Tandvård om du har en funktionsnedsättning

Om du har vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar behöver du ofta mer tandvård än andra. Då kan du ansöka om ett särskilt tandvårdsstöd.

En sjukdom eller funktionsnedsättning kan i sig medföra en ökad risk för tandskador eller problem med att sköta munhygienen, till exempel för att du skakar eller är helt eller delvis förlamad i ansiktet.

Du kan på grund av en sjukdom även ha svårt att gapa och då kan det vara svårt för tandläkaren eller tandhygienisten att utföra tandvård. Tandvården kostar då som sjukvård. Det innebär att avgiften får räknas samman med andra avgifter för hälso- och sjukvård och därmed ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd.

Det är inte all tandvård som ingår i stödet. Den tandvård som ingår är undersökningar, förebyggande vård, lagningar, behandling av tandlossningssjukdom, rotfyllningar och utdragning av tänder. Avtagbara proteser ingår också i tandvårdsstödet. Däremot ingår inte fasta proteser som kronor, broar och implantat.

Du väljer själv vilken tandläkare och tandhygienist du vill gå till.

Vem har rätt till tandvårdsstödet?

Det är regionen där du bor som bedömer om du har rätt till tandvårdsstödet. Varje ansökan bedöms individuellt. Det räcker i regel inte att du har fått en diagnos på din sjukdom eller ditt tillstånd. Funktionsnedsättningen ska också bedömas. Det vill säga hur sjukdomen påverkar din möjlighet att sköta den egna munhygienen och vilka problem som kan uppstå vid tandvårdsbehandling.

Till de långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tandvårdsstöd hör:

  • Psykisk sjukdom som leder till svårigheter att sköta munhygienen.
  • Parkinsons sjukdom, multipel skleros – MS och ALS, amyotrofisk lateral skleros, som alla är sjukdomar i nervsystemet.
  • Cerebral pares – CP.
  • De reumatiska sjukdomarna ledgånsgsreumatism – RA, sklerodermi och SLE, systemisk lupus erythematosus.
  • Missbildningar eller skador i käkarna.
  • Funktionsnedsättning efter stroke.
  • Ovanliga diagnoser.

Hur ansöker jag om tandvårdsstödet?

För att kunna ansöka om stödet behöver du ett speciellt läkarintyg där läkaren beskriver sjukdomen och ofta också funktionsnedsättningen. Det är läkaren du behandlas av som har information om vilka uppgifter som regionerna kräver i läkarintyget.

Läkarintyget skickas antingen av läkaren eller patienten till den enhet som ansvarar för tandvården i regionen där du bor. Ibland kallas det för tandvårdsenheten, men det kan heta något annat beroende på var du bor. Därefter fattar bedömningstandläkaren beslut om du har rätt till tandvårdsstödet och hur länge det gäller.

Om du har fått rätt till tandvårdsstöd får du ett stämpelkort eller ett elektroniskt kort, som du visar upp hos tandläkaren eller tandhygienisten. Tandvårdskortet kan ha olika giltighetstid beroende på hur funktionsnedsättningen bedöms och ska alltid visas upp hos tandvården. Då betalar du för ditt tandvårdsbesök på samma sätt som inom sjukvården.

Du får också en markering i högkostnadskortet eller intyget. Ditt frikort gäller även vid andra tandvårdsbesök.

Vart kan jag vända mig om jag har frågor?

Om du har frågor eller vill veta mer om tandvård i samband med vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar ska du i första hand fråga din tandläkare eller behandlande läkare. I andra hand vänder du sig med dina frågor till den enhet som ansvarar för tandvården i regionen där du bor.

Texten finns översatt – Other languages

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden