Vaccinationsprogrammet för barn

Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccination mot elva sjukdomar. Flickor erbjuds ytterligare ett vaccin. Barn vaccineras för att få ett bra skydd mot allvarliga sjukdomar.

Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccin mot följande sjukdomar: 

  • difteri
  • kikhosta
  • stelkramp
  • polio
  • haemophilus influenzae typ b (Hib)
  • pneumokocker
  • mässling
  • påssjuka
  • röda hund
  • rotavirus
  • hepatit B
  • humant papillomvirus (HPV). Endast flickor.

Barnhälsovården, bvc, eller elevhälsan ger dig information om vaccinationerna när det är dags.

Varför erbjuds alla barn vaccinationer?

Vaccinationer skyddar ditt barn mot sjukdomar som kan vara livshotande eller ge allvarliga skador. Vaccinationer ger ett bra och oftast långvarigt skydd mot smittsamma sjukdomar. De vaccin som ingår i programmet är noggrant testade och kontrollerade.

Du som vårdnadshavare väljer själv om du vill vaccinera ditt barn och det kostar ingenting.

Sjukdomarna är inte utrotade

Flera av sjukdomarna som barn erbjuds vaccin mot är ovanliga i Sverige i dag, mycket tack vare vaccinationsprogrammet.

Sjukdomarna är däremot vanliga i flera andra länder. De skulle snabbt kunna spridas på nytt och leda till epidemier i Sverige om man slutar vaccinera mot dem. Sjukdomarna kan orsaka både skador och dödsfall hos dem som blir sjuka. Varje år sker flera utbrott av både mässling och röda hund i Europa på grund av att människor inte är vaccinerade.

Hindrar att sjukdomar sprids

Vaccination hindrar att sjukdomar sprids i samhället. Är ditt barn vaccinerat kan hen träffa en smittad person utan att få sjukdomen eller föra smittan vidare till någon som är ovaccinerad. Om många personer är ovaccinerade ökar risken att sjukdomar sprids och orsakar epidemier. Epidemier betyder att ett stort antal personer snabbt blir sjuka i en smittsam sjukdom.

I Sverige är barnadödligheten låg och det är ovanligt att barn blir allvarligt sjuka och får skador som inte försvinner. Vaccinationerna är en förklaring till det.

Så fungerar vaccin

Vid vaccinationen sprutas en liten dos med virus eller delar av bakterier som orsakar sjukdomen in i kroppen. Viruspartiklarna och bakterierna kan vara levande men kraftigt försvagade eller avdödade.

När de kommer in i kroppen bildar immunförsvaret antikroppar. På så sätt skapas ett skydd mot sjukdomen. Skulle ett barn komma i kontakt med smittorna kan kroppen försvara sig och barnet blir inte sjuk.

Vaccination ger oftast ett bra skydd

Vaccination ger oftast ett bra skydd mot sjukdomen, men inte hos alla. En liten del av alla som vaccineras får ett svagare skydd mot sjukdomen. Om de som får ett svagare skydd ändå skulle få sjukdomen blir de oftast lindrigare sjuka.

När rekommenderas inte vaccin?

Levande försvagade vaccin ges inte till barn som har ett mycket försvagat immunförsvar. Vaccin ges inte heller till barn som har fått en svår allergisk reaktion mot något innehåll i vaccinet.

Här kan du läsa mer om barnets immunförsvar och skillnaden mellan levande och avdödade vaccin.

Kan barn som är förkylda vaccineras?

Tala alltid med personalen på bvc eller inom elevhälsan om ditt barn är sjukt inför en vaccination. En vanlig förkylning är oftast inget hinder för att vaccinera, så länge barnet är piggt och inte har feber. 

Vaccinationsschema

Här kan du se vid vilka åldrar barnet får vilka vaccinationer. Du ser även om vaccinationerna ges av barnhälsovården eller elevhälsan.

Barnhälsovårdens vaccinationsschema

Vid sex veckor

Vaccin mot rotavirus. Ges som vätska i barnets mun.

Vid 3 månader

  • En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
  • En spruta med vaccin mot pneumokocker.
  • Vaccin mot rotavirus.

Vid 5 månader

  • En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
  • En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 12 månader         

  • En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
  • En spruta med vaccin mot pneumokocker.

Vid 18 månader         
En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

Vid 5 år                       
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio.

Elevhälsans vaccinationsschema

I årskurs 1-2
En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

I årskurs 5-6   

  • En spruta med vaccin mot HPV. 
  • Ytterligare en spruta med vaccin mot HPV.

I årskurs 8-9          
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.

Flera vaccin i samma spruta

Flera av vaccinen ges i en och samma spruta.

  • Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B ges i en spruta.
  • Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund ges i en spruta.
  • Vaccin mot 10 olika pneumokocker ges i en spruta.

Flera doser kan behövas

Flera av vaccinerna ges i flera doser för att ge ett bra skydd. Den första dosen ger ofta ett grundskydd mot sjukdomen. De doser som barnet får senare stärker och förlänger skyddet.

För difteri och stelkramp rekommenderas ytterligare en dos efter vart tjugonde år. Den vaccinationen ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och är därför inte kostnadsfri.

Du får en kallelse när det är dags för vaccination

Barn vaccineras vid flera tillfällen under uppväxten, med start vid sex veckors ålder. Du som vårdnadshavare får en kallelse när det är dags för vaccination.

Barn till och med fem år vaccineras på en barnavårdscentral, bvc, oftast av en sjuksköterska. Sjuksköterskan skriver upp i barnets journal och hälsokort vilka vaccin barnet har fått. Information finns också i ett nationellt vaccinationsregister.

Barn som börjat skolan vaccineras av elevhälsan, oftast av en skolsköterska. När barnet går i skolan får du skriva på ett intyg om att du samtycker till att ditt barn vaccineras.

Så här går vaccinationen till

Barn upp till drygt ett år får oftast sprutan i benet. Är barnet över ett år får hen oftast sprutan i armen.

Små barn får sitta i en vuxens knä. Då blir det bekvämt för barnet och sjuksköterskan som ger sprutan kan lätt komma åt benet eller armen. Det brukar underlätta om små barn distraheras med leksaker eller såpbubblor.

Olika vaccin kan kännas olika mycket. Vissa barn tycker att sticket gör ont. Ibland kan själva vaccinet som sprutas in svida eller göra ont. Det brukar gå över snabbt.

Barn reagerar olika. Vissa säger ingenting, medan andra kan skrika eller gråta. Det är bättre att barnet känner till att det kan göra lite ont att få en spruta, än att det kommer som en överraskning.

Vaccination mot rotavirus

Vaccination mot rotavirus ges som vätska som barnet får genom munnen. Vätskan smakar sött.

Förbered dig själv och barnet inför vaccinationen

Det är bra om barnet har ätit och är utvilat före vaccination. Men om barnet ska få vaccin mot rotavirus är det däremot bra om he n inte har ätit precis innan. Låt barnet ha kläder som är lätta att ta på och av. Det är bra att berätta även för små barn hur vaccinationen går till och att barnet får vaccinet för att inte bli sjuk.

Barn kan ibland vara rädda för sprutor och att det ska göra ont. Förbered ditt barn genom att berätta att vaccinationen går snabbt och att det kan göra lite ont, men att det går över fort.

Bedövande kräm eller plåster finns receptfritt

För att inte sticket ska göra ont finns bedövande kräm eller plåster som du kan använda. De stryks eller sätts på huden där barnet ska få sticket ungefär en timme innan. De bedövar huden på stället, men inte muskeln där vaccinet hamnar. Plåstren och krämerna kan köpas receptfritt på apotek. Om plåstret sitter hårt kan du ta bort det med hjälp av en bomullstuss och lite babyolja. Fråga personalen före besöket var barnet ska få sprutan, så att du sätter krämen eller plåstret på rätt ställe.

Läs instruktionerna på förpackningens bipacksedel.

Om du som vuxen känner obehag

Det underlättar om du som förälder eller vårdnadshavare är lugn och avslappnad när barnet ska vaccineras. Barnet läser ofta av de vuxnas känslor. Om du är trygg överför du den tryggheten till barnet, både före och efter sticket.

Det kan vara så att du som förälder själv är spruträdd och tycker att det är obehagligt när ditt barn ska vaccineras. Berätta på förhand för vårdpersonalen om du känner obehag så att du kan få bra stöd och kanske extra tid vid vaccinationstillfället. Oftast känns det bättre då.

Försök tänka på att du genom vaccinationen skyddar ditt barn från att få allvarliga sjukdomar, som kan vara mycket svårare för barnet.

Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda barn för besök i vården.

Hur mår barnet efteråt?

En del barn kan gråta efter vaccinationen, men det brukar gå över snabbt. De flesta barn får inga eller bara lindriga biverkningar.

Efter vaccination mot rotavirus

Brnet kan få lindriga symtom som påminner om en infektion med rotavirus efter vaccinationen. Barnet kan få övergående besvär med gaser och kräkningar. Hen kan också verka irriterad eller få feber.

En del barn får diarré eller lös avföring efter vaccination mot rotavirus. Barnet kan också få ont i magen och hudutslag, men det är ovanligt.

Det är mycket ovanligt, men efter en vaccination mot rotavirus finns det en mycket liten risk att barnet får en invagination av tarmen. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att barnet har invgination. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Efter sprutorna vid 3, 5 och 12 månader

De allra flesta barn får inga biverkningar av vaccinationen. Om barnet reagerar är det vanligaste en lokal reaktion med rodnad, svullnad och ömhet där barnet har fått sprutan. Det brukar gå över inom några dagar. Barnet kan ibland vara ledset och svårt att trösta samma dag som vaccinationen har skett, eller dagen efter. Troligtvis känner hen sig sjuk och kan ha värk i kroppen. Inom två dygn kan barnet få feber.

Hypotonic-hyporesponsive episodes (HHE)

En mycket ovanlig reaktion efter vaccination mot difteri, stelkramp, polio, Hib och hepatit B är att enstaka barn kan bli helt slappa och lealösa i kroppen. Reaktionen kommer vanligen flera timmar efter vaccinationen och kan pågå några minuter, eller längre. Det kan vara obehagligt att uppleva, men det är en ofarlig reaktion. Barn som får den här reaktionen efter vaccinationen blir helt bra utan behandling.

Du ska ändå ringa 112 omgående om du inte får kontakt med ditt barn eller hen blir slapp i hela kroppen. En läkare behöver utesluta att inte reaktionen beror på något annat än vaccinationen.

Efter sprutorna vid 18 månader och i årskurs 1-2

Ungefär en till två veckor efter kombinationssprutan mot mässling, påssjuka och röda hund kan några barn få feber och hudutslag. Febern kan hålla i sig i två till tre dagar. Hudutslagen som barnet kan få är inte smittsamma.

Barn i skolåldern som vaccineras kan få ont i lederna, men det är ovanligt.

Allergiska reaktioner i samband med vaccinationer är mycket ovanliga.

Kontakta barnavårdcentralen, bvc, eller elevhälsan om du märker att barnet får symtom som du inte känner igen den närmaste tiden efter vaccinationen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma barnets symtom eller råd om var du ska söka vård.

Om sjukdomarna

Difteri

Difteri är en mycket smittsam och allvarlig halsinfektion som orsakas av en bakterie. Bakterien utsöndrar ett gift som kan ge allvarliga skador på hjärtat, njurarna och nervsystemet. Difteri finns framför allt i Afrika och Sydostasien. I Sverige infördes allmän vaccination mot difteri 1944.

Kikhosta

Kikhosta är en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av en bakterie. Kikhosta kan orsaka besvärlig hosta som kan pågå i flera månader. Hos barn under sex månader kan kikhosta bli allvarligt och till och med livshotande. I Sverige återinfördes vaccin mot kikhosta 1996 efter ett uppehåll på 17 år. Sjukdomen finns fortfarande både här i Sverige och i andra länder. Vuxna och äldre barn som har hosta med återkommande hostattacker eller en långdragen rethosta kan ha kikhosta. De kan i så fall smitta barn som inte har fullt skydd av vaccin.

Stelkramp

Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord. Stelkrampsbakterien kan komma in i kroppen via sår. Den kan också finnas i saliven hos djur som har fått in smittad jord i munnen. Därför kan du få stelkramp om du blir biten av ett djur.

Bakterien bildar ett gift som gör att musklerna krampar. Stelkramp som inte behandlas kan leda till kraftiga sammandragningar av musklerna och vara livshotande. Stelkramp smittar inte mellan människor. Vaccin mot stelkramp infördes under 1940- och 50-talen.

Haemophilus influenzae typ b (Hib)

Hib står för Haemophilus influenzae typ b och är en variant av en vanlig bakterie. Trots namnet har den inget med influensa att göra. Hib-bakterien kan orsaka infektioner som bakteriell hjärnhinneinflammation, sepsis, även kallad blodförgiftning, struplocksinflammation eller ledinfektion. Framför allt hos barn under fem år. Infektionerna kan vara livshotande och ge hjärnskador som inte försvinner, som återkommande krampanfall eller dövhet.

I Sverige infördes vaccination mot Hib 1992. Barn erbjuds vaccin upp till och med fem års ålder. Innan vaccination infördes var Hib den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos barn. I dag är det mycket ovanligt att barn får sjukdomar orsakade av Hib.

Hepatit B

Hepatit B är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. De flesta som får hepatit B blir helt friska, men de kan ändå smitta andra under flera månader. Vaccination mot hepatit B ingår egentligen inte i det allmänna vaccinationsprogrammet, men samtliga regioner i Sverige har valt att erbjuda vaccinet till alla barn.

Pneumokocker

Många pneumokockbakterier orsakar lindriga infektioner i luftvägar och öron. Men vissa pneumokocker är aggressiva och orsakar infektioner som hjärnhinneinflammationoch sepsis, som kan vara livshotande eller ge skador som inte försvinner. Vaccinet skyddar främst mot de pneumokocker som orsakar allvarliga infektioner hos barn upp till två-tre års ålder. Vaccinet ger också ett visst skydd mot öroninflammation. Pneumokockvaccinet infördes i vaccinationsprogrammet i Sverige 2009. Vaccinet erbjuds också äldre barn och vuxna i vissa riskgrupper.

Polio

Polio är en virussjukdom som kan skada ryggmärgen och ibland orsaka förlamning. Det finns ingen behandling mot polio. Viruset sprids med avföringen via avlopp och förorenat vatten, men kan också spridas mellan människor. De flesta som får polio får inga symtom alls, andra får influensaliknande symtom och några får förlamningar. Sjukdomen kan vara livshotande. En smittad person utan symtom kan sprida poliovirus länge. Sedan 2002 är Europa fritt från polio, men sjukdomen finns fortfarande i några länder i Afrika och Asien. Vaccin mot polio infördes i Sverige på 1950-talet.

Mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom, som orsakar hög feber, utslag och hosta. Det finns ingen behandling mot mässling. Sjukdomen kan leda till följdsjukdomar som lunginflammation eller hjärninflammation. Hjärninflammation kan vara livshotande eller ge skador som inte försvinner. Mässling är i dag ovanlig i Sverige och har minskat kraftigt i världen sedan vaccinationer införts i många länder. Det är ändå fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna för barn i världen. Barn i Sverige har vaccinerats mot mässling sedan mitten av 1970-talet och med kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund sedan 1982.

Påssjuka

Påssjuka är en smittsam virussjukdom som gör att spottkörtlarna svullnar. Sjukdomen i sig är ofta lindrig, men den kan leda till följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation och testikelinflammation. Sedan barn började vaccineras i Sverige 1982 är sjukdomen ovanlig. Ibland, men det är mycket ovanligt, kan barn få påssjuka trots att de har blivit vaccinerade.

Rotavirus

Rotavirus är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Men sjukdomen förekommer även hos äldre barn. De flesta barn har haft en rotavirusinfektion innan de börjar skolan.

Vanliga symtom är rikliga diarréer och kräkningar. Det kan leda till uttorkning, framför allt hos barn under två års ålder. Symtomen på rotavirus kommer ofta plötsligt. En del barn blir svårt sjuka av rotaviruset och kan behöva vård på sjukhus. Vaccinet infördes i vaccinationsprogrammet för barn under 2019. Vaccinet kan bara ges till spädbarn.

Röda hund

Röda hund är en smittsam virussjukdom, som är vanlig i många länder. Sjukdomen är oftast lindrig, men om en gravid kvinna blir smittad tidigt i graviditeten kan fostret få allvarliga skador. Röda hund ingår i vaccinationsprogrammet sedan 1982.

Humant papillomvirus – HPV

För flickor ingår också vaccin mot HPV, humant papillomvirus. Viruset smittar vid sexuell kontakt och är mycket vanligt. HPV kan leda till livmoderhalscancer och kan orsaka könsvårtor som kallas kondylom. Vaccinationer mot HPV påbörjades 2010. Sedan juni 2016 erbjuds alla flickor upp till 18 år vaccinet.

Ibland erbjuds extra vaccin

Barn som tillhör riskgrupper erbjuds att vaccineras mot fler sjukdomar, utan att det kostar något.

Det gäller vaccin mot:

Till riskgrupperna hör till exempel:

  • barn som har sjukdomen i familjen
  • barn som reser till länder där sjukdomarna är vanligare än i Sverige
  • barn som på grund av en grundsjukdom har en ökad risk att bli allvarligt sjuka om de smittas.

Kan barnet vaccineras tidigare eller senare?

Kan vaccinationen skjutas upp?

Det går att skjuta upp vaccinationerna om barnet till exempel har en infektion vid det planerade vaccinationstillfället. Barnet saknar då skydd mot sjukdomen fram till att vaccinationen har gett effekt. Risken att smittas är ändå liten om de flesta i barnets omgivning är vaccinerade. Undantaget är stelkrampsbakterien, som inte smittar mellan människor utan kan finnas i jord och hos djur.

Kan mitt barn vaccineras tidigare om vi ska resa utomlands?

Rådgör med bvc eller elevhälsan om du ska resa utomlands med ditt barn. Gärna ett par månader innan, om det är möjligt. Om barnet inte har vaccinerats mot en viss sjukdom som ingår i programmet kan det behöva göras tidigare än planerat. Barnet kan också behöva få en andra dos av ett vaccin tidigare än planerat, för att ha ett bättre skydd mot en viss sjukdom.

Precis som vuxna kan barn också behöva få andra vaccinationer inför resan, beroende på vilka sjukdomar som är vanliga i landet barnet ska åka till. De vaccinationerna får barnet på en vaccinationsmottagning.

Vad gäller om mitt barn har flyttat till Sverige från ett annat land?

Vaccinationsprogrammet kan se olika ut i olika länder. Om ditt barn är fött i ett annat land ska du tala med bvc eller elevhälsan. De hjälper till att ta reda på vilka vaccin ditt barn eventuellt har fått eller behöver få. Barn kan ansluta till vaccinationsprogrammet fram till att de fyller 18 år.

Oro inför vaccinationer

En del föräldrar kan känna sig oroliga inför att låta vaccinera sina barn. Prata gärna med personalen på bvc eller på elevhälsan om du känner så.

Vissa vill också vänta med att påbörja vaccinationsprogrammet tills barnet har blivit större. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara bättre att vänta. Tvärtom bidrar vaccinet till att barnets immunförsvar utvecklas.

Risken med att låta barnet vara ovaccinerat är att hen kan få sjukdomar, som kan vara allvarliga eftersom barnet saknar skydd. Om många barn är ovaccinerade ökar också risken att epidemier uppstår.

Felaktiga uppgifter om mässlingsvaccin

Det har tidigare publicerats en forskningsstudie om att vaccin mot mässling kan orsaka autism och kronisk tarmsjukdom. Den studien drogs senare tillbaka eftersom uppgifterna inte stämde.

Ett antal stora oberoende undersökningar har efteråt konstaterat att det inte finns något samband mellan vaccin mot mässling och autism eller tarmsjukdomar.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden