Peniscancer

Peniscancer är en form av hudcancer på ollonet eller förhuden. Om du söker vård tidigt finns flera behandlingar som tar bort sjukdomen utan att det påverkar din förmåga att kissa och få stånd. De flesta som får peniscancer blir av med sjukdomen.

Peniscancer är en av de ovanligaste formerna av cancer som män kan få i könsorganet eller urinvägarna. De flesta som får peniscancer är över 60 år. Peniscancer smittar inte och är inte ärftlig.

För det mesta är peniscancer en form av cancer som börjar i huden. Ibland kan cancern växa in i penisens svällkroppar och sprida sig till lymfknutorna, som också kallas lymfkörtlarna.

Det går nästan aldrig att säga varför en enskild person får cancer. Det gäller även peniscancer. Men risken att få peniscancer kan öka om en eller flera av följande saker stämmer:

  • Du har förhudsförträngning. Bland män som blivit omskurna som barn är peniscancer sällsynt.
  • Du har humant papillomvirus, HPV.
  • Du röker.
  • Du har hudsjukdomen lichen sclerosus et atrophicus.
  • Du får behandling mot psoriasis med psoralen och UVA -ljus, så kallad PUVA-behandling.

Går det att förebygga peniscancer?

Dra tillbaka förhuden då och då, om du har början till trång förhud. Det förebygger inflammationer som kan öka risken för peniscancer. Ett bra tillfälle kan vara när du ska tvätta penisen

Du kan få hjälp att vidga förhuden med en receptbelagd salva med kortison, om du behöver det. Du kan också låta en läkare ta bort förhuden helt eller delvis. 

Att sluta röka minskar risken både att få peniscancer och att bli sjuk igen, om du redan har haft peniscancer.

De varianter av HPV-virus som kan orsaka livmoderhalscancer kan också ge peniscancer. Än så länge är det bara vaccination mot HPV för flickor som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Symtom på peniscancer

I början av sjukdomen kan du ha ett eller flera av följande symtom:

  • Ett svårläkt sår.
  • Röda områden.
  • En förhårdnad.
  • Illaluktande flytningar från en trång förhud.
  • Blödning.
  • Smärta.
  • Svullna lymfknutor i ljumskarna.

Symtomen behöver inte betyda att du har cancer. Könsvårtor, skavsår efter samlag och svampinfektioner kan också göra att du till exempel får röda områden. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har hudförändringar på penisen som inte har gått över efter två till tre veckor, eller om du har problem med förhuden. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om en hudläkare eller en urolog undersöker dig och misstänker att dina besvär kan bero på peniscancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Vävnadsprov kan visa om du har cancer

Läkaren kan ta ett vävnadsprov från huden för att se om förändringen innehåller cancerceller.

Undersökningar om du har cancer

Läkaren kan behöva undersöka dig mer om det visar sig att du har cancer och sjukdomen kan ha spridit sig. Läkaren kan misstänka det, till exempel om cancertumören är stor eller om du har svullna lymfknutor i ljumskarna.

Du blir undersökt med datortomografi eller PET-kamera.

Du kan också behöva lämna ett vävnadsprov från lymfknutorna. Läkaren för in en nål i lymfknutorna, ofta med hjälp av ultraljud. Du får lokalbedövning. Utöver sticket brukar provtagningen inte göra ont.

Ibland behöver lymfknutorna undersökas mer. Då blir du opererad. Operationen kallas operation av portvaktskörtlarna, eller sentinel node.

Först sövs du. Därefter tar kirurgen bort de lymfknutor som är närmast cancertumören, de så kallade portvaktskörtlarna. Det sker genom ett litet snitt i vardera ljumsken. Portvaktskörtlarna skickas på analys som kan visa om de innehåller cancerceller. 

De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter operationen.

Du behöver ta bort alla lymfknutor i ljumskarna om portvaktskörtlarna innehåller cancerceller. Läs mer i kapitlet Behandlingar när sjukdomen upptäckts senare.

Behandlingar när sjukdomen upptäckts tidigt

Du kan få behandling som inte påverkar kroppen så mycket om sjukdomen upptäcks tidigt. Här är exempel på behandlingar som bevarar din förmåga att kissa och få stånd.

Salva med cellhämmande läkemedel

Du behandlar dig själv med en särskild salva i ungefär en månad. Behandlingen tar bort cancern men det kan göra ganska ont medan behandlingen pågår.

Omskärelse

Det kan räcka att operera bort förhuden, om cancern bara finns där. Operationen kallas omskärelse. Du får lokalbedövning. Du kan lämna sjukhuset några timmar efter operationen. Det tar cirka fyra veckor för såret att läka.

Cancertumören opereras bort

En cancertumör på ollonet kan ibland skäras bort. Det sker med kniv eller laser. Du får lokalbedövning eller sövs. Behandlingen kan fungera även om cancertumören är lite större. Oftast tas förhuden bort samtidigt som cancern opereras.

De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter operationen.

Ibland behöver operationssåret lämnas öppet för att läka av sig själv i stället för att sys ihop. Då kan det ta upp till tre månader innan såret läker. Under läkningstiden kan beröring göra ont, men för övrigt kan du leva som vanligt.

En del tycker att känseln blir nedsatt efter operationen, andra tycker att känseln förbättras. Det beror på hur stor operationen var, och hur ont du hade tidigare. 

Huden på ollonet byts ut

Förhuden och huden på ollonet kan tas bort om cancertumören är ytlig. Du är sövd när du opereras. Hud från ditt lår används för att ersätta den borttagna huden på ollonet och för att täcka sårytan efter förhuden.

Du är kvar på sjukhuset i upp till fem dagar.

Såret på låret läker på några veckor. Den transplanterade huden på ollonet har läkt efter ungefär sex veckor.

Känseln kan bli nedsatt, men behandlingen påverkar oftast inte din förmåga att få stånd.

Behandlingar när sjukdomen upptäckts senare

Ibland har cancertumören hunnit växa ett tag när den upptäcks. Då kan du behöva någon av de behandlingar som beskrivs här. 

Ollonet tas bort

Ibland behöver ollonet opereras bort. Det kallas glansektomi. Du sövs före operationen.

Oftast kan du få ett nytt, kosmetiskt ollon av hud från ditt ytterlår.

Du behöver stanna i upp till fem dagar på sjukhuset.

Såret på låret läker på några veckor. Den transplanterade huden på ollonet har läkt efter ungefär sex veckor.

Operationen gör att din penis blir kortare och känseln blir nedsatt. Du kan fortfarande kissa med penisen och få stånd.

Större penisoperationer

Det är ovanligt att behöva få penisen borttagen. Det kan vara nödvändigt om cancern har vuxit mycket. 

Du sövs före operationen. Kirurgen tar bort penisen och ordnar så att du i fortsättningen kan kissa genom en öppning mellan pungen och ändtarmsöppningen.

Det är vanligt att behöva stanna i upp till fem dagar på sjukhuset efter operationen.

Ibland räcker det att operera ollonet och delar av svällkropparna. Då får du först ryggbedövning eller blir sövd.

Det är vanligt att behöva stanna en till två dagar på sjukhuset. Du kan behöva kissa med hjälp av en urinkateter i ungefär en vecka efteråt. 

Operationen gör att penisen blir kortare och får ett förändrat utseende. Känseln blir nedsatt. Du får svårare att få stånd, fast det går. Kisstrålen sprids mer och därför kan du i fortsättningen behöva sitta ned när du kissar.

Lymfknutsoperation i ljumskarna

Alla lymfknutor i den ena eller bägge ljumskarna behöver tas bort, om cancern har spridit sig till ljumskarnas lymfknutor. Du sövs före operationen. Ibland opereras penisen och lymfknutorna vid samma tillfälle.

Du behöver stanna på sjukhuset i ungefär en vecka efteråt. 

Du får ett dränage i operationssåret. Det är en liten slang som leder bort den lymfvätska som rinner ut. Ibland kan det ta flera veckor innan det slutar rinna och dränaget kan tas bort. Det kan lätt bli infektion i såret. Kontakta en vårdcentral för att få hjälp att byta förbandet. 

En sjukgymnast hjälper dig att prova ut särskilda stödstrumpor. Stödstrumporna kan förebygga svullnader i ben och underliv som du kan få efter lymfknutsoperationen. Det kallas lymfödem. Stödstrumporna behöver du använda i ungefär ett halvår, ibland längre.

Du kan få rosfeber om lymfknutorna har tagits bort. Det är en bakterieinfektion som gör att du behöver läkarvård.

Lymfknutsoperation i magen

Ibland måste lymfknutorna i magen också tas bort. Det görs genom ett snitt under naveln.

Strålbehandling och cytostatika

Du kan behöva mer behandling förutom operationen om cancertumören är stor och har spridit sig till lymfknutorna.

Du kan få cytostatika både före och efter operationen. Cytostatika ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar cancercellerna på olika sätt.

Du kan också behöva yttre strålbehandling.

Cytostatika eller strålbehandling kan också bromsa och lindra sjukdomen om cancertumören inte går att operera. Det kallas palliativ vård.

Vilken behandling blir bäst?

Vilken behandling du behöver beror på hur mycket cancertumören har vuxit och om den kan ha spridit sig till lymfknutorna. 

Vad du själv vill har stor betydelse. Ibland kan du välja behandling. Ta god tid på dig så att du hinner tänka igenom alternativen och göra ett val som blir bra för dig även på lång sikt.

Många kan få någon av de behandlingar som inte påverkar förmågan att kissa och få stånd så mycket. Däremot kan du behöva gå på kontroller ofta efter en sådan behandling.

Risken att få tillbaka cancern är mindre om du får hela eller delar av penisen borttagen. Du behöver inte gå på efterkontroller lika ofta. 

Viktigt att du förstår alternativen och är delaktig

Det är viktigt att du förstår vilka alternativ som finns för dig och hur de kan påverka ditt liv. Du har rätt att vara delaktig i din vård. 

Du kan prata flera gånger med läkaren eller kuratorn om du till exempel behöver få höra informationen igen eller få svar på fler frågor.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du har fått diagnosen peniscancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Du kan få vård på annan ort

Du får en remiss till en urologisk klinik om läkaren på vårdcentralen misstänker att du har peniscancer. 

Läkaren på den urologiska kliniken kontaktar en grupp specialister om du har cancer. Specialisterna rådgör med varandra och föreslår den behandling som de bedömer blir bäst för dig. 

Oftast behöver du bli opererad eller få lymfknutorna undersökta mer ingående. Då får du komma till någon av de sjukhuskliniker i Sverige som särskilt fokuserar på peniscancer. Klinikens kontaktsjuksköterska kan hjälpa dig med det praktiska. 

Ibland behövs mer vård, till exempel strålbehandling eller behandling med läkemedel. Sådan behandling får du på sjukhuset i din region. Där görs också de kontroller som oftast är nödvändiga i fem år efter att du har fått behandling.

Tillbaka till vardagslivet

Livet kan kännas annorlunda efter behandling mot cancer. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Flera sätt att få stöd

Berätta för kontaktsjuksköterskan, läkaren eller kuratorn hur det känns. Det finns flera sätt att få hjälp och stöd.

Vårdplan för dina behov

Du och den personal som har behandlat dig planerar vilken rehabilitering du eventuellt behöver, till exempel hjälpmedel eller stödjande samtal. Det ska stå i din vårdplan. 

Kontakt med andra

Kontaktsjuksköterskan eller kuratorn kan ibland hjälpa till om du vill prata med någon också har haft peniscancer. Det finns ännu ingen patientförening för personer som har haft peniscancer. 

Du kan kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Här hittar du kontaktuppgifter till dem och till andra som också ger råd och stöd vid cancer .

Sexualitet och närhet

Kanske har sjukdomen och behandlingen påverkat både lusten och självkänslan och hur du fungerar sexuellt.

Prata med kontaktsjuksköterskan eller kuratorn. De kan ge råd om stöd för dig och din eventuella partner.

Det finns sexologer och psykoterapeuter som kan hjälpa dig och en eventuell partner tillbaka till en intim relation utifrån kanske nya förutsättningar. Det kan handla om stöd för att kunna prata med varandra eller att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på.

Kan jag bli sjuk igen?

Det kallas återfall om sjukdomen kommer tillbaka. Återfall är vanligast de två första åren efter behandlingen. Därför kan du behöva komma på tätare efterkontroller de två första åren.

Men de flesta som har haft peniscancer får inte återfall. Risken är högre om cancertumören var stor eller om den hade spridit sig till lymfknutorna.

Viktigt att du undersöker dig själv

Med tiden kan det gå allt längre tid mellan efterkontrollerna och efter fem år kallas du inte mer. Efter så lång tid är det ovanligt att sjukdomen kommer tillbaka.

Du behöver fortsätta undersöka dig själv regelbundet. Kontakta vården igen om du upptäcker hudförändringar på penisen eller känner svullna lymfknutor i ljumskarna.

Om cancern kommer tillbaka

Chansen är stor att du märker tidigt om sjukdomen kommer tillbaka om du går på alla kontroller och undersöker dig själv regelbundet. Har du redan fått en behandling som bevarar penisen, kan du då oftast få en sådan behandling igen.

Att få ett sjukdomsbesked

Du kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som ska vara särskilt tillgängliga för den som är sjuk och för närstående. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få stöd på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Här kan du läsa mer om hur du kan få stöd och hitta kontaktuppgifter.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. Här kan du läsa mer om den första tiden efter beskedet.

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Det kan vara bra att utgå från barnets egna frågor.

Här kan du läsa mer om att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här kan du läsa mer om stöd för närstående.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden