Rh-negativ blodgrupp och graviditet

Det kan finnas en ökad risk att fostret får blodbrist om du som är gravid har blodgruppen Rh-negativ. Din kropp kan utveckla antikroppar mot fostrets blod om fostret har Rh-positiv blodgrupp. Det kallas immunisering. Nu för tiden finns bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster med olika Rh-blodgrupper.

De flesta gravida som har blodgrupp Rh-negativ utvecklar inte immunisering. Och även om du gör det så blir de flesta foster inte sjuka.

Symtom

Rh-immunisering ger oftast inga symtom.

Vid allvarlig immunisering kan du märka av minskade fosterrörelser.

Vad händer i kroppen?

Blodet innehåller röda blodkroppar. De kan se olika ut och därför delas de in i blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll). Dessutom är blodgruppen antingen Rh-positiv eller Rh-negativ. Det är vanligast med Rh-positiv.

Du kan bilda antikroppar om du har Rh-negativt blod och fostret har Rh-positivt blod. För att du ska bilda antikroppar måste fostrets blod passera genom moderkakan in i ditt blod. Det är ovanligt att så stora mängder blod förs över så att allvarlig immunisering uppstår.

Barnet kan få blodbrist

Det kallas för att du blir Rh-immuniserad om bloden blandas och du bildar antikroppar. Dina antikroppar kan sedan föras genom moderkakan in i fostrets blod. Antikropparna kan då förstöra fostrets röda blodkroppar. Detta kan leda till att fostret får blodbrist. Blodbrist kallas också anemi.

En immunisering påverkar inte dig, men det kan göra så att fostret får blodbrist. Det spelar ingen roll för det nyfödda barnet om blodet blandas i samband med förlossningen. Men om du blir gravid igen kan nästa barn angripas av antikropparna och bli allvarligt sjukt.

Allvarlig immunisering är när läkaren har funnit höga nivåer av antikroppar hos dig som är gravid och fostret visar tecken på blodbrist.

Undersökningar och behandling

När du besöker barnmorskemottagningen tar barnmorskan ett blodprov för att se om du har Rh-negativt blod.

Vid en del landsting kontrollerar barnmorskan även barnets blodgrupp i samma blodprov. Den tekniken är på väg att införas på fler håll.

Du får en spruta med läkemedel i vecka 28 om du har Rh-negativt blod utan antikroppar och väntar ett barn med Rh-positivt blod. Läkemedlet kallas anti-D och är ett slags vaccin som förhindrar att du blir Rh-immuniserad. Du kan också behöva fler sprutor med läkemedel under graviditeten. Du kan få anti-D vid till exempel fostervattenprov, vändningsförsök, förlossning eller om du får en blödning ur slidan.

Du får inga sprutor om du har antikroppar eller om läkaren inte vet vad fostret har för blodgrupp. Då får du istället lämna blodprov på specialistmödravården med jämna mellanrum. Där följer läkaren nivåerna av antikroppar. Stiger nivåerna så undersöker läkaren barnet med ultraljud. Läkaren tar ett blodprov från navelsträngen om det finns tecken på blodbrist hos fostret.

Behandling av barnet

Fostret kan få blodtransfusion inne i livmodern om blodvärdet är lågt. Då för läkaren in en nål via magen precis som vid fostervattensprov.

Förlossning

Förlossningen brukar sättas igång kring vecka 38 om du har antikroppar. Efter förlossningen kan en del barn behöva ljusbehandling. Då får de ligga en stund under en sollampa. En del barn måste även byta blod. Då får barnet nytt blod genom blodtransfusion. Barnets blodvärde följs sedan upp under tiden på BB.

Missfall och abort

Rh-immunisering kan inträffa även vid missfall eller abort. Då kan du behöva en spruta med anti-D. Det finns riktlinjer kring om du behöver ta en spruta eller inte.

Söka vård

Alla gravida kvinnor får sin blodgrupp testad på barnmorskemottagningen.

Vid akuta händelser kollar vårdpersonalen alltid blodgruppering, så det är inget som du själv behöver hålla reda på.

Komplikationer

Vid en ny graviditet har barnet större risk att få blodbrist om du haft en Rh-immunisering och utvecklat antikroppar.

Allmänt om dina rättigheter

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet. Om kontakten med en barnmorska inte fungerar, kan du alltid be att få byta.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden