Psykos

En psykos innebär att du upplever verkligheten förändrad och annorlunda, och har svårt att skilja på fantasi och verklighet. Du kan till exempel höra röster eller känna dig förföljd, fast ingen annan uppfattar det så. Med tidig behandling minskar risken för nya psykoser.

Ibland beror en psykos på att du har en så kallad psykossjukdom, men inte alltid. Till exempel kan en traumatisk händelse, en sjukdom eller användning av vissa droger utlösa psykotiska symtom.

Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni, som du kan läsa mer om här. Du som är närstående till någon som har en psykossjukdom kan läsa mer i den här artikeln.

Symtom vid psykos

En psykos kan komma plötsligt eller utvecklas under en längre tid. Den kan pågå under några få veckor, eller flera år. En psykos kan komma en enstaka gång eller komma tillbaka upprepade gånger. När du är inne i en psykos är du oftast mycket upptagen av dina egna tankar och upplevelser, som kan vara mycket intensiva.

Du kan ha fått en psykos om du har följande symtom:

  • Vanföreställningar
  • Hallucinationer
  • Tankestörningar

De här symtomen kallas ibland för positiva symtom. Det innebär att det är symtom som läggs till en person. Motsatsen är negativa symtom, och är sådant som tas ifrån en person.

Exempel på negativa symtom är att bli apatisk, glömsk eller tappa förmågan att kommunicera med omgivningen. Negativa symtom är vanliga i samband med schizofreni.

Vanföreställningar

När du har vanföreställningar uppfattar du tillvaron förändrad eller annorlunda. Andra har ofta svårt att tro dig när du berättar om dina upplevelser. Du kan till exempel känna dig förföljd fast ingen annan uppfattar det så. Det kallas paranoia.

Det är vanligt att du känner dig övervakad, eller tror att du har övernaturliga krafter och är utvald för att göra något betydelsefullt. En annan vanlig upplevelse under en psykos är att du känner dig hotad, att du är utsatt för strålning eller något annat skadligt.

Du kan även tänka att du har kontakt med döda personer eller en högre makt, som kan vara ond eller god. Du kan också uppleva att saker i omgivningen skickar signaler eller budskap direkt riktade till dig, till exempel via radio, tv eller internet. Upplevelserna kan vara mycket starka, och kännas verkliga.

Hallucinationer

Hallucinationer är de sinnesintryck som du kan uppleva under en psykos. Du upplever dem som verkliga, fast det inte stämmer med verkligheten. Du kan till exempel höra röster eller ljud som ingen annan hör.

Ibland går det att känna igen rösterna, men de kan också uppfattas som främmande. Det kan kännas som att de kommer inifrån huvudet, eller att de kommer utifrån. Rösterna kan kommentera det du gör eller hur du ser ut, ofta på ett otrevligt sätt.

Rösterna kan också uppmana dig att göra saker som ibland kan vara farliga eller riskfyllda. Det kan kännas svårt att stå emot rösterna.

Ibland kan hallucinationerna innebära att du ser sådant som inte andra ser, men det är mindre vanligt. Du kan också känna dofter som ingen annan känner, eller uppleva att det händer saker i kroppen som inte går att förklara.

Tankestörningar

När du har tankestörningar har du svårt att tänka färdigt en tanke, och att tänka sammanhängande tankar. Det kan kännas som att nya tankar kommer in och avbryter. Du kan också uppleva att dina tankar sänds ut till andra människor, eller att andra vet vad du tänker.

Tankestörningar kan också påverka ditt sätt att prata, skriva och läsa. Du kanske slutar att prata mitt i en mening, eller plötsligt börjar prata om något helt annat. Du kan också ha svårt att följa ett resonemang eller läsa en text utan att tappa fokus.

Andra symtom som hänger ihop med psykos

Upplevelserna under psykosen kan ge stark ångest. Du kan ha mycket svårt att komma till ro och sova både före, under och efter en psykos. Du kan också känna dig apatisk, viljelös och orkeslös eller ha andra symtom som påminner om depression.

En psykos kan ibland utlösas under en manisk period, då du är uppvarvad och har mycket svårt att komma till ro och sova. Läs mer om mani i artikeln om bipolär sjukdom.

Det finns en ökad risk för självmordstankar och självmordsförsök vid psykos. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att söka vård i tid.

Hur en psykos kan märkas för andra

Ett psykotiskt beteende kan märkas på olika sätt, beroende på vilka upplevelser man har under psykosen. En del personer lever ut sina tankar och känslor på ett sätt som märks för andra, medan andra drar sig undan och blir passiva och inåtvända.

För omgivningen märks det ofta tydligt att den som insjuknar i en psykos beter sig annorlunda eller underligt. Det kan vara svårt att få kontakt med personen, som ofta har fullt upp med sina egna upplevelser, som ofta är oförklarliga för omgivningen.

Ett exempel är att personen pratar om sina vanföreställningar, som att till exempel vara förföljd eller hotad. Det kan också märkas på att personen inte kan lyssna på det någon annan säger, eller pratar för sig själv. Personen kan till exempel plötsligt börja skratta, utan anledning.

Personen isolerar sig ofta, och undviker eller hamnar i konflikt med andra människor.

Läs mer om att vara närstående till någon med psykosjukdom här.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på en psykos eller om du tror att du håller på att utveckla en psykossjukdom. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning direkt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Sök också vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du hör röster som uppmanar dig att utföra handlingar, som du känner att du inte kan stå emot
  • Du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.
  • Du mår mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om du är under 18 år

Kontakta i första hand kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Du kan också kontakta en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Prata med någon vuxen om hur du mår, och be den personen att hjälpa dig att söka vård.

Om du haft en psykos tidigare

Kontakta din psykiatriska mottagning om du haft en psykos tidigare, och märker att du håller på att bli sjuk. En närstående kan också kontakta vården i ditt ställe.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har självmordsplaner. Detsamma gäller om du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Behandling och stöd vid psykoser

Syftet med behandlingen är att behandla symtomen, och minska risken för att få en ny psykos. Du behöver ofta flera sorters behandling:

  • Behandling med läkemedel.
  • Psykoterapi eller samtalsstöd.
  • Utbildning, gruppträffar och stödinsatser.

Läkemedel kan lindra symtomen, men tar inte bort orsaken till psykosen.

Det är viktigt att du så snart som möjligt får sova ordentligt, om du nyligen har insjuknat i en psykos. Du kan även få behandling med läkemedel mot sömnsvårigheter, ångestdämpande läkemedel och antidepressiva läkemedel.

Genom samtalsterapi kan du få hjälp att bearbeta dina upplevelser, och stärka ditt självförtroende. Att ha en psykossjukdom kan ofta vara förknippat med skam och ångest, som du kan behöva få hjälp att hantera. Läs mer om psykoterapi och psykologisk behandling.

Utöver den behandling som ges under den första tiden, behöver du ofta annat stöd för att återhämta dig på längre sikt. Det är socialtjänsten i din kommun som ansvarar för den delen av behandlingen. Du ansöker om insatserna själv, med hjälp av närstående eller din kontaktperson.

Vad kan jag få för stöd?

Stödet kan till exempel innebära att ingå i en samtalsgrupp med personer med egen erfarenhet eller att du får en boendestödjare som kommer hem till dig för att hjälpa dig med vardagliga sysslor, som att till exempel städa, tvätta eller betala räkningar.

En viktig del av stödet är att du och dina närstående tillsammans får lära er om psykos och psykosbehandling, så kallad psykoedukation.

Syftet med stödinsatserna är att du ska må bättre och kunna klara din vardag och kunna återhämta dig och komma tillbaka till ett liv som du trivs med.

Du ska kunna känna dig trygg

Det är viktigt att du känner dig trygg på den platsen där vården ges. Du kan behandlas på en psykiatrisk mottagning eller hemma. Ju snabbare du kan få behandling, desto snabbare kan du återhämta dig.

Du får en kontaktperson om det är första gången du får vård inom psykiatrin. Det kan vara någon som är specialiserad inom psykiatri, en sjuksköterska eller en erfaren mentalskötare.

Det är viktigt att du litar på och känner förtroende för din kontaktperson. Prata med din läkare om du inte trivs med din kontaktperson. Du har rätt att få en ny kontaktperson eftersom det är en viktig person i din återhämtning.

Du ska få vara delaktig i din behandling

Det är viktigt att du är delaktig i besluten kring din behandling, så långt det är möjligt. Behandlingen ska utgå från dig och dina behov. Målet är att du ska komma tillbaka till en fungerande vardag. Dina närstående kan vara med och planera om du samtycker till det.

Om du har kontakt med vården under en längre tid kan du begära att få en samordnande kontaktperson eller så kallad fast vårdkontakt. Läs mer i kapitlet Påverka och delta i din vård.

Efter hur lång tid mår man bättre?

Hur länge en psykos kommer att pågå är svårt att veta. Hur mycket behandling som behövs varierar från person till person.

Många brukar ofta bli bättre inom en till tre månader efter att ha insjuknat, om läkemedlen har effekt. Det är vanligt att uppleva starka känslor av nedstämdhet, osäkerhet och oro upp till ett år efter insjuknandet.

Återhämtningen till att få en fungerande vardag är en process som går framåt, även om det kan ta tid. Risken att insjukna i en ny psykos minskar ju längre tiden går.

Psykos som beror på en psykossjukdom

Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där verkligheten upplevs annorlunda. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. Andra psykossjukdomar är reaktiv psykos, schizoaffektivt syndrom och vanföreställningssyndrom.

När du får en psykosdiagnos är det viktigt att läkaren först har säkerställt att psykosen inte beror på en annan bakomliggande sjukdom, skada eller tillstånd.

Reaktiv psykos

En reaktiv psykos kan utlösas i samband med en särskilt skrämmande eller svår händelse, som vid exempelvis våld eller övergrepp. En sådan upplevelse kallas för ett psykiskt trauma. Då kommer symtomen ganska snabbt i anslutning till händelsen.

Psykosreaktionen går också över snabbt, ofta på mindre än två veckor eller som längst cirka en månad. En sådan psykos kallas reaktiv eller akut och övergående.

En reaktiv psykos behöver inte leda till långvarig sjukdom. Däremot kan psykosen komma tillbaka i samband med ett nytt trauma. Om en reaktiv psykos kommer tillbaka händer det att den övergår i en psykossjukdom som är mer långvarig. 

Schizoaffektivt syndrom

Schizoaffektivt syndrom liknar schizofreni, men har samtidigt drag av bipolär sjukdom. Det innebär att du har omväxlande maniska och depressiva perioder. Mellan dessa perioder kan du ha psykossymtom utan vare sig mani eller depression.

Schizoaffektivt syndrom skiljer sig från schizofreni genom att det inte räcker med enbart antipsykotisk läkemedelsbehandling. Då behöver du även behöver ta ett stämningsstabiliseraden läkemedel som till exempel litium.

När du väl har hittat rätt behandling och tar dina läkemedel utan avbrott kan du ofta få en fungerande vardag, utan att insjukna i nya psykoser.

Vanföreställningssyndrom

Vanföreställningssyndrom innebär att du har en övertygelse om någonting, som inte stämmer med verkligheten. Övertygelsen kan verka rimlig, alltså låta trovärdig för omgivningen men saknar ändå verklighetsgrund.

Vanföreställningen kan till exempel innebära att du är övertygad om något av följande:

  • Att du är förföljd.
  • Att du är beundrad på avstånd.
  • Att du är mäktig eller särskilt utvald.
  • Att du blir bedragen av din partner.
  • Att du har en sjukdom.

Du har ofta svårt i nära relationer, men fungerar i övrigt väl i samhället. En del personer med vanföreställningssyndrom är ofta upptagna av sina idéer och drar sig undan andra människor när de upptäcker att andra inte delar deras uppfattning.

Det är ovanligt att den som vanföreställningar söker vård. Därför finns det ingen uppgift om hur vanligt det är. Däremot kan personen upptäckas under en kriminell handling, som att förfölja någon som hen tror sig ha en kärleksrelation med eller som hen är övertygad om bedrar dem.

Om en person med vanföreställningssyndrom kommer i kontakt med vården, har hen ofta svårt att acceptera behandling eftersom hen fortfarande tror på vanföreställningen.

Förlossningspsykos

Risken för att insjukna i en ny psykos ökar vid en graviditet. Det beror på den hormonella omställningen i kroppen. Risken ökar framför allt i slutet av graviditeten, under förlossningen och månaderna efter förlossningen.

En förlossningspsykos är en ovanlig men allvarlig form av psykos. För att psykosen ska klassas som en förlossningspsykos ska psykosen ha uppkommit inom sex veckor efter förlossning, Oftast ger antipsykotisk läkemedelsbehandling gott resultat och de flesta tillfrisknar. Har du haft en förlossningspsykos finns en risk att psykostillståndet kan återkomma. 

Prata med din barnmorska eller läkare om du blir gravid, har haft en psykos tidigare och är orolig för att bli sjuk. Läs mer om graviditet och läkemedel i läkemedel vid schizofreni och psykos.

Psykos som beror på en annan sjukdom, skada eller tillstånd

Ibland kan psykosen bero på en bakomliggande sjukdom eller ha utlösts av någon fysisk skada eller tillstånd som påverkar hjärnan. Det är viktigt att det utreds ordentligt, för att utesluta att psykosen beror på något av dessa tillstånd.

Då kanske du inte behöver antipsykotisk behandling, utan ska i stället få behandling för det som orsakar symtomen. Här följer några sjukdomar, tillstånd och skador som kan ge psykotiska symtom.

Skada eller påverkan på hjärnan

En hjärnskada kan ge psykotiska symtom, speciellt om skadan sitter i pann- eller tinningloben och orsakar epilepsi. Det gäller även vissa hormonella sjukdomar, tumörer och inflammationer i hjärnan.

Tidig demens, överdosering av kortisonläkemedel och svår näringsbrist kan också utlösa psykotiska symtom.

Droger

Många droger kan utlösa psykoser. Några exempel är cannabis, amfetamin, PCP, LSD och Ecstacy. Det kan även nya syntetiska droger som sprids via nätet, även om en del av dem ännu inte är narkotikaklassade. Exempel på sådana droger är Spice, NPS och MDPV.

Oftast avtar psykosen när drogen inte längre finns kvar i kroppen. Undantaget är cannabis, som både kan utlösa och ge bestående symtom på psykos.

Påverka och delta i din vård

Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som regleras i patientlagen. För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger.

Fråga om du inte förstår

Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om behandlingen kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling. Någon som inte ger sitt samtycke kan bara behandlas om hen får vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en så kallad fast vårdkontakt om du träffar många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård. Det kan ofta vara samma person som den samordnande kontaktpersonen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Det är bra att informera vården redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Samordnad individuell planering

När både psykiatrin och socialtjänsten ska samarbeta kring din behandling kan det vara bra att ha gemensamma möten, där ni kan planera din vård och behandling. Det kallas SIP-möten, och är en förkortning av samordnad individuell planering. 

SIP kan vara ett bra stöd för dig och dina närstående, genom att det blir tydligt vem som har ansvar för vad. Inom psykiatrin å ena sidan, och inom socialtjänsten å den andra.

För att du ska få en SIP behöver du ge ditt samtycke. Planen får inte ändras om inte du är med. Du kan själv ta initiativ till en SIP. Be din kontaktperson eller en närstående om hjälp ifall du behöver det. Läs mer om fast vårdkontakt och SIP här.

Om du inte är nöjd med vården

Du har rätt att klaga och att lämna synpunkter om du inte är nöjd med vården du får. Det gäller oavsett om du är missnöjd med den psykiatriska vården eller vården du får till exempel på en vårdcentral. Det finns flera olika sätt som du kan klaga på. En närstående kan också klaga åt dig, om du ger hen din tillåtelse till det.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden