Spänningshuvudvärk

Den vanligaste formen av huvudvärk är spänningshuvudvärk. Den går oftast över av sig själv. Huvudvärken kan bero på spända muskler, men den kan även ha andra orsaker. Värken kan ofta utlösas av oro, stress och sömnbrist.

Spänningshuvudvärk börjar vanligtvis när du är mellan 20 och 40 år, men även barn kan få det. Namnet spänningshuvudvärk kommer av att man tidigare trodde att det var spända muskler runt skallen eller i nacken som gör att man får ont i huvudet. Men det är inte alla som får spänningshuvudvärk som har spända muskler.

Symtom vid späningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk kan kännas som ett åtstramande band över pannan eller huvudet. Det kan också kännas som om något tynger uppifrån. Ibland känns det som om du har en för trång mössa. Värken kan också sitta i nacken, i käkarna och tinningarna.
Det här är några vanliga symtom:

  • Du får en dov, molande eller tryckande värk i huvudet. Värken är vanligtvis inte skärande, huggande eller pulserande.
  • Värken känns ofta på båda sidor av huvudet.
  • Värken återkommer i perioder som varar från timmar till dagar.
  • Värken är lätt till måttlig. Den kan variera, men blir ofta värre under dagen.
  • Värken blir oftast inte värre av fysisk ansträngning utan lindras istället. Men en del kan få ökad huvudvärk av kraftig fysisk ansträngning.

Kronisk spänningshuvudvärk innebär att du har spänningshuvudvärk i mer än 15 dagar i månaden under längre tid än ett halvår. Vid kronisk spänningshuvudvärk är det vanligt med följande symtom:

  • Du har ömma punkter i hårbotten eller i nacken, och ibland i käkmusklerna.
  • Du känner dig trött, har yrsel, öronsus, problem med minnet och svårt att koncentrera dig.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får huvudvärk behöver inte söka vård eftersom besvären ofta går över av sig själv. Men ibland kan du behöva söka vård till exempel om huvudvärken är kraftig eller långvarig.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har tidigare haft huvudvärk men den nu har den ändrat karaktär.
  • Du har haft daglig huvudvärk i mer än en vecka.
  • Du använder läkemedel mot huvudvärk flera gånger i veckan.
  • Du har huvudvärk som ökar och blir starkare och kommer oftare.
  • Du har huvudvärk, är över 50 år och har inte haft spänningshuvudvärk tidigare.
  • Du har huvudvärk som stör det vardagliga livet.
  • Du får andra symtom än de som är typiska för spänningshuvudvärk.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du förutom huvudvärk har andra symtom som till exempel yrsel, synförändringar, eller smärta i ena tinningen. Då kan du få sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har fått ett slag mot huvudet och efter det fått huvudvärk och känner dig slö.
  • Du har plötsligt fått en intensiv huvudvärk.
  • Du har huvudvärk samtidigt som du har feber och är stel i nacken.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

Du finns mycket du kan göra själv för att förebygga och lindra spänningshuvudvärk. Beroende på vad som orsakar huvudvärken, kan något av följande hjälpa:

  • Försök att minska stressen i ditt liv. Många får huvudvärk av stress.
  • Ändra dåliga arbetsställningar.
  • Undersök synen hos en optiker. Huvudvärk kan ibland bero på att du ser dåligt. Då kan det hjälpa om du får glasögon.
  • Rör på dig Värken blir inte värre, utan kan tvärtom lindras, av att du anstränger dig fysiskt.
  • Ta receptfria läkemedel mot smärta om huvudvärken är lindrig.

Skriv ner när besvären kommer i en huvudvärksdagbok

Vid återkommande huvudvärk är det bra om du lär dig att känna igen situationer som kan bidra till din huvudvärk. Då kan du så småningom lära dig att förebygga huvudvärken.

De här sakerna kan till exempel vara bra att ha med:

  • Vilket datum och vilken tid pågår huvudvärken?
  • Hur känns värken?
  • Vad lindrar värken och vad gör att den känns värre?
  • Vilka läkemedel tog du mot värken, och i vilken dos?

Du kan använda en så kallad huvudvärksdagbok om du vill. Här kan du ladda ner huvudvärksdagböcker på huvudvarksförbundet.se.

Viktigt att öva avspänning

Du som har besvär med spänningshuvudvärk har ofta spända muskler utan att du vet om det. Då är det bra om du lär dig att slappna av. Ofta krävs det att du tar dig tid och att du börjar med nya rutiner för att det ska bli bättre. Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan vara till hjälp. En del blir avspända genom till exempel yoga eller massage, medan andra blir hjälpta av långa promenader och att komma ut i friska luften.

Ibland kan det vara bra att vila från alltför mycket intryck. Du bör också se till att du dricker tillräckligt mycket vatten.

Fysisk träning, bra arbetsställning och sömn

Musklerna kan bli stela om du har varit spänd i kroppen en längre tid. Du kan förebygga det genom att röra på dig. Rörelse ökar blodcirkulationen stärker nackmusklerna och ryggmusklerna. På så sätt kan även kroppshållningen förbättras och nacken avlastas. Du som har ett stillasittande arbete bör variera din arbetsställning. Tänk på att alltid ha bra belysning vid arbete och läsning. Gör en synundersökning och skaffa glasögon om du ser dåligt. Det kan det vara särskilt viktigt att ta pauser ofta om du arbetar eller sitter mycket framför en datorskärm.

Försök att ha regelbundna sömnvanor och se till att få tillräckligt med sömn.

Receptfria läkemedel mot spänningshuvudvärk

Du kan lindra spänningshuvudvärk med hjälp av receptfria och smärtlindrande läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.

Dessa läkemedel ger bara tillfällig hjälp. De ska därför inte användas under en längre tid eller för ofta. Använd dessa läkemedel högst 2-3 gånger i veckan, då de också kan förvärra huvudvärken. Skriv alltid upp vilka läkemedel du tar, hur många och tidpunkten för när du tog dem.

Undersökningar och utredningar

Vid ett läkarbesök är det bra om du kan berätta så mycket som möjligt om värken. Du brukar få svara på följande frågor:

  • När hade du huvudvärk de senaste gångerna? Ange tidpunkt på dygnet och veckodag, om du kan.
  • Har du olika sorters huvudvärk, till exempel både migrän och spänningshuvudvärk?
  • Kom värken plötsligt, som ett anfall eller kom den sakta?
  • Hur länge varade värken och hur intensiv kändes den?
  • Var i huvudet kändes värken?
  • Har huvudvärken förändrats?
  • Använder du läkemedel mot huvudvärken? Hjälper det? Hur ofta brukar du använda läkemedlet?
  • Finns det annat som lindrar eller förvärrar värken, till exempel vissa aktiviteter, situationer eller viss mat, dryck, trötthet, stress eller oro?

Efter samtalet mäts ditt blodtryck och läkaren gör en noga undersökning av kroppen. Det som undersöks är bland annat övre delen av ryggen, särskilt nacken, nackmusklerna, käkmusklerna, näsans bihålor, ögonen, hjärtat och lymfkörtlarna. Ibland kan du också få lämna prover.

Behandling

Spänningshuvudvärk går oftast över av sig själv. Men ibland är värken svår och pågår under lång tid. Vid svårare värk kan du ibland få receptbelagda läkemedel. Var försiktig med läkemedel eftersom du kan få huvudvärk av att använda för mycket.

Ibland ger inte läkemedlen tillräcklig hjälp. Då kan du behöva prova en annan behandling, till exempel behandling med fysioterapi, alltså sjukgymnastik. Du kan också få behandling med psykologiska metoder. Sådan behandling kan vara särskilt bra för dig som har haft en längre tids huvudvärk som kommer ofta, det vill säga flera gånger i veckan. 

Behandling med fysioterapi

Behandling med fysioterapi kan vara bra om huvudvärken orsakas av att musklerna är spända i huvudets eller nacken. Det kan till exempel bero på hur du sitter eller håller huvudet. Behandlingens syfte är då att du ska förbättra ditt kroppsmedvetande, ofta kombinerat med fysisk träning.

Avslappningsträning har ofta bra effekt

Avslappningsträning ger ofta god hjälp för att lindra värken vid spänningshuvudvärk. Den syftar till att lära dig att minska upplevelsen av stress och huvudvärk. Det sker genom att träna på att använda en metod som ger snabb avslappning när huvudvärken börjar kännas. Metoden som bör ges av en psykolog har visat sig kunna minska värkens styrka och hur ofta huvudvärken kommer. Det har även visats att förbättringen består efter avslutad behandling.

Behandling med KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT, vid huvudvärk kan hjälpa dig att minska negativa tankemönster vid huvudvärk. Det kan till exempel gälla så kallade katastroftankar, som ”nu kommer huvudvärken igen och jag kan inte göra något åt den”.

Med KBT blir du stöttad i att kunna behålla dina vanliga aktiviteter i vardagen så mycket som möjligt.

Självhjälp på internet

Det finns också självhjälpsprogram mot huvudvärk på internet. Dessa program baseras vanligen på psykologiska metoder som visat sig ge god hjälp vid traditionell behandling hos en terapeut, till exempel avslappningsträning och KBT. Du köper och följer ett program genom datorn. Det innebär att du själv är aktiv och följer programmet en viss tid, vanligtvis några månader. Resultatet blir ofta bäst om du samtidigt har kontakt med en psykolog med kunskap om självhjälpsprogram. Psykologen kan då stödja och hjälpa till när problem uppstår under behandlingen.

Viktigt med läkarundersökning före behandling

Innan du påbörjar en behandling hos en fysioterapeut, psykolog eller via internet är det viktigt att en läkare först gör en undersökning. Det är för att utesluta att en kroppslig sjukdom orsakar huvudvärken.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden