Rektoskopi

Rektoskopi är en undersökning. Läkaren undersöker ändtarmen med ett rektoskop. Det är ett ihåligt plaströr som förs in genom ändtarmsöppningen. Undersökningen kan till exempel visa om du har en inflammation, sår eller tumörer.

Många tycker att undersökningen är obehaglig eller pinsam. I så fall kan du prata med personalen om det. Det finns hjälp att få om det behövs, till exempel avslappnande läkemedel.

Förberedelser

Du kan äta och dricka som vanligt innan undersökningen.

Ibland kan man behöva ta laxerande medel några timmar innan rektoskopin. Medlet sprutas in i ändtarmen och hjälper till att tömma tarmen. I så fall får du information om det i god tid innan undersökningen.

Det laxerande medlet kan du ta hemma eller på mottagningen. Du får instruktioner om vad som passar bäst.

Berätta om du tar läkemedel

En del läkemedel kan göra att du lättare börjar blöda. Det kan vara läkemedel mot inflammation eller läkemedel som förebygger blodpropp. Tala om för läkaren i förväg om du tar några läkemedel.

Så går det till

Rektoskopet är ett plaströr som är ungefär lika tjockt som en tumme. I plaströrets ena ände finns ett förstoringsglas som gör att läkaren kan se slemhinnan. Rektoskopet brukar komma in mellan 15 och 25 centimeter i tarmen.

Rektoskopet är kopplat till en sug. På så vis går det att suga bort slem, blod eller bajs, om det behövs. Det kan låta om sugen och komma lite lukt.

Eftersom rektoskopet är ihåligt går det att föra in olika instrument i det, till exempel en lampa eller en liten tång.

Du kan bli undersökt med rektoskopi på en vårdcentral eller ett sjukhus. I rummet finns det en brits som du får ligga på. Det är en läkare som gör undersökningen. Det brukar vara ytterligare en personal i rummet som hjälper till.

Det är vanligast att ligga på vänster sida på britsen med benen uppdragna. Det händer att man får stå på armbågarna och knäna. Det kan kännas jobbigare att stå på alla fyra än att ligga på sidan, men det brukar göra att läkaren lättare kan undersöka den övre delen av ändtarmen.

Om det känns pinsamt

Många tycker att det känns pinsamt eller obehagligt att göra en rektoskopi. Det brukar kännas bättre om du berättar för läkaren hur du känner.

Det kan hjälpa att tänka att det är viktigt att göra undersökningen för att utreda sina besvär. Och för läkaren som gör undersökningen är det inga konstigheter, utan en vanlig del av arbetet. 

Du behöver inte känna dig naken under undersökningen. Du får en filt eller ett papperslakan att svepa om dig.

Lugnande och bedövande

Innan undersökningen kan du få lugnande läkemedel om du behöver.

Du får även en bedövande salva vid ändtarmsöppningen. Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning, till exempel hos tandläkaren.

Provtagning och behandling

Med hjälp av rektoskopet går det att ta prover från slemhinnan. Den som undersöker för då in en särskild tång genom rektoskopet. Vävnadsproverna skickas till ett laboratorium för att undersökas i mikroskop.

Provtagningen gör inte ont eftersom slemhinnan saknar nerver som känner smärta.

Innan provtagningen kommer läkaren eller specialistsjuksköterskan att fråga dig om du samtycker till att proverna sparas för framtiden.

Så känns undersökningen

Det finns inga celler som kan känna smärta inne i ändtarmen. Ändå kan undersökning kännas obehaglig. Till exempel om du har sprickor i ändtarmsöppningen.

För att slemhinnan ska synas bra kan läkaren pumpa in lite luft i tarmen. Du kan uppleva en viss tryckkänsla när luften pumpas in. Det kan göra ont eller kännas obehagligt om du har en känslig tarm. Säg till i så fall. Då kan läkaren ändra vinkeln på rektoskopet, då kan det kännas bättre. Luften kan också göra att du pruttar.

Så lång tid tar undersökningen

Undersökningen brukar ta ungefär tio minuter. Hela besöket brukar ta runt en halvtimme.

Rektoskopi på barn

Barn kan också undersökas med rektoskopi. De kan få lugnande medel eller om det behövs får de narkos. Ni får mer information i kallelsen.

Proktoskopi

När läkaren vill undersöka området just innanför ändtarmsöppningen, brukar man bli undersökt med ett mycket kortare rör som kallas för proktoskop. Undersökningen kallas då för proktoskopi.

Proktoskop passar bra för att upptäcka och behandla till exempel hemorrojder.

Så mår du efteråt

Efter undersökningen mår man oftast som vanligt. Du kan blöda lite efteråt om läkaren har tagit ett vävnadsprov. Det är också vanligt att prutta mycket. Besvären brukar försvinna inom några timmar.

Första gången du bajsar efter undersökningen kan det komma lite blod.

Sök vård om det fortsätter att komma blod nästa gång du bajsar.

Kör inte bil om du har fått lugnande

Kör inte bil eller cykla förrän nästa dag om du har fått lugnande läkemedel. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt, även om du känner dig pigg.

När får jag svar?

Läkaren brukar berätta direkt efteråt vad rektoskopin visade.

Det kan vara svårt att ta till sig resultatet ordentligt, om du var mycket nervös inför undersökningen. Då kan det vara bra att få resultatet utskrivet, eller ringa tillbaka till mottagningen nästa dag för att få informationen igen.

Det kan ta upp till några veckor att få svar på vävnadsproverna.

Du kan få göra en rektoskopi om du har besvär som kommer från ändtarmen. Det kan vara ett eller flera av följande besvär:

  • Det blöder eller kommer slem från ändtarmen.
  • Du har ont i magen.
  • Du har problem med diarré eller förstoppning.

Du kan också få göra undersökningen om du har andra besvär från tjocktarmen eller ändtarmen.

Om du får behandling för besvär i ändtarmen kan läkaren använda ett rektoskop för att kontrollera om behandlingen hjälper.

Vad kan man se med rektoskopi?

Undersökningen kan visa om du har något av följande:

  • inflammation i slemhinnan
  • sår i slemhinnan
  • polyper
  • tumörer.

Proverna analyseras i mikroskop

De vävnadsprover som tas undersöks i mikroskop. De kan visa om det finns förändringar i slemhinnan som inte syns genom rektoskopet.

Komplikationer

Undersökningen brukar inte ge några komplikationer.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

 

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden