Ont i nacke och axlar

Det är vanligt att ha ont i axlarna och nacken. För det mesta går värken eller smärtan över av sig själv och är inte ett tecken på någon sjukdom. Du kan till exempel ha blivit stel i musklerna efter att ha suttit länge eller arbetat i en jobbig ställning. Ibland kan värken också bero på stress eller problem med ett muskelfäste.

Symtom

De vanligaste symtomen när du får besvär i nacken och axlarna är ömhet, stelhet, värk och smärta.

Ibland, men det är ovanligt, kan nackvärk vara ett symtom på en allvarlig sjukdom. Då brukar smärtan vara kraftig och komma plötsligt. Då kan du också få feber och känna dig sjuk.

Vad kan jag göra själv?

Fysisk aktivitet minskar risken för att få ont i ryggen och nacken. Därför är det bra om du rör dig som vanligt även om det gör ont i nacken och axlarna. Du kan försöka att röra dig mer i vardagen. Du kan till exempel ta trapporna istället för att åka hiss och promenera några hållplatser i stället för att åka buss hela vägen. Fortsätt att träna om du redan gör det eller försök att komma igång med en ny fysisk aktivitet. Det kan lindra eller till och med få besvären att gå över.

Din muskelstyrka kan försämras om du vilar för mycket. Det kan göra att musklerna fungerar sämre och även att balansen i kroppen blir sämre.

Receptfria värktabletter

Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa för att du ska kunna leva som vanligt. Det brukar vara bäst att ta tabletterna regelbundet på bestämda tider för att du ska kunna hålla dig så smärtfri som möjligt.

Ta pauser i arbetet

Det är bra om du som har ett stillasittande arbete rör på dig på med jämna mellanrum, Avbryt gärna arbetet en stund så att musklerna får slappna av ordentligt.

Försök också att undvika alltför mycket stress och ta hand om dig själv så att du mår bra och trivs med det du gör.  Studier visar att tillfredsställelse i arbetet minskar risken för värk i nacken. 

Värme kan lindra värken

Värme kan vara skönt om du har ont i musklerna. Du kan till exempel pröva med en vetekudde. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har ont i nacken och axlarna och inte blir bra på två veckor. Du kan också kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du får plötsligt en kraftig, ihållande nackhuvudvärk.
  • Du får ont i nacken eller axlarna efter en skada.

Du kan ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

 

Undersökningar och utredningar

Vid undersökningen hos en läkare, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor får du beskriva dina besvär och hur länge du har haft dem. Dessutom görs en kroppsundersökning med tester av leder och muskler. Du får till exempel göra olika rörelser i de kroppsdelar där du har ont.  Den som undersöker klämmer och känner på nacken och axlarna.

Röntgenundersökning kan behövas ibland

Vid axelskador och nackskador är vanlig röntgen bra för att utesluta att det finns skador på skelettet. Så kan det till exempel vara om du efter en skada har utstrålande värk i en arm och nedsatt känsel.

Andra typer av undersökningar

Vissa skador i axeln och nacken går inte att se med vanlig röntgen. Det gäller till exempel skador i muskler, senor och ledband. Om besvären är så svåra att läkaren överväger operation används andra undersökningsmetoder som datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ultraljud.

Läkaren kan göra en artroskopi om du har skadat axeln eller har ont i axeln. Det kallas också för titthålsoperation. Den här typen av utredningar görs av en ortopedläkare. 

Funktionen i olika nerver och muskler kan mätas med så kallad elektroneurografi, ENG och elektromyografi, EMG. Då används elektroder som placeras på huden över en nerv, eller sticks in i den muskel som ska undersökas. Sedan mäter läkaren hur en nervimpuls sprider sig i de nerver eller muskler som misstänks vara sjuka.

Behandling

Rörelse och aktiv träning hjälper ofta bättre än passiva behandlingsmetoder som massage, värmebehandling och stretchning.

Fysioterapi, kiropraktik och naprapati kan minska besvären

Ofta går värken över av sig själv efter ett par veckor. Annars kan behandling hos fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller allmänläkare minska besvären.
Fysioterapi kan vara bra för att lindra smärtan, behålla och öka rörligheten och öka styrkan och stabiliteten i nacken och axlarna.

Avslappning, stretchning och tänjning av stela muskler kan också hjälpa till att lindra. Du kan få råd om hur du ska göra, till exempel av en fysioterapeut.

Behandling med akupunktur och så kallad lågenergilaser kan också ha effekt.

Samtalsbehandling kan hjälpa dig att må bättre

Smärtor i nacken kan upplevas olika beroende på hur du mår psykiskt. Du som känner dig orolig och ledsen kan känna mer av värken och ha svårare att stå ut med den. Ofta gör det mindre ont om du mår bra och trivs med din tillvaro.  

Långvarig smärta i nacken och axlarna gör också att det kan vara svårare att vara i psykisk balans. Samtalsbehandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, hjälpa vid långvarig smärta.  

Kortisonbehandling kan lindra inflammation i muskelfästet

Inflammation kring muskelfästen i axeln kan lindras av injektioner med kortison eller lokalbedövning.

Ibland är operation nödvändigt

Ibland kan du behöva opereras. Det kan vara om du har besvär från axelleden, framför allt om stabiliteten i leden är dålig eller vid så kallad frusen skuldra. Även svåra besvär med inklämning i axeln kan opereras.
En konstgjord led kan opereras in, till exempel om du har svår artros, skador på grund av benbrott eller en reumatisk sjukdom med mycket dålig funktion i leden mellan överarmen och axelleden. 

Diskbråck i nacken brukar läka utan operation men vid svåra smärtor kan du behöva opereras.

Vad kan det bero på att jag har ont i nacke och axlar?

Det finns många saker som kan påverka samspelet mellan leder, bindväv, diskar, muskler och nerver och orsaka smärta i nacke och axlar. Ibland handlar det om saker i din omgivning, till exempel dålig arbetsmiljö. Risken för att få ont i nacken ökar om du är stressad eller orolig. Det kan också bero på sjukdomar och besvär som åldersförändringar och inflammationer.

Värk och stela muskler i nacke och axlar

Det är ofta oklart exakt vad stelhet, ömhet och värk i axlar och nacke beror på. Muskelspänningar, stress och oro har ofta betydelse.

Nackspärr

Vid nackspärr börjar smärtan ganska plötsligt och du får svårt att röra huvudet. Nackspärren beror på en kramp i musklerna i nacken.

Åldersförändringar

Nacken och axlarna får med åren åldersförändringar. Det kallas artros. Lederna blir då stelare.

Åldersförändringarna brukar synas på röntgen. Men det finns inte något klart samband mellan åldersförändringar på röntgen och ont i nacke och axlar. Många förändringar kan synas på röntgen utan att du har ont. Det kan också vara så att du har väldigt ont utan att det syns något på röntgen.

Åldersförändringar behöver inte bara handla om ålder utan kan också bero på ärftlighet. Ibland kan förändringarna uppstå redan när du är i 20-årsåldern.  

Skador och olycksfall

Skador och olycksfall kan påverka muskler, leder och bindväv. Nacken har en hög hållfasthet och det är ovanligt med benbrott i den delen av kroppen, utom vid våldsamma olyckor.

Pisksnärtsskada är en särskild skada då smärtan kommer från skadade muskler, bindväv och nerver. Pisksnärtsskada kallas också whiplash. 

Axelleden och benen kring axeln är mer känsliga för skador än nacken. Du kan till exempel råka ut för benbrott eller att axeln går ur led.

Monotont arbete

Monotont arbete med ständig muskelspänning kan ge värk och även besvär med muskelfästen. Det gäller framför allt om du arbetar med armarna utsträckta framför dig. Arbeten som belastar skuldrorna mycket kan troligen bidra till artros i leden mellan skulderbladet och nyckelbenet.

Andra orsaker till smärta i nacke och axlar

Ibland kan smärta i axlar och nacke bero på en sjukdom. Det kan till exempel vara någon av följande sjukdomar:

Smärtan kan också bero på någon av följande sjukdomar eller besvär:

  • Inklämning i axeln, eller impingement, innebär att senor och musklerkommer i kläm. Begreppet impingement är ett samlingsnamn för flera olika typer av besvär som orsakar smärta och rörelsesvårigheter i axeln, framför allt när du rör armen från kroppen rakt ut i sidled. Ibland påverkas även andra rörelser i axeln.
  • Kalkaxel beror oftast på en utfällning av kalk i senvävnad eller i en slemsäck. Symtomen kan vara att du plötsligt får mycket ont och mycket svårt att röra axeln.
  • Cervikal rizopati är smärtor som strålar ut från nacken till armen. Då kan du ha besvär från nacken, samtidigt som du har utstrålande värk i en arm och kanske försämrad känsel eller stickningar i armen. Orsaken kan vara spänningar i musklerna eller att en nerv har kommit i kläm i nacken. I ovanliga fall kan det vara diskbråck.

Vad händer i kroppen?

Musklernas spänning ökar i den kroppsdel där du har ont. De spända musklerna kan öka smärtan. Stress och oro kan också ge en ökad spänning i musklerna i nacken, skuldrorna och bröstkorgen. 

Endorfiner lindrar

Som balans till detta har kroppen ett eget system som lindrar smärta och hjälper musklerna att slappna av. Bland annat med hjälp av så kallade endorfiner. Fysisk aktivitet, massage, avspänning, lugn och ro och glädje stimulerar detta system.

Hur du mår påverkar hur ont det gör

Hur du mår kan påverka hur du reagerar på smärta. Om du är nedstämd, orolig, sover dåligt, upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet kan smärtan bli svårare att hantera. Om du inte är i psykisk balans kan det i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Du hamnar i en ond cirkel. Tänk igenom vilka delar i din vardag som du mår bra av och vilka delar som du mår sämre av och som till exempel gör dig stressad. Kanske går det att förändra något så att stressen minskar.

Att det gör ont behöver inte betyda att något är allvarligt fel eller skadat. Om du vet att smärtan är ofarlig går den ofta över snabbare. Om du däremot uppfattar smärtan som farlig och känner stark rädsla kan det göra mer ont. Det är också ofta lättare att stå ut med att ha ont om du vet vad smärtan beror på och att den går över.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Mer information

Sunt arbetsliv kan ge bättre hälsa

Suntarbetsliv.se är ett arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting/regioner. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och hälsan och på så sätt bekämpa sjukskrivningarna. På webbplatsen kan du läsa mer om hur arbetsmiljön påverkar hälsan och vad du kan göra för en bättre arbetsmiljö.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden