Vätskebrist och uttorkning hos barn

Ett barn kan få vätskebrist när hen har magsjuka eller diarré. Ge barnet något att dricka, gärna så snart barnet har blivit sjuk. Det räcker ofta med vätska, men ibland behöver barnet få vätskeersättning.

Vätskebrist uppstår när kroppen förlorar mer vätska än vad som tillförs. Ju yngre ett barn är desto känsligare är hen för vätskebrist och uttorkning.

Symtom

Ett barn som har vätskebrist eller är uttorkad har ett eller flera av symtomen i listan nedan. Ju större vätskebrist barnet har eller ju mer uttorkad hen är, desto tydligare blir symtomen.

Symtom på vätskebrist och uttorkning är följande:

  • Barnet är trött och hängig. Hen orkar inte leka och du får kanske inte heller samma kontakt med barnet som du brukar få.
  • Barnet blir mer törstig, men det kan också hända att barnet inte alls är törstig.
  • Barnet kissar inte lika ofta som vanligt. Kisset kan vara mörkgult och lukta starkt.
  • Barnet orkar inte äta.
  • Barnet får torra läppar. Även insidan av kinderna kan bli matta och torra.
  • Barnet har ont i huvudet.
  • Barnets hur blir gråblek och hen får mörka ringar under ögonen. Ögonen kan se insjunkna ut.
  • Det kommer inga tårar när barnet gråter.
  • Barnet går ner i vikt.

Barn under ett år kan bli mer kinkiga och irriterade än vanligt när de har vätskebrist.

Symtom vid kraftig uttorkning

Ett tecken på att barnet är mycket uttorkad är att huden inte är spänstig. På ett barn under tre år kan du se det genom att nypa mjukt i huden på barnets mage och dra huden utåt. Barnet är uttorkat om huden stannar kvar och inte snabbt sjunker tillbaka. Vanligtvis ska huden gå tillbaka på mindre än två sekunder.

På barn som är ungefär tre år eller äldre kan du göra samma sak, men med huden på handen.

Barnet kan bli mycket utmattad om hen har en kraftig uttorkning. Det är ovanligt, men barnet kan också bli medvetslös. Läs mer om uttorkning längre ner i texten, i kapitlet Vad händer i kroppen.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta barn som får vätskebrist behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv när barnet får i sig vätska.

Ring telefonnummer 1177 om ditt barn verkar ha vätskebrist och du inte vet om du ska söka vård.  Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet verkar ha kraftig vätskebrist eller uttorkning. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

För barn som är yngre än två månader och som har diarré och kräkningar bör du genast söka vård på en barnakutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

Ge barnet att dricka ofta

Barn behöver få i sig mer vätska än vanligt om de har magsjuka eller vätskebrist av en annan anledning. Erbjud därför barnet att dricka, gärna så snart barnet har blivit magsjuk.

Ge barnet lite vätska i taget, men ofta. Barnet kan kräkas om hen dricker för mycket vätska på en gång.

Du kan försöka att ge vätska med en tesked om barnet har svårt att dricka själv.

Undvik lightprodukter

Ge inte lightdrycker. De innehåller ämnen som kan ge diarré.

Barn upp till 3 års ålder kan också få mycket låga blodsockervärden om de är magsjuka och dricker lightdrycker en längre tid. Det beror på att blodsockervärdet sjunker lättare hos barn som inte får i sig tillräckligt med näring, än hos vuxna som inte får i sig tillräckligt med näring.

Försök med isglass

Barnet kan få en isglass om hen inte vill dricka. Men fortsätt att erbjuda barnet vätska. Även om barnet äter upp isglassen behöver hen fortfarande vätska.

Fortsätt amma eller mata med flaska

Du som ammar eller ger barnet bröstmjölk med flaska ska  fortsätta med det, men oftare än vanligt och även om barnet kräks.

Du som ammar kan försöka att mjölka eller pumpa ur bröstet, och ge mjölken med sked om barnet inte vill ta bröstet.

Droppa vätska i munnen

Du kan också använda en särskild plastspruta som används för att ge läkemedel till barn. Spruta eller droppa vätskan eller bröstmjölken mot insidan av kinden, så rinner vätskan ner i halsen. Undvik att spruta direkt mot gommen, för då kan barnet få kväljningar. Sprutor i olika storlekar finns på apotek.

Ge två teskedar vätska var femte minut

Barn som kräks mycket behöver få två teskedar vätska ungefär var femte minut. Två teskedar är ungefär 10 milliliter. Ofta behöver barn mer vätska än vad man tror. En ettåring kan behöva drygt en liter vätska under ett dygn.

Barnet kan behöva få vätskeersättning

Vätskeersättning är det bästa att ge barnet om barnet kräks mycket eller har kraftiga diarréer, oavsett barnets ålder. Vätskeersättningen innehåller lämpliga mängder av salter och socker, som hjälper till att återställa kroppens vätskebalans.

Barn som är yngre än ett år ska inte få smaksatt vätskeersättning.

Ibland kanske barnet inte vill dricka vätskeersättningen. Du kan då försöka att smaksätta den med juice eller lite koncentrerad saft.

Ge barnet vätskeersättning tills hen har blivit piggare.

Äldre barn är inte lika känsliga för vätskebrist och uttorkning som yngre barn. Därför kan du ge ett äldre barn det som hen vill dricka.

Vätskeersättning för barn finns att köpa på apotek. Du kan också blanda egen vätskeersättning om du inte har möjlighet att köpa. 

Hur kan jag förebygga vätskebrist och uttorkning?

I tabellen ser du hur mycket vätska ett barn behöver få i sig per dygn. Barnet behöver dricka mer än mängderna i tabellen när kroppen gör sig av med mer vätska än vad den får.

Barnets vikt Mängd vätska som barnet behöver per dygn
Cirka 10 kg 1 liter
Cirka 15 kg 1,25 liter
Cirka 20 kg 1,5 liter
Cirka 40 kg Cirka 2 liter

Här är exempel på när barnet behöver dricka extra:

  • Barnet har magsjuka.
  • Barnet har diarré.
  • Barnet har feber. Har barnet hög feber behövs ännu mer vätska.
  • Barnet svettas mycket.

Barnet kan också behöva dricka extra om det är varmt ute.

Ett bra tecken på att barnet inte har vätskebrist är att barnet kissar ofta. Läs mer om barns törst och vätskebehov.

Yngre barn är känsligast för vätskebrist

Barn upp till fyra år är känsligare för vätskebrist och uttorkning, än äldre barn och vuxna.

Barn som är yngre än ett år är extra känsliga. Det gäller särskilt barn som är yngre än sex månader eller som är för tidigt födda.

Barn som är yngre än ett år blir också lättare påverkade av värme, eftersom de har svårare att reglera kroppstemperaturen. Ge därför barn under ett år mer att dricka när det är varmt ute.

Barn som har vissa sjukdom kan vara känsligare

Barn som har en kronisk sjukdom kan vara extra känsliga för vätskebrist. Exempel på sådana sjukdomar är följande:

  • cystisk fibros
  • diabetes typ 1
  • hjärtsjukdom
  • leversjukdom
  • neurologisk sjukdom
  • njursjukdom
  • ämnesomsättningssjukdom, även kallad metabol sjukdom.

Behandling

Ett barn som har kraftig vätskebrist eller är uttorkad kan behöva få vård på sjukhus. Där får barnet vätska och salter genom en liten slang i näsan till magsäcken, eller ibland direkt in i blodet via dropp.

Det är bra att ha med uppgifter om vad barnet väger och hur vikten har utvecklats de senaste månaderna. Du kan till exempel ta med barnets tillväxtkurva från bvc. Då går det att jämföra med vad barnet väger vid vårdbesöket.

Vad händer i kroppen vid vätskebrist och uttorkning?

Vätskebrist uppstår när kroppen förlorar mer vätska än vad den får i dig. Vatten och salter är nödvändiga för att man ska må bra, men de försvinner ur kroppen vid vätskebrist.

Chock på grund av låg blodvolym

Barn under ett år kan snabbt få en allvarlig vätskebrist som utvecklas till så kallad hypovolemisk chock. Det innebär att kroppen hamnar i chock på grund av låg blodvolym.

Att ha för lite blod gör att organen inte får tillräckligt med blod och energi. Organen skadas när de inte får någon energi. När hjärnan inte får tillräckligt med blod blir barnet mycket utmattad och till slut kan barnet bli medvetslös.   

Yngre barn behöver väldigt mycket mer vätska i förhållande till kroppsvikten, än vad tonåringar och vuxna behöver.

Påverka och delta i barnets vård

För att kunna vara delaktig i barnets vård och behandling är det viktigt att ni förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om ni inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden