Bukhinnedialys – peritonealdialys

Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar som de ska. Vid bukhinnedialys renas blodet med hjälp av kroppens egen bukhinna som filter. Du kan ofta sköta behandlingen hemma eller på jobbet. Du kan också få hjälp av utbildad hemtjänstpersonal.

Du mår ofta bättre efter en till två veckor. Många behöver dialys resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig. Du kan behöva dialys en kortare tid vid tillfällig njursvikt.

Det finns två former av dialys. Den ena är bukhinnedialys, som också kallas peritonealdialys eller påsdialys. Den andra är bloddialys, som också kallas hemodialys.

Vad är bukhinnedialys?

Dialysen hjälper njurarna att rena blodet när de inte längre klarar av det på egen hand. Till exempel om du har njursvikt. Dialysens uppgift är att avlägsna överflödigt vatten och rena blodet från ämnen som kroppen inte behöver. Dessa ämnen kallas ofta restprodukter. Ämnena följer i vanliga fall med urinen ut när njurarna fungerar som de ska.

Dialysvätska i buken

Vid bukhinnedialys har du dialysvätska i magen och byter ut den själv flera gånger om dagen genom en inopererad silikonslang. Dialysvätskan finns förpackade i särskilda påsar. När vätskan i magen ska bytas ut kopplas två dialyspåsar till slangen. En påse som är tom och en påse som innehåller ny dialysvätska. Bukhinnedialys kallas därför också för påsdialys.

Blodet renas genom bukhinnan

När du får bukhinnedialys används din egen bukhinna som dialysfilter. Alla organ i bukhålan täcks av bukhinnan. Bukhinnan består av bindväv med många blodkärl. Bukhinnan har också små hål som kallas porer.

När du har dialysvätska i magen passerar de ämnen i blodet som kroppen inte behöver genom porerna till vätskan. Det sker därför att dialysvätskan innehåller en särskild sammansättning av salter och glukos som drar till sig dessa restprodukter. Viktiga och nyttiga ämnen som kroppen behöver stannar däremot kvar. På samma sätt passerar överflödigt vatten till dialysvätskan.

Dialysvätskan som innehåller restprodukter och överflödig vätska kan sedan ledas ut ur bukhålan genom katetern. Därefter kan ny dialysvätska ledas in i bukhålan.

Förberedelser innan du får dialys

Innan du kan börja med dialys behöver din kropp förberedas för behandlingen.

Du får en kateter genom huden

Du behöver få en plastslang inlagd in i bukhålan genom huden. Plastslangen kallas dialyskateter och är gjord av silikon. Slangen är mjuk och böjlig. Den är tunn, cirka fem till sex millimeter bred. Katetern sätts på plats genom en operation.

Du får katetern inlagd en till två veckor innan din första behandling. Ibland går det att få dialys redan dagen efter operationen.

Förberedelse inför operationen

Du får prata med en njursviktssjuksköterska en tid innan katetern sätts på plats. Du får också prata med en särskild sjuksköterska som förklarar hur bukhinnedialys går till.

Inför operationen behöver du fasta. Det betyder att du ska undvika att äta och dricka under några timmar. Du behöver också duscha och tvätta dig med en särskild tvål. Du får information om detta från din läkare eller operationsavdelningen.

Så går operationen till

Läkaren syr fast katetern vid insidan av bukväggen och vid utgången under huden. Den löper ut genom ett litet hål i bukväggen, snett nedanför naveln. Operationen tar ungefär 30 minuter.

Hur operationen går till skiljer sig något mellan olika sjukhus. Antingen blir du sövd eller får lokalbedövning. Du får information om detta från din läkare eller från operationsavdelningen.  

Du får gå hem samma dag, eller dagen efter operationen.

Så mår du efteråt

Du kan ha lite ont i huden efter operationen, men det går oftast över inom ett dygn. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel om du behöver.

Ett bälte under kläderna

Den del av katetern som är utanpå magen är cirka två decimeter lång. Katetern förvaras i ett bälte under kläderna. Det är genom katetern som dialysvätskan ska tömmas och fyllas på. Du kan duscha som vanligt.

Katetern kopplas till dialyspåsar

En specialutbildad sjuksköterska gör dialysbehandlingen. Sjuksköterskan lär dig hur du kan sköta behandlingen själv. När du klarar detta kan du göra behandlingen själv hemma.

Läs mer om hur dialysbehandlingen går till under rubriken Så går behandlingen till och Du får utbildning att sköta behandlingen själv.

Två former av bukhinnedialys

Det finns två varianter av bukhinnedialys:

  • Kontinuerlig peritonealdialys, eller CAPD, är bukhinnedialys med manuella byten. CAPD är en förkortning för den engelska benämningen continous ambulatory peritoneal dialysis
  • Automatisk peritonealdialys, eller APD, är bukhinnedialys med en maskin som byter vätskan i buken medan du sover. Behandlingen kallas också maskin-PD.

Kontinuerlig dialys med manuella byten

Kontinuerlig dialys innebär att du själv eller hemsjukvården regelbundet byter dialysvätskan manuellt, dagtid och kvällstid. Behandlingen är anpassad till varje person. Ett manuellt påsbyte tar ungefär en halvtimme.

Automatisk dialys eller PD-maskin

Automatisk peritonealdialys görs med hjälp av en så kallad PD-maskin. Behandlingen sker automatiskt i ditt hem under natten medan du sover. Du behöver oftast göra ett manuellt byte under dagen också. Behandlingen tar mellan åtta och tio timmar per natt.Du sköter oftast PD-maskinen själv. Ibland kan du få hjälp av utbildad hemtjänstpersonal.

Maskinen ordineras av läkare och beställs via dialysmottagningen.

Så går behandlingen till

Hur dialysbehandlingen går till beror på vilken form av behandling du får, kontinuerlig dialys med manuella påsbyten eller automatisk dialys. Första gången brukar vara manuell dialys. Behandlingen kan göras av en sjuksköterska, en hemsjuksköterska, en anhörig. Du kan själv göra påsbyten efter att du har fått utbildning.

Du kan vila eller se på tv under behandlingen

Det är vanligt att sitta eller ligga ner när du får behandlingen, det beror på vad du tycker är bekvämast. Medan behandlingen pågår kan du till exempel läsa, sova, titta på tv, lyssna på musik eller ljudbok. Behandlingen tar oftast 15 till 20 minuter.

Så går ett påsbyte till

Så här går det till när du får dialysvätska i buken:

  1. Först värms dialysvätskan för att det inte ska kännas kallt i buken.
  2. Sedan kopplas den inopererade katetern till en slang som går till två dialyspåsar.
  3. Därefter leds ungefär två liter klar dialysvätska in i bukhålan.
  4. Dialysvätskan drar till sig överflödig vätska och restprodukter ur blodet.

Vätskan i buken byts ut

Efter några timmar ska buken tömmas på vätska och ny ska fyllas på. Det går till så här:

  1. Katetern på magen leds till en slang som går till två dialyspåsar. Den ena påsen är tom och den andra är full med ny dialysvätska.
  2. Den gamla vätskan i bukhålan töms ut i den tomma påsen. Vätskan är nu gulfärgad.
  3. Därefter fylls ny dialysvätska på. På så sätt kan du byta ut gammal dialysvätska mot ny på ett säkert sätt.

Detta vätskebyte kallas också påsbyte. Varje påsbyte tar ungefär en halvtimme.

Hur mår jag efteråt?

Dialysbehandlingen med påsbytena brukar inte ge några obehag.

Behandlingen pågår hela dygnet, eftersom du alltid har vätska i buken.

Kan kännas ovant att ha vätska i magen

En del kan uppleva att det känns ovant att alltid ha vätska i buken. Det kan också kännas besvärande att ha en slang på magen, även om den ligger dold i ett bälte under kläderna.

Du mår snabbt bättre

Du mår ofta bättre inom ett par veckor efter att du har startat din dialysbehandling. Det beror på att du ofta har mått dåligt en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. Både bukhinnedialys och bloddialys tar oftast bort symtomen som beror på njursvikt, till exempel klåda och illamående.

Du får utbildning att sköta dialysen själv

Du kan ofta lära dig hur du utför behandlingen själv.

Utbildningen tar några veckor

Utbildningen och träningen tar några veckor. Det sker oftast på en dialysmottagning på ett sjukhus och leds av specialutbildade sjuksköterskor. Du får bland annat lära dig hur njurarna fungerar och vad som händer när du får njursvikt. Du får också råd om hur du kan leva ett så bra och fritt liv som möjligt.

Du väger dig för att välja rätt sockerlösning

Dialysvätskan innehåller mycket druvsocker, vilket gör att kroppens överskott av vatten dras till bukhålan. Det finns dialysvätskor med olika hög sockerhalt. Ju mer vatten som behöver dras ut ur kroppen, desto högre koncentration av socker ska dialysvätskan ha. Du tar en starkare sockerlösning om du till exempel har mycket svullna ben eller får svårt att andas som vanligt. På så sätt minskar mängden vatten i kroppen. För att få vägledning om vilken styrka du ska ha väger du dig varje morgon.

Du har alltid stöd från vården

När du har gått utbildningen kan du ofta sköta din behandling själv. Du vet då vad du ska göra om du till exempel blir svullen, får andra symtom eller besvär med katetern. När du behandlas med dialys har du täta kontakter med dialyssjuksköterskor och en läkare som är specialist i njurmedicin.

Så sköter du dialysen själv

Du kan själv göra påsbyten efter att du har fått utbildning. Du kommer att få all information och alla verktyg av personalen på dialysmottagningen när det blir aktuellt att påbörja första behandlingen

Detta behövs för att göra en bukhinnedialys:

  • Du ska ha en inopererad silikonslang, en kateter med specialkonstruerade slangkopplingar för att undvika läckage och infektioner.
  • Det ska finnas dialysvätska förpackad i plastpåsar.
  • Det ska finnas en speciell värmeplatta att värma dialyspåsarna på.
  • Du eller den som hjälper dig ska ha tillgång till handsprit.
  • Du kan eventuellt ha en bukhinnedialysmaskin, en så kallad PD-maskin.

 

Viktigt att tvätta händerna

Det är viktigt att den som gör dialysen är noga med att tvätta händerna med tvål och vatten, och använder handsprit när hen byter vätska. Det är för att undvika att det kommer in bakterier i bukhålan.

Kontinuerlig dialys med manuella byten

Bukhinnedialysen som du sköter själv med manuella byten kallas CAPD. Då har du alltid ungefär två liter dialysvätska i buken.

Du kopplar två påsar

Vid ett påsbyte kopplar du två påsar till silikonslangen i buken. Den ena påsen är tom och den andra innehåller ny dialysvätska.

Först tappar du ur den gamla vätskan från bukhålan i en tom påse. Sedan fyller du på med ny, varm dialysvätska.

Du värmer vätskan

Vätskan värmer du på en speciell eldriven värmeplatta, som du lätt kan ta med i en väska eller ryggsäck. Du kan också värma vätskan på andra sätt, till exempel i ett fönster där solen skiner in. Många tycker också att det går bra att ta en rumstempererad påse, särskilt under sommartid.

Du tömmer vätskan i toaletten

Påsen med den gamla vätskan tömmer du i toaletten och slänger sedan i soporna.

Vätskan förs in och töms av tyngdkraften

Dialysvätskan leds in i buken med hjälp av tyngdkraften vid manuell bukhinnedialys. Det görs genom att påsen med dialysvätskan hängs upp på en ställning som är högre än magen.

När bukhålan töms på vätskan placeras en tom påse lägre än buken, till exempel på golvet. Då rinner vätskan ut.

Du gör ofta fyra byten per dag

Ett manuellt påsbyte tar ungefär en halvtimme. Varje gång fylls bukhålan med cirka två liter dialysvätska.

Det är vanligt att du gör fyra byten per dag:

  1. Du gör ett påsbyte på morgonen.
  2. Du gör ett byte vid lunchtid.
  3. Du gör ett byte vid middagstid på kvällen.
  4. Du gör ett sista byte innan du går och lägger dig.

På natten gör du inga byten utan sover som vanligt.

En del kan göra fem byten per dag, andra kan göra två till tre. Hur många byten du behöver göra beror framför allt på vilken funktion som finns kvar i dina egna njurar.

Du kan byta vätska där du befinner sig

Du kan byta vätskan på den plats du är för tillfället, om du byter vätskan själv. Det kan till exempel vara på arbetsplatsen eller i skolan. Det tar ungefär en halvtimme.

Du kan få hjälp med bytena

Du kan få hjälp av hemsjukvården om du har svårt att göra bytena själv. Ibland kan en närstående hjälpa.

Automatisk dialys – medan du sover

Vid automatisk bukhinnedialys, APD, får du hjälp av en maskin att byta dialysvätska. En PD-maskin brukar stå bredvid sängen när den används. På så sätt kan du sova samtidigt.

Så går automatisk dialys till

När du går och lägger dig kopplar du ihop din kateter med maskinens slang. Sedan trycker du på en startknapp. Under tiden du sover fyller maskinen först på ny dialysvätska och tappar sedan ut den efter 40 till 60 minuter. Det här upprepas sedan fem till tio gånger under natten. Sedan avslutas det med en påfyllning av två liter vätska för dialys dagtid. Eller så töms all dialysvätska ut.

En del har inte vätska i magen på dagen

En del har ingen dialysvätska i bukhålan under dagen, utan gör bara dialysbehandlingen på natten. Andra har dialysvätska i buken hela dagen och gör eventuellt ett par byten under dagtid.

Du kan ofta sova bra

De flesta lär sig att sova under hela natten och störs inte av maskinljudet. Maskinen stänger av sig och ger ett litet larm om slangen skulle komma i kläm, till exempel om du skulle lägga dig på slangen. Du kan då starta maskinen igen efter att du ändrat kroppsläge.

Maskinen kan tas med på resa

Maskinen står på ett rullbord och förflyttas i en väska på hjul som du kan dra efter dig. Du kan ta med dig maskinen på resa, till exempel till sommarstugan. Det finns batteribackup i maskinen om det skulle bli strömavbrott.

Passar inte alla

Det är inte alla som kan ha PD-maskin. Det beror på hur bukhinnan fungerar och storleken på bukhålan.

Att leva med dialys

Bukhinnedialys passar bra för de allra flesta som behöver dialysbehandling. En fördel är att blodet renas löpande och vatten dras ut ur kroppen regelbundet. Det liknar mer hur njurarna fungerar i kroppen.

Du mår snabbt bättre

Du mår ofta bättre inom ett par veckor efter du börjat med dialysbehandling. Det beror på att du ofta har mått dåligt en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. Du mår också bättre för att du oftast slipper besvär som njursvikt kan ge, som till exempel klåda och illamående.

Du kan jobba och resa

Du kan ta med dig utrustningen när du har bukhinnedialys. Du kan göra behandlingen på den plats där du befinner sig. Till exempel på arbetet, i sommarstugan eller på en resa. Det gäller framför allt manuell dialys.

Ta med en våg

Det kan vara bra att ta med en personvåg om du ska vara bortrest en längre tid så att du kan välja rätt dialysvätska.

Påsarna kan levereras till dig på resan

Du kan få dialyspåsarna levererade till det lokala apoteket om du reser. På så sätt slipper du bära med dig påsarna under själva resan.

Dialysen tar tid och kräver planering

Du som behandlas med dialys måste ägna tid åt det som friska njurar sköter själva. Behandlingen kräver en hel del tid. Men oftast kan man använda tiden när dialysvätskan byts till att till exempel läsa tidningen, dricka kaffe, lyssna på en ljudbok eller titta på tv.

Att vara beroende av dialys innebär att du måste planera ditt liv noga, och se till att du har utrustning och handsprit med dig.

Det kan kännas besvärligt

En del tycker att det är jobbigt att alltid ha en slang på magen, även om den läggs i ett bälte under kläderna. En del kan också tycka att det är besvärligt att alltid ha vätska i magen, men en del känner inte av det. Vissa går upp en del i vikt av behandlingen eftersom dialysvätskorna innehåller mycket socker. Det kan kännas svårt. Men många behåller sin vanliga vikt.

Frihet att sköta sin egen behandling

När du har bukhinnedialys får du leveranser hem till din bostad med dialysvätska som räcker för en till tre veckor, beroende på var du bor. Kartongerna med påsar tar mycket plats och det är en del arbete med att ta hand om alla förbrukade påsar och kartonger. Men de flesta personer som väljer bukhinnedialys uppskattar friheten att själv kunna sköta och styra sin behandling i hemmet.

Du behöver inte ta med dig alla påsar om du ska resa bort, utan du kan beställa påsarna till ett annat apotek i landet som du vill att de ska levereras till.

Tala med en dietist om vad du ska äta och dricka

Du behöver äta bra och få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen när du behandlas med dialys. Du kan behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska du får i dig. Det är till exempel vanligt att du får högre värden av fosfat och kalium i blodet när du har njursvikt. Därför behöver du undvika att äta vissa livsmedel som innehåller mycket av det. Det kan till exempel vara bananer och jordgubbar. Du får träffa en dietist som ger kostråd.

Planera din träning med en fysioterapeut

Det är viktigt att du rör på dig och håller igång för att bibehålla din muskelstyrka. Du kan få hjälp att planera din träning av en fysioterapeut.

För att lättare kunna utföra olika träningsmoment kan det underlätta att tömma bukhålan på dialysvätska före träningen.

Fortsätt att leva som vanligt

Det är också bra att fortsätta göra vanliga vardagliga aktiviteter som du tycker om. Det kan till exempel vara att träffa vänner, resa eller gå ut i skogen.

Du kan ha ett aktivt samliv

Själva behandlingen hindrar inte att du har ett aktivt samliv. Men ibland kan din lust och sexuella förmåga påverkas av olika faktorer. Det kan vara både fysiologiska och psykologiska faktorer som hör samman med njursjukdomen och dialysen. Tala med sjukvårdspersonalen om du upplever problem. Det finns hjälp att få.

Råd och stöd dygnet runt

Du har alltid möjlighet att ringa en sjuksköterska om du sköter dialysen själv. Du kan diskutera din behandling och ställa frågor. Du kan också rådfråga läkaren som du går till på regelbundna kontroller.

Du kan få stöd från kurator och patientförening

Det är en stor omställning i livet att få dialysbehandling. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation. För andra kan det ta längre tid. Du kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd. Du kan få tips och råd från en patientförening, och också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Närstående kan få stöd

Närståendes liv kan också påverkas. Därför behöver närstående få information, möjlighet att ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Sjukvården och patientföreningar anordnar träffar för både patienter och anhöriga. Du kan alltid tala med en sjuksköterska eller läkare för att få stöd.

Ibland behöver dialysmetoden ändras

Alla människor har inte bukhinnor som fungerar för bukhinnedialys. Hos andra kan bukhinnorna försämras efter en infektion. Det gör att en del personer kan behöva byta till bloddialys efter några år om bukhinnedialysen fungerar sämre. För en del kan det räcka att få bloddialys en gång i veckan och ha bukhinnedialys resten av tiden.

Ett annat skäl till att sluta med bukhinnedialys kan vara att du får en transplanterad njure.

Assisterad bukhinnedialys

Du kan få hjälp med så kallad assisterad bukhinnedialys om du är mycket sjuk eller på andra sätt har svårt att sköta behandlingen själv hemma. Det är oftast särskilt utbildade sjuksköterskor som sköter behandlingen. Det kan också vara personal inom hemsjukvården. Du kan få hjälp med manuella byten eller med dialysmaskinen, om du har en sådan.

När passar inte behandlingen?

De allra flesta kan behandlas med bukhinnedialys, men ibland går det inte. Det kan till exempel vara om du har något av det här:

  • Du har sammanväxningar i bukhålan. Det kan du få om du har opererats många gånger i buken.
  • Du har en inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
  • Du har ett bråck i mellangärdet.

Det finns en ökad risk för komplikationer med bukhinnedialys om du har ljumskbråck. Innan bukhinnedialysen kan påbörjas behöver du opereras om du har ljumskbråck.

Komplikationer och besvär

Du kan ha bukhinnedialys i många år utan att få någon komplikation alls.

Katetern kan behöva bytas ut

Ibland kan den inlagda katetern hamna i ett läge så att det gör ont när du tappar ur vätska, men den flyttar sig ofta av sig själv till ett bättre läge i bukhålan. Kateterna kan behöva bytas ut om vätskan inte rinner som det ska.

Infektion och ljumskbråck

Ibland kan det bli en infektion i bukhålan i samband med påsbytena. Men risken är liten eftersom du får undervisning och träning i hur du ska byta påsarna på rätt sätt. En del personer har lättare för att få infektioner än andra. Man kan ibland behöva gå över till bloddialys. Det gäller om du får upprepade infektioner.

Bukhinnedialys ökar risken för att du ska få ljumskbråck. Det beror på att trycket i bukhålan blir större.

Sök vård vid infektion

I sällsynta fall kan det bli en infektion i bukhålan. Du behöver kontakta vården om du får tecken på infektion, det kan till exempel vara:

  • Vätskan som tappas ut är grumlig. Vätskan är vanligtvis klar med en gulaktig färgton.
  • Du får ont i magen.
  • Du får feber.

Om det är bråttom

Sök vård genast på en akutmottagning om du får hög feber och känner dig ovanligt trött eller slö.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Viktigt med rena händer

Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten och använda handsprit när man gör dialysbehandling. Det minskar risken för att bakterier kommer in i bukhålan via katetern.

Varför får jag bukhinnedialys?

Du får behandlingen när dina njurar har slutat fungera helt eller till stor del.

Njurarna renar blodet

Njurarnas främsta uppgift är att rena blodet från ämnen som kroppen inte behöver. Dessa ämnen kallas restprodukter och lämnar kroppen via urinen. Njurarna avlägsnar också överflödigt vatten från kroppen. De är också viktiga för att blodtrycket ska ligga på en bra nivå.

Blodet filtreras i små nystan av blodkärl inuti njurarna. Viktiga ämnen som kroppen behöver för att fungera stannar kvar i blodet, till exempel salter. Men restprodukter och onödig vätska lämnar kroppen som urin.

Vad händer när njurarna inte fungerar?

När njurarna inte klarar av att rena blodet som de ska stannar ämnen som är skadliga för kroppen kvar i blodet. Det är också vanligt att kroppen samlar på sig för mycket vatten. Det kan leda till att du får högt blodtryck, blir svullen och andfådd.

Det kan finnas många olika orsaker till att du får njursvikt, men de vanligaste är diabetes, åderförkalkning eller allvarlig njurinflammation.

Du får regelbunden dialys vid kronisk njursvikt

De flesta som påbörjar en dialysbehandling har haft besvär med njurarna under många år. Njurarna försämras långsamt, till en början utan att du märker några symtom. Det kallas kronisk njursvikt.

Du behöver regelbunden behandling med dialys eller en njurtransplantation om njurarna fungerar till mindre än tio procent. Det är för att undvika allvarliga symtom av urinförgiftning. Du behöver någon av de här behandlingarna om njurarna slutar fungera helt och hållet för att kunna överleva.

Du får tillfällig dialys vid akut njursvikt

Du kan behöva få dialysbehandling under kortare tid om njurarna tillfälligt slutar fungera. Det kallas för akut njursvikt och kan bero på till exempel förgiftningar, biverkningar av läkemedel eller någon tillfällig sjukdom som påverkar njurarna. Du blir oftast frisk när du fått behandling för det som har orsakat besvären, om du har akut njursvikt.

Du kan behöva byta till en annan dialys

Ibland behöver du byta behandlingsform. Det finns två former av dialysbehandlingar som du kan få:

  • bukhinnedialys, som också kallas peritonealdialys eller PD
  • bloddialys, som också kallas hemodialys.

Det är individuellt vilken dialysbehandling som passar bäst. Ibland kan du behöva växla mellan de båda behandlingarna.

När du har bloddialys leds blodet ut från kroppen, filtreras genom ett filter i en dialysmaskin och leds tillbaka in i kroppen igen.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden