Yrsel

Att bli yr är ett vanligt symtom som kan bero på många saker. En vanlig orsak till yrsel är att balansorganet i innerörat inte fungerar som det ska. Yrsel går oftast över snabbt och är ofarligt även om det är obehagligt medan det pågår.

Yrsel kan även bero på att blodtrycket sjunker tillfälligt vid hastiga rörelser. Det är mycket ovanligt att ha yrsel som enda symtom på allvarlig sjukdom.

Olika typer av yrsel

Det här är några olika typer av yrsel:

  • Yrsel från innerörat där den vanligaste formen är godartad lägesyrsel, som även kallas kristallsjuka.
  • Yrsel som du kan få som äldre då det blir svårare att göra flera olika rörelser samtidigt.
  • Yrsel som beror på att du har försämrad blodcirkulation, får blodtrycksfall eller använder läkemedel.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård om du får enstaka anfall av yrsel. Det gäller till exempel om du får ett blodtrycksfall och blir lite yr vid hastiga rörelser eller att du känner du yr efter att du åkt båt eller bil.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har ihållande yrsel.
  • Du har yrsel som påverkar din vardag.
  • Du har yrsel sedan tidigare men den har ändrat karaktär.
  • Du har yrsel och din hörsel är påverkad.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du är yr och något av följande gäller för dig:

  • Du har slagit i huvudet.
  • Du har feber och samtidigt öronvärk eller huvudvärk.
  • Du är stel i nacken.
  • Du är mycket illamående och kräks.
  • Du har svårt att klara dig själv och riskerar att falla och skada dig.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har yrsel och samtidigt något eller några av följande symtom:

  • Du har svimmat och har varit avsvimmad i längre än en minut.
  • Du har ont i bröstet.
  • Du har annorlunda hjärtrytm.
  • Du har mycket svårt att andas.
  • Du har talsvårigheter, förändrad känsel i armar och ben eller förlamning i ena sidan av kroppen eller ansiktet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du får träffa en läkare som gör en kroppsundersökning. Då brukar läkaren bland annat lyssna på hjärtat och lungorna samt kontrollera blodtrycket. Du får också svara på frågor om dina symtom.

Du kan till exempel få berätta när och var besvären började. Du kan även få berätta om du får besvären i några särskilda situationer och hur länge du brukar ha besvär.

Det du berättar för läkaren om dina besvär är mycket viktigt för att hen ska kunna avgöra vad yrseln beror på.

Läkemedel och sjukdomar kan påverka yrsel 

Det är viktigt att du berättar vilka läkemedel du tar, även receptfria. Du bör också berätta om du använder alkohol eller droger.

Berätta även om du har andra sjukdomar eftersom det också kan ha betydelse. Det är också viktigt att berätta om du känner dig orolig, nedstämd eller har ångest.

Undersökning av balanssinnet

För att undersöka balanssinnet finns flera olika test. Läkaren undersöker bland annat ögonrörelser i olika riktningar.

Ett vanligt test är att se om du blir yr när du snabbt lägger dig ner med huvudet vridet åt sidan. Läkaren noterar eventuella symtom och kontrollerar om du får ofrivilliga snabba ögonrörelser. Hörselns funktion kan testas med hjälp av en stämgaffel. Du får även göra ett hörselprov om det finns misstanke om att hörseln är påverkad. 

Du kan behöva undersökas av en öron-näsa-halsspecialist om du har svårare så kallad karusellyrsel. Det är vanligt med ett så kallat kaloriskt prov. Då undersöker läkaren reflexerna mellan balansorganet och ögonen genom att spola vatten med olika temperaturer i hörselgången.

Du kan behöva bli remitterad till en specialavdelning för utredning av balansstörningar om läkaren inte hittat orsaken till yrseln efter de vanliga undersökningarna. Då får du göra flera tester för att komma fram till en diagnos och rätt behandling.

Undersökningar av hjärta och hjärna 

Du får genomgå en datortomografi eller en magnetkameraundersökning av huvudet om du misstänks ha någon sjukdom i hjärnan. 

Det kan bero på blodcirkulationen om du har svimningskänsla, bröstsmärtor eller oregelbunden hjärtrytm. Då brukar du få göra ett så kallat EKG. Det är en metod för att mäta hjärtats aktivitet.

Andra vanliga undersökningar vid förändringar i hjärtrytmen eller andra hjärtbesvär är arbetsprov och långtids-EKG. Vid ett arbetsprov registreras hjärtfunktionen med EKG samtidigt som du får cykla tills du blir ansträngd. Vid långtids-EKG har du en liten dosa som registrerar hjärtrytmen under ett eller flera dygn.

Behandling

Behandlingen av yrsel beror på vad som orsakat besvären. Du får tillsammans med läkaren överväga att till exempel byta ut ett läkemedel om besvären beror på det. Träning och behandling hos en fysioterapeut, sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor kan hjälpa om orsaken är besvär från nackmusklerna.

Vid alla typer av yrsel kan fysisk träning och olika former av balansövningar ofta göra att du blir bättre. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan visa hur träningen ska göras. 

Behandling av yrsel från innerörat

Den vanligaste formen av yrsel från innerörat är godartad lägesyrsel, som även kallas kristallsjuka. Yrseln blir bättre av sig själv även utan behandling, men går över fortare om du gör de rörelser som utlöser yrseln. Det finns också särskild behandling som du kan få av vissa öronläkare, allmänläkaren och särskilt utbildade fysioterapeuter eller sjukgymnaster. Vid behandlingen får du göra en serie huvudvridningar och kroppsrörelser, som flyttar de lösa kristallerna i båggångarna till ett ställe där de inte ger besvär.

En annan form av yrsel från innerörat är balansnervsinflammation eller vestibularisneuronit. Du kan behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och näring i dropp om du får den yrseln och kräks mycket. Dropp får du genom en venkateter, det vill säga en liten tunn plastslang som sticks in i armen. När du mår bättre är det viktigt att du snabbt kommer upp och rör på dig, för då går besvären över fortare. Balansträning är viktigt efter balansnervsinflammation.

Behandling av yrsel som orsakas av andra sjukdomar

Vid Ménières sjukdom är tryckregleringen i innerörats vätskor störd. Vad som orsakar detta är okänt. Behandlingen består i första hand av att du minskar skadlig stress och äter mindre salt. Det finns många olika behandlingar att prova och det går alltid att bota yrseln om den skulle bli för besvärlig.

Du får behandling mot sjukdom i hjärta, blodkärl, nervsystem eller allvarliga infektioner om det är orsaken till yrseln och då brukar den minska.

Det finns behandling med läkemedel och samtalsbehandling om du har en depression eller känner oro och ångest. Fysisk träning är också mycket viktigt för att minska besvären. Det kan räcka med lättare konditionsträning till exempel i form av promenader för att din nedstämdhet och ångest ska minska.

Vad kan jag göra själv?

Det är bra att göra de rörelser som kan sätta igång yrseln. Hjärnan får en chans att ställa om balansen om du utlöser yrseln och då går besvären snabbare över.

Promenader i ojämn terräng som till exempel i skogen är bra för att träna balansen. Avslappningsövningar kan också hjälpa. Här finns ljudinspelningar som du kan pröva, antingen i sittande eller liggande ställning.

Det är också viktigt att undvika alkohol. Det kan ha stor betydelse för att minska risken att få mer besvär.

Du bör ta det försiktigt när du ska resa dig om du har besvär med svimningskänsla på grund av blodtrycksfall. Fysisk träning är bra mot blodtrycksfall.

En enkel balansövning som du kan göra själv

Det här är en övning som kan vara bra att göra tio till femton gånger för att minska yrseln:

  1. Sitt på en säng eller en stol.
  2. Vrid huvudet i lagom långsam och titta på en punkt långt ut åt vänster. Vrid sedan huvudet åt andra hållet och titta på en punkt långt ut åt höger.
  3. Vrid huvudet uppåt och titta på en punkt långt upp. Vrid sedan huvudet nedåt och titta på en punkt långt ner.
  4. Fäst blicken på en punkt rakt fram och rör huvudet fram och tillbaka åt sidorna, men håll kvar blicken.
  5. Rör huvudet upp och ner på samma sätt, fortfarande med blicken kvar.

Du kan även göra om övningen stående. Du kan hålla i dig i ett bord eller en stolsrygg om det känns ostadigt. Det är bra om du blir yr när du gör rörelserna. Då får hjärnan reda på att signalerna inte stämmer överens och kan justera dem. Med träning kommer yrseln på sikt att minska.

Vad beror yrsel på?

Många vardagliga saker kräver att du har bra balans. Det gäller till exempel om du gör andra rörelser samtidigt som du gör saker med armarna och rör huvudet. Upplevelsen av balans beror på vilken information hjärnan får från kroppens olika sinnen och delar: syn, balansorgan i innerörat, leder, muskler, hud, armar, bål, fötter och ben.

Hjärnans samordning är mycket känslig för stress. Oro och ångest kan alltså även störa känslan av fysisk balans. Signalerna från de olika sinnesorganen samordnas i hjärnan. När signalerna fungerar upplever du balans, men när det är något som inte stämmer kan du känna dig yr. Då handlar det oftast om signaler från ögat, balansorganet i innerörat eller känselkroppar och nerver i muskler, hud och leder.

Synen

Synen ger information om den miljö du rör dig i och gör att du kan förbereda dig för hinder och ojämn terräng. Ostadighet uppstår framför allt om synintrycken inte stämmer med vad kroppens övriga signaler berättar om läge och hastighet. Ett exempel på detta är om du sitter i ett tåg som står stilla och ett tåg på en annan perrong börjar röra sig.

Balansorganen finns i inneröronen

I innerörat sitter balansorganet. Signalerna från balansorganet till hjärnan ökar på den sida du rör dig mot om du till exempel vrider på huvudet åt ett håll. Det kan ge för starka eller för svaga signaler om allt inte fungerar som det ska. Då blir det en obalans och du får yrsel. 

Känselkroppar och nerver

Ett annat viktigt område för balansen är de nervsignaler som skickas från nackens leder och muskler när du rör huvudet. Smärta i muskler och leder i nacken kan störa rörelsesignalerna. Oftast känner du en gungande ostadighet.

Även känselkroppar i benens och armarnas muskler, leder och senor ger information till hjärnan om hur du rör dig. Fotsulorna har viktiga funktioner genom att de talar om hur kroppens belastning mot underlaget är fördelad och vart rörelsen är på väg.

Starka känslor påverkar hjärnan

Starka känslor som till exempel oro och ångest kan göra att du blir mer mottaglig för sinnesintryck och då får en känsla av  ostadighet. Eftersom yrsel ofta är väldigt obehaglig kan du bli rädd av att det snurrar. Det kan skapa mer yrsel och ångest om orsaken till yrseln är psykisk spänning.

För att hjärnan ska fungera som den ska behövs syre från blodet. Därför kan du känna dig yr av proppar i blodkärlen eller om hjärtats rytm eller ditt blodtryck ändras.

Yrsel kan bero på blodtrycksfall

Det är vanligt att det svartnar för ögonen och känns ostadigt när du reser dig upp. Det är sällan tecken på någon sjukdom. Orsaken är att blodtrycket måste ställas om när du rör dig och hos vissa personer går det ibland för långsamt. Blodtrycksfall är vanligare hos långa personer som inte väger mycket och hos ungdomar. Fysisk träning kan ofta minska blodtrycksfallet.

Yrsel utan tydlig orsak

Ibland kan det vara svårt att hitta någon direkt orsak till känslor av yrsel och obalans. Det första steget är att utesluta andra sjukdomar om läkaren inte hittar något fel i sinnesorganen. Det brukar gå att göra vid en vanlig läkarundersökning.

Alkohol och droger

Alkohol och andra droger kan orsaka olika grader av ostadighet och yrsel. Alla delar av balanssystemet kan påverkas så att du blir tröttare och reagerar långsammare på nervsignaler från kroppens olika delar som till exempel ögonen och balansorganen. Det brukar ofta bli värre av alkohol om du redan har besvär med yrsel.

Yrsel hos äldre

Det är vanligt med yrsel när du blir äldre. Liksom övriga kroppen åldras nerver, sinnesorgan och hjärnans förmåga att samordna signaler. Svåra balanskonster är lättast att lära in och utveckla när du är ung. När du blir äldre minskar kroppens och nervsystemets förmåga att hantera komplicerad information när du rör dig. Därför blir ostadighet och yrsel allt vanligare ju äldre du är.

Ofta orsakas ostadighetskänslan av sämre nervfunktioner, ibland i kombination med påverkan från läkemedel och försämrad blodcirkulation. Symtomen kan många gånger förvärras ytterligare om du inte är fysiskt aktiv. Blodtrycksfall hos äldre kan ibland orsakas av att blodkärlen är stelare och inte kan dra ihop dig så snabbt.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan påverka balansen. Hur du reagerar på läkemedel varierar från person till person och ibland kan du bli yr av någon medicin.

Du kan också få yrsel och problem med balansen om du håller på att sluta med ett läkemedel. Information om innehåll, dosering och biverkningar finns i bipacksedeln som ligger i läkemedelsförpackningen. 

Läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ibland göra att du tillfälligt får för lågt blodtryck när du reser dig upp. Yrsel kan också bero på en sjukdom eller att du behöver få din medicinering ändrad.

Förändringar i hörseln

Vestibularisschwannom som också kallas akustikusneurinom är en nervknuta som utgår från balansnerven men också trycker på hörselnerven. Den brukar växa långsamt. Symtomen är att du gradvis får försämrad hörsel på ena örat, öronsus på ena örat samt ibland yrsel med ostadighet.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Du kan få yrsel vid plötsliga svåra sjukdomar i blodkärlen, exempelvis hjärtinfarkt eller förändringar i hjärtrytmen. Ibland kan du få yrsel som ett av flera symtom om du får blodpropp i ett blodkärl i hjärnan. Oftast har du då även förlamningar och känselbortfall.

För att hjärnan ska fungera som den ska måste den få syre från blodet. Förändringar i hjärtats rytm, i blodtrycket och proppar i blodkärlen till hjärnans olika delar kan påverka hjärnans funktion. Då är yrsel ett av flera symtom.

Sjukdomar i nervsystemet som ger yrsel

Sjukdomar i nervsystemet kan ge upphov till ostadighet. Vid så kallad polyneuropati är det i första hand de långa nervbanorna till benen som påverkas. Det är vanligare hos äldre och personer med diabetes samt om du har brist på vitamin B12. Känseln försämras både i huden och i lederna med början i fotsulorna om du har den här sjukdomen. Migrän är en vanlig sjukdom i nervsystemet som kan ge yrsel. Mer ovanligt är yrsel vid till exempel MS

Yrsel samtidigt med annan sjukdom

Svåra sjukdomar påverkar de olika sinnesorganen, nerverna i kroppen och hjärnans centrala delar. Då kan du få en yrselkänsla. Exempel på detta är svåra infektioner, blodsjukdomar och tumörsjukdomar med spridning i kroppen.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden