Panama

Reseråd

Råd om mat 

Det finns några råd om mat och dryck som du kan följa för att försöka minska risken att få diarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga kan det ibland vara svårt att undvika besvär.

Tänk på det här:

  • Ät väl genomstekt eller kokt mat.
  • Undvik råa skaldjur och rå fisk.
  • Undvik mat som stått framme länge i varmare klimat.
  • Skala eller skölja frukt, men oftast går det bra att äta sallad och andra grönsaker på restauranger.

Tvätta alltid händerna när du ska äta och efter toalettbesök.

Dricksvatten

Säkrast är att använda dricksvatten från obrutna förpackningar av plast eller glas. Om du borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så liten vattenvolym att det inte har någon nämnvärd betydelse för smittrisk. Det går bra att dricka vatten som kokats.

Vid diarré är det viktigt att dricka

Du kan må illa och kräkas, få magknip och ibland feber om du har diarré på resmålet. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men det kan vara svårt att få i dig tillräcklig mängd vätska om du mår illa. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång. Små barn är särskilt känsliga för vätskeförluster. Därför måste du vara noggrann med att ge barnen dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår.

Det finns särskild vätskeersättning för barn och vuxna som du kan köpa på apotek och ha med på resan. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och ungdomar över 12 år. Läs noga anvisningarna på läkemedelsförpackningen eller i bipacksedeln. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med förpackningen.

Diarré brukar gå över efter några dygn. Sök sjukvård om du fortsätter att kräkas mer än ett dygn utan att det förbättras eller känner dig mycket matt. Tänk på att kräkningar och diarréer kan minska effekten av läkemedel som du använder.

Varmt klimat

Värmen kan ibland göra att du får små röda kliande utslag, framför allt i armhålor och i ljumskar. Besvären beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. Klä dig luftigt och undvik jeans. Använd en hydrokortisonkräm i armhålorna om du ändå får besvär. I ljumsken kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som också innehåller svampdödande medel. Krämerna kan du köpa receptfritt på ett apotek och ta med på resan.

Du behöver mer vätska när det är varmt. Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver få i dig mer vätska.
Du kan behöva strö extra salt på maten eftersom kroppen förlorar salt när du svettas. Det gäller särskilt om du anstränger dig fysiskt. Tecken på saltbrist är att du känner dig trött, mår lite illa och får huvudvärk. Kroppen behöver vänja sig gradvis vid värme, och brukar ha anpassat sig efter ungefär två veckor i varmt klimat.

Solskydd

Smörj in dig med solskyddsmedel och använd solhatt eller keps för att skydda dig mot solen. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. Håll dig i skuggan när solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen. De första dagarna bör du endast vara i solen korta stunder. Tänk på att du kan vara extra känslig för solljus om du använder vissa läkemedel. På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Små barn är mycket känsliga för solen och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Även i skugga finns viss UV-strålning.

Solsveda och soleksem

Undvik solen några dagar om du har bränt dig av solen för att låta huden läka. Det gäller också om du får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Så här kan du göra om du har bränt dig:

  • Kyl huden med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion.
  • Lindra klåda och sveda med receptfri kräm eller salva med hydrokortison. Rådgör med läkare eller barnavårdscentral, BVC innan du använder hydrokortison på barn under två års ålder.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker du bör tänka på för att inte utsätta dig för onödiga risker. Badolyckor är en av de vanligaste orsakerna till att turister skadas eller dör utomlands.

Tänk på det här för en säkrare simtur:

  • Respektera skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud.
  • Ta reda på om det finns underströmmar.
  • Undvik att bada ensam.
  • Bada nära stranden.
  • Undvik att bada om du är påverkad av alkohol.

Var extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

Vid strandkanten och på klippor under vattenytan kan det finnas sjöborrar som gör mycket ont att trampa på. Det finns också fiskar med giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Använd badskor eller motsvarande som skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen. Det är lättare att få besvär när det är varmt och fuktigt. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör du hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Du kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Du kan ta med dig örondroppar under resan om du vet att du är känslig. Fråga din läkare eller på ett apotek.

Kontakta läkare om du får andra besvär som till exempel att:

  • Det börjar rinna vätska från örat.
  • Du får feber eller kraftig huvudvärk.
  • Ytterörat blir rött, svullet, varmt och ömt.

Undvik maneter för säkerhets skull

Se upp för maneter när du badar. Även maneter som inte är giftiga kan göra väldigt ont om du nuddar vid dem eller kommer nära. Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar du bli varnad av reseguider eller om du ska hyra utrustning för att snorkla eller dyka. En del personer kan få en allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande.

Skölj med kallt vatten utan att gnugga om det svider efter kontakt med en manet. Sök vård om huden blir mycket röd och svullen, om du har mycket ont eller om dina ögon har skadats.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med tvål och vatten och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress som inte fastnar. Ta bort kompressen så snart såret har torkat. Du märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Rengör såret igen några gånger om dagen. Kontakta en läkare om rodnaden blir kraftigare eller sprider sig, om det bildas var eller om du får feber.

Var försiktig i trafiken 

Trafikolyckor är den vanligaste olycksorsaken bland resenärer. Många som är iblandade i allvarliga olyckor är alkoholpåverkade. Trafiken är också annorlunda.

Undvik att åka moped, motorcykel eller köra bil. Använd alltid säkerhetsbälte eller hjälm. Ta noga reda på vilken försäkring som ingår i hyran av fordon eftersom det kan vara mycket olika. Var försiktig även när du går. Det är vanligt att behöva gå där bilar och annan trafik åker.

Här är några andra råd för att minska risken för olyckor:

  • Undvik att sitta längst fram i bussen.
  • Be chauffören att sakta ner om det går för fort.
  • Undvik mörkerkörning.
  • Använd alltid reflexer nattetid.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Använd kondom under hela samlaget om du har tillfälliga sexuella kontakter. I många länder är det till exempel mycket vanligare med hiv än i Sverige.

Råd om myggskydd

Mygggor kan sprida olika sjukdomar som ibland kan bli mycket allvarliga.

Denguefeber, chikungunya, zika virus och gula febern är sjukdomar som alla orsakas av dagstickande myggor. Japansk encefalit och malaria sprids via myggor som sticker kvällar och nätter. Om någon av dessa sjukdomar beskrivs nedan för ditt valda resmål finns en risk att smittas.

Använd myggstift flera gånger varje dag för att skydda dig dagtid mot myggstick. Använd även myggstift utomhus för att skydda dig mot myggstick på kvällen och nätter. Det bör alltid finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna dagtid om det saknas luftkonditionering. Myggnät över sängen bör helst vara impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.

Chikungunyafeber

Chikungunyafeber är en virussjukdom som finns på resmålet. Sjukdomen sprids av dagstickande myggor och är besvärlig men mycket sällan allvarlig. Det finns inget vaccin. Symtomen är feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men du kan känna dig trött och ha en besvärlig ledvärk flera månader efteråt.

Dengue

Denguefeber är en virussjukdom som finns på resmålet. Sjukdomen sprids av dagstickande myggor som är vanligast i områden med tät bebyggelse och många invånare. Det finns inget vaccin i Sverige.

Symtomen är hög feber och värk i leder och muskler. Sjukdomen kan bli allvarlig och någon gång kräva intensivvård. Besvären brukar oftast gå över efter en vecka, men du kan känna dig trött en längre tid efteråt.

Zikavirus

Det finns risk för Zikavirus på resmålet.

Zikavirusinfektion är en sjukdom som sprids med dagstickande myggor, men kan också smitta via oskyddat sex. Zikavirusinfektion kan orsaka fosterskador. Det finns inget vaccin.

Zikavirus kan sannolikt överleva flera månader i urin, saliv och sperma. Undvik att besöka områden där det finns risk för zikavirus om du är gravid eller vill få till en graviditet. Måste du ändå åka är det extra viktigt att du skyddar dig mot myggstick, särskilt dagtid.

Undvik oskyddat sex resten av graviditeten om du redan är gravid eller partner till någon som är gravid. Detta för att undvika sexuell smitta. Undvik oskyddat sex på resan och två månader efter resan om du är kvinna. Undvik oskyddat sex på resmålet och tre månader efter resan om du är man.

För aktuell information kan du läsa mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Gula febern

Gula febern riskeras i landet och sprids med dagstickande myggor. Det är en mycket allvarlig virussjukdom som är livshotande. Du insjuknar med feber inom en vecka efter att du har smittats. Det finns ett bra vaccin. I vissa länder behöver du ett intyg som visar att du är vaccinerad mot gula febern eller ett intyg om medicinskt undantag. Vaccination kan dessutom vara ett krav för att få komma in i landet om du nyligen besökt eller varit i transit ett annat land där gula febern finns.

Det finns risk för gula febern i flera distrikt öster om kanalzonen.

Malaria

Det är mycket låg risk, mest för mindre allvarlig malaria öster om kanalzonen. Myggstift och myggnät rekommenderas i riskområden. Du kan även behöva ta med läkemedel mot malaria vid långvarig vistelse på landsbygd framförallt i provinsen Darién. Det är försumbar risk väster om kanalzonen.

Undvik att klappa hundar och andra djur

Rabies finns i många länder i världen. Fladdermössbett kan överföra rabies också i länder där rabies inte rapporterats. Sjukdomen är mycket ovanlig men så gott som alltid dödlig. Sjukdomen smittar främst om du blir biten eller slickad på slemhinnor eller i ett öppet sår av hundar som har rabies. Även andra däggdjur kan föra smittan vidare.
Både barn och vuxna bör undvika att klappa och mata alla slags däggdjur för att undvika att bli bitna. 

Du som får ett bett, blir slickad på ett sår eller i ansiktet av ett djur ska alltid tvätta området noga med tvål och vatten. Du behöver behandling senast inom två dygn om detta händer i ett land där det finns rabies. Även du som är vaccinerad mot rabies behöver behandling för att förhindra att sjukdomen bryter ut.

Rabies är ovanligt. Därför rekommenderas du i första hand att vaccinera dig om du ska ha nära kontakt med djur eller om du ska stanna längre tid i ett område där det finns risk för sjukdomen.

Ring 1177 när du är utomlands

Ring +46 771-11 77 00 för sjukvårdsrådgivning när du är utomlands.

Vaccinationer

Råden beror på vem du är och hur du reser

Du kan behöva skydd mot smittsamma sjukdomar innan du reser. Vilka vaccinationer du behöver kan vara olika. Här är några exempel på frågor som kan påverka:

  • Vart ska du resa?
  • Hur ska du resa?
  • Hur länge ska du vara borta?
  • Tillhör du någon riskgrupp?

Du kan tillhöra en riskgrupp om du har någon allergi, någon särskild kronisk sjukdom eller om du är gravid.

Du kan också ha andra personliga skäl som gör att det är extra viktigt att du blir vaccinerad. Ett exempel är om du ska besöka släkt eller vänner i ett land där andra sjukdomar sprids än i Sverige. Då är risken större att du smittas.

Ibland kan en epidemi i ett land göra att det är extra viktigt att vaccinera sig.
Vaccinationsmottagningen hjälper dig med en personlig rekommendation.

Här kan du se vilka rekommendationer som finns om olika vaccin. Länkarna leder till mer information om antal doser, när de ska tas och vad som bland annat gäller för barn eller om du är gravid.

Hepatit A 

Alla resenärer rekommenderas att vaccinera sig.

Hepatit B

Alla resenärer rekommenderas att vaccinera sig.

Tuberkulos

Vaccination rekommenderas endast om du ska leva i ett land där risken för tuberkulos är betydligt större än i Sverige, och om du ska leva tillsammans med lokalbefolkningen i ett sådant land under längre tid än sex månader.

Turistdiarré

Det finns ett drickbart vaccin mot kolera. Vaccinet har även en viss effekt mot turistdiarré. Du kan ibland också få vaccinet om du har en sjukdom som kan förvärras av diarré.

Tyfoid

Det är bra om du vaccinerar dig, särskilt om du planerar att äta på enklare matställen eller om du ska bo tillsammans med lokalbefolkningen.

Var ute i god tid

Du kan behöva komplettera skyddet om du missat hela eller delar av vaccinationsprogrammet för barn. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige.

Se över tidigare skydd

De flesta som har vuxit upp i Sverige och är födda 1960 eller senare är vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio. Du som är född 1981 eller senare har också ett skydd mot mässling, röda hund och påssjuka om du fått alla vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Du kan behöva en påfyllnadsdos av något vaccin före resan. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att du smittas och kanske också tar med dig smittan hem.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden