Venkateter i armen eller handen

Vid en del behandlingar eller undersökningar behöver du få medicin eller dropp direkt i blodet. Oftast får du det genom en venkateter. En venkateter består av en liten tunn och böjlig plastslang som förs in i blodkärlet och tejpas fast på handen eller armen.

Det finns många olika anledningar till att få en venkateter. Genom venkateter kan du få läkemedel och dropp direkt i blodet flera gånger utan att behöva få fler olika stick med sprutor.

Förberedelser

Du behöver inte förbereda dig inför att få en venkateter insatt. Det kan vara bra klä dig i löst sittande kläder eller använda ett linne. Ibland kan man få byta om till sjukhuskläder, det beror på vad anledningen till venkatetern är och hur länge den ska sitta kvar. Du ska följa de råd om förberedelser som du får av din vårdgivare.

Bedövning innan om du vill

Du kan få bedövning innan venkatern sätts på plats, om du tycker att det är obehagligt med stick.

Bedövningsplåster eller kräm

Det finns bedövningskräm och bedövningsplåster som ska sitta på minst en timme innan sticket. Du kan förbereda detta själv hemma. Både krämen och plåster finns att köpa receptfritt på apotek. I förpackningen finns utförliga instruktioner om hur du ska göra.

Bedövning kan sättas på handens ovansida eller i armvecket

Det är viktigt att bedövningen sätts där det finns blodkärl eftersom själva bedövningen bara verkar där krämen eller plåstret sitter. Blodkärlen brukar se ut som blåskimrande strängar under huden. Det är bra att sätta bedövningen på minst två olika ställen, till exempel på båda händernas ovansidor. Du kan alltid rådfråga apotekspersonalen eller personalen på mottagningen där du ska få venkatetern, om du känner dig osäker.

Så går behandlingen till

Du får en venkateter på handryggen eller i armvecket för att kunna få läkemedel eller dropp direkt i blodet.

Du sitter eller ligger ner

När du ska få en venkateter får du sitta eller ligga ner. Känner du dig orolig kan oftast en anhörig få vara med.

Det är oftast en sjuksköterska som sätter venkatetern. Sjuksköterskan sätter först ett band runt armen som dras åt lite, eller så används en blodtrycksmanschett som pumpas upp. På så sätt fylls blodkärlden med mer blod och syns tydligare.

Plåstret eller krämen tas bort innan om bedövning har använts. Huden brukar bli lite blek av bedövningen, och om du nyper lite i huden så känns den bedövad. Sjuksköterskan känner på huden där blodkärlen finns för att hitta ett lämpligt blodkärl. Sedan tvättar hen huden med desinfektionsmedel och för in venkatetern.

Så känns det att få en venkateter

Sjuksköterskan för in venkatetern i blodkärlet med hjälp av en nål som finns inuti slangen och som sticker ut lite grann. När plastslangen sedan sitter på plats i blodkärlet tas nålen bort och kvar blir bara slangen.

Det känns ett litet stick när nålen går igenom huden, om du inte fått bedövning. Det kan svida lite när plastslangen förs in i blodkärlet. Men det brukar gå över efter en kort stund. Det känns mindre eller inte alls om du fått bedövning.

Ibland kan det vara svårt att hitta ett lämpligt blodkärl på handen eller armen. Venkatetern kan då sättas på fotens ovansida. Någon enstaka gång behöver den sättas i ytliga kärl på halsen av läkare.

När venkatetern är på plats

När plastslangen sitter på plats dras nålen ut och sjuksköterskan sätter i en propp så att det inte ska blöda. Sedan fästs venkatetern på huden med hjälp av ett speciellt genomskinligt förband.

På venkateterns ovansida finns ett lock som kan öppnas och där sprutar sjuksköterskan in lite koksaltslösning. Det görs för att prova så att venkatetern fungerar bra och för att spola plastslangen ren från blod. Annars stelnar blodet i venkatetern så att det blir stopp i den.

Sist får du ofta en elastisk binda eller strumpa över venkatetern för att skydda den, så att den till exempel inte råkar fastna i kläderna.

Precis efter att venkatetern satts på plats brukar det kännas lite ömt där den sitter. Det brukar gå över efter en stund.

Du ska genast berätta för sjuksköterskan om huden runt venkatetern börjar bli öm, röd eller svullen.

Du kan röra på armen som vanligt

En venkateter består av en tunn liten plastslang. Eftersom slangen är böjlig kan du röra på armen även när venkatetern sitter i armvecket.

Venkatetrar finns i olika grovlekar. Beroende på hur stor blodkärlet är och vad venkatetern ska användas till väljs olika grovlekar. Om du till exempel ska få näringsdropp eller blod måste venkatetern vara grövre än om det bara gäller läkemedel.

Du kan få olika läkemedel via samma venkateter

När venkatetern sitter på plats är den färdig att användas. Proppen tas bort och en droppslang ansluts till venkatetern om du ska få dropp. Olika typer av sprutor passar i fattningen under locket, till exempel om du ska få kontrastmedel eller läkemedel. Du behöver alltså inte få flera stick även om fler läkemedel eller dropp behövs.

Venkatetern tas bort

När venkatetern ska tas bort lossas förbandet, sedan drar sjuksköterskan försiktigt ut plastslangen samtidigt som en kompress trycks mot insticksstället för att stoppa en eventuell blödning. Det brukar inte göra ont när venkatetern tas bort. Du kan trycka med fingrarna mot kompressen för att förhindra blödning. Det kan också vara bra att hålla armen högt en stund.

Så mår du efteråt

Du kan få ett blåmärke på huden där venkatern har suttit. Huden kan också kännas lite öm under några dagar.

Komplikationer

Du ska genast berätta för sjuksköterskan om huden runt venkatetern börjar bli öm, röd eller svullen, medan den fortfarande sitter på plats. Det kan bero på att det blivit en inflammation i blodkärlet och då måste venkatetern tas bort direkt.

Kontakta vården om du får besvär efter att venkatetern tagits bort

Du ska kontakta din vårdgivare om huden blir svullen, röd eller gör ont efter att venkatetern tagits bort.

Varför görs behandlingen?

Det finns många olika anledningar till att få en venkateter insatt. Det kan till exempel vara något av det här:

  • Du ska få läkemedel, till exempel antibiotika.
  • Du ska få dropp med näring och vätska.
  • Du ska få blod.
  • Du ska göra en operation eller undersökning och ska få sövande eller rogivande läkemedel.
  • Du ska få en behandling och i samband med den snabbt kunna få läkemedel vid illamående eller en allergisk reaktion.

Venkatetern behöver bytas så småningom om du ska få dropp eller läkemedel under flera dagars tid. Hur länge samma venkateter kan användas beror på vad du ska få genom den och om den fungerar bra.

Genom att ha en venkateter kan du få läkemedel och dropp direkt i blodet flera gånger utan att behöva få upprepade stick med sprutor.

Venkatetern kallas ibland vardagligt för nål, men består av en tunn böjlig plastslang. Andra namn är droppnål, infart eller perifer venkateter, PVK.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden