Sköldkörtelcancer

Det vanligaste tecknet på cancer i sköldkörteln är en knöl på halsens framsida. Chansen att bli av med sjukdomen efter behandling är mycket god för de allra flesta.

Att ha en knöl på halsen är vanligt och kan ha många orsaker. I de allra flesta fall beror knölen inte på cancer utan på ofarliga tillstånd. Knölen kan till exempel vara ett tecken på knölstruma, en ofarlig cysta eller en blödning.

Symtom

En cancertumör i sköldkörteln visar sig oftast genom en knöl som syns eller känns på halsens framsida. Knölen kan också sitta mer på djupet och då kan du märka av den som en tryckkänsla eller genom att du blir hes.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på sköldkörtelcancer. Många mottagningar går att kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökning

Det kan krävas undersökning i flera steg och med olika metoder för att säkert fastställa om en knöl i sköldkörteln är en cancer eller inte. Läkarundersökningen kompletteras ofta med ultraljudsundersökning.

Därefter är det vanligt att läkaren tar ett cellprov med hjälp av en tunn nål som förs in i den misstänka knölen. Ibland får du remiss till en annan mottagning för att lämna provet. Cellprov kallas också för biopsi

Om cellprovet eller ultraljudsundersökningen visar misstänkta tumörceller erbjuds du en utredning enligt ett standardiserade vårdförlopp för sköldkörtelcancer. Om cellprovet eller ultraljudet inte tyder på sköldkörtelcancer behövs ibland fortsatt utredning av sköldkörteln. Du får då remiss till den mottagning på din ort som passar bäst för denna utredning.

Undersökningarna görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Behandling

Sköldkörtelcancer delas in i följande fyra grupper:

  • Papillär cancer, som är den vanligaste formen och kan utvecklas i alla åldrar.
  • Follikulär cancer, som är den näst vanligaste formen och bildas oftast hos personer över 40 år.
  • Medullär cancer, som är ovanlig och kan ibland vara ärftlig.
  • Anaplastisk cancer, som är sällsynt och förekommer främst hos personer över 70 år. Det är den mest allvarliga formen av sköldkörtelcancer.

Behandlingen skiljer sig åt mellan de olika formerna av sköldkörtelcancer.

Papillär och follikulär sköldkörtelcancer

Papillär cancer och follikulär cancer behandlas genom att tumören opereras bort. För det mesta opereras hela sköldkörteln bort, men i vissa fall kan det räcka med att en del tas bort. De närliggande lymfkörtlarna på halsen opereras också bort om cancern har spridit sig till dem.

Efter operationen är det vanligt att få behandling med radioaktivt jod, som är en typ av strålbehandling. Du får den radioaktiva joden som vätska att dricka eller som en kapsel att svälja. Jodet tas upp av tumörceller från sköldkörtelcancer och ger en lokal strålning. Behandlingen ger inga besvärliga biverkningar, men du måste vara på sjukhuset i några dagar.

Efter behandlingen för papillär och follikulär cancer blir de flesta friska, även i de fall där cancern har spridit sig till lymfkörtlarna eller andra ställen i kroppen.

Att tänka på när du behandlats med radioaktiv jod

Under tiden radioaktiviteten finns kvar i kroppen kommer du att bestråla människor i din närhet. Se till att inte utsätta anhöriga, arbetskamrater, vänner och andra personer för onödig strålning. Din läkare kommer att berätta mer om hur du ska undvika detta.

Medullär sköldkörtelcancer

Du måste alltid få hela sköldkörteln och de närliggande lymfkörtlarna på halsen bortopererade om du har medullär cancer. Ibland kan du behöva opereras mer än en gång för att få bort all cancer. Du kan få behandling efteråt med yttre  strålbehandling om det inte går att operera bort all cancer. Du kan också få läkemedel som kallas tyrosinkinashämmare.

Medullär cancer är lite allvarligare än papillär cancer och follikulär cancer, men de flesta botas eller kan leva med sjukdomen under lång tid.

Anaplastisk sköldkörtelcancer

Anaplastisk cancer i sköldkörteln växer mycket fort och chansen att du ska bli frisk är inte lika stor. Du måste också få en kombination av flera olika behandlingar. För att tumören ska krympa så mycket att den går att operera får du vanligtvis börja med att kombinera strålning och cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika.

Bra att sluta röka

Du som röker har mycket att vinna på att sluta. Sluta röka helt, om du kan. Gör annars ett uppehåll.

Du som ska opereras återhämtar dig snabbare efteråt om du inte röker. Här kan du läsa mer om att sluta röka inför en operation.

Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta röka

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att få ett sjukdomsbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Att få ett besked om cancer kan vara omtumlande. På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Du har rätt att förstå

Du kan alltid be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan få stöd på flera håll

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa dig om du behöver prata mer eller har frågor.

Du kan också kontakta Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Hur påverkas livet av sköldkörtelcancercancer?

Livet kan kännas annorlunda även om allt har gått bra och du kan leva som du gjorde före sjukdomen och behandlingen. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det är vanligt att det känns jobbigt i perioder. Oftast blir det bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Det är viktigt att du får återhämta dig på det sätt som passar dig. Gör saker som du tycker om. Umgås med människor som känns bra för dig.

Du måste ta hormontabletter

De hormoner som sköldkörteln producerade måste ersättas om du har fått den helt bortopererad. Det innebär att du får ta tabletter med sköldkörtelhormon under resten av livet. Om du har haft papillär cancer eller follikulär cancer får du till att börja med en högre dos hormoner, eftersom det minskar risken för återfall.

Fysisk aktivitet gör att du mår bättre

Det är vanligt att man rör på sig mindre och vill vila mer om man har cancer och går igenom olika behandlingar. Du behöver vila ibland, men du mår ofta bättre av att försöka röra på dig och att undvika för mycket stillasittande. Kroppen fungerar bättre, du blir starkare, får bättre balans och mer ork.

Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet efter cancer.

Graviditet och amning

Undvik graviditet om du har sköldkörtelcancer tills du fått chansen att diskutera det med din doktor. En del behandlingar kan vara skadlig för, eller försvåra en graviditet. Radioaktiv jodbehandling är en sådan behandling.

Du bör inte planera in en graviditet de närmsta sex månaderna efter att du blivit behandlad med radioaktiv jod. Du bör även avstå från att amma när du behandlas med radioaktiv jod.

Ofta kan du och din läkare tillsammans diskutera fram en tidsplan när det passar att genomföra en graviditet.

Prata med din läkare om vilket preventivmedel som är lämpligt.

Behandling mot cancern om du redan är gravid

Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt om du är gravid. Till exempel kan man ofta skjuta fram behandlingen med radioaktiv jod till efter graviditet och amning.

Prata med din läkare om hur vården behöver anpassas för dig. Du kommer även att få kontakt med specialistmödravården.

Graviditeten påverkar inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Stöd för dig som är närstående

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt. Det är mycket vanligt att det är så.

Om du har andra människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här kan du läsa mer om att vara närstående vid cancer

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden