Ledvärk

Det är vanligt att ha ledvärk. Oftast går ledvärken över av sig själv. Ibland kan ledvärk orsakas av en allvarlig sjukdom. Du bör söka vård om en led plötsligt svullnar och du samtidigt har feber eller känner dig mycket sjuk.

Symtom

Lederna känns stela, ömma och ibland varma och svullna. Du kan känna värk och smärta när du rör dig.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har återkommande eller långvariga besvär med ledvärk.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer på dig:

  • Du får feber eller känner dig sjuk samtidigt som en led plötsligt svullnar.
  • Du får kraftig smärta, svullnad och rodnad i en större led, som knäleden, fotleden, axeln eller armbågen.

Du kan ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Undersökningar och utredningar

Det är viktigt att du beskriver dina symtom för läkaren. Förbered dig genom att tänka igenom följande frågor:

  • När och hur började ledvärken?
  • När gör det ont i lederna?
  • Har någon led varit svullen?
  • Känns lederna stela?
  • Finns det ledsjukdomar i släkten?

Läkaren gör sedan en kroppsundersökning, bland annat för att se om lederna är svullna.

Artros och överbelastning är de vanligaste orsakerna till att lederna svullnar. Är lederna inte svullna talar detta för att det inte rör sig om någon ledsjukdom.

Du kan i vissa fall få göra andra undersökningar, som blodprov och röntgen, om läkaren inte kan hitta orsaken till värken. Ibland kan läkaren behöva ta prov på ledvätskan om leden är svullen. Det görs genom att tappa ut ledvätska med en nål och känns ungefär som att ta ett blodprov.

Vad kan ledvärk bero på?

Det finns många olika orsaker till att du kan få ledvärk.

Överbelastning

Rörelse är bra för lederna, men ibland kan lederna bli överbelastade. Har du artros är det lättare att överbelasta lederna. Även en frisk led kan göra ont och bli svullen om den blir kraftigt överbelastad.

Åldersförändringar

Ledbrosket blir med åldern mer stelt. Brosket i leden kan bli tunnare och du kan få bristningar i brosket. Det kan göra att du får ont i leden. Detta är en del av det normala åldrandet; med ökad ålder blir lederna mer känsliga för belastning.

Artros

En typ av åldersförändring i lederna är artros. Det är en sjukdom som innebär att brosket tunnas ut. Har du artros i en led kan du i perioder få svullnad och värk.

Infektioner

En vanlig orsak till ledvärk kan vara att du har en infektion. Det kan till exempel vara förkylning eller en annan infektion med feber. Vissa infektioner i tarmarna eller urinvägarna kan göra att du får svullna och värkande leder. Vissa virusinfektioner kan göra att värken sätter sig enbart i lederna.

Ledvärk som orsakas av infektioner brukar gå över snabbt, men värken kan också sitta i längre, ibland flera månader.

Ledgångsreumatism

Ordet reumatism är lätt att ta till när orsaken till ledvärken är okänd.  Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som oftast börjar i små leder i händer och fötter. Lederna blir svullna, ömma och om inflammationen är kraftig kan lederna bli varma.

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom. Vid en giktattack kommer besvären plötsligt. En led, oftast vid stortån, blir snabbt väldigt öm och svullen. Smärtan ökar under några timmar och leden blir mycket känslig för beröring. Inflammationen brukar läka helt inom någon till några veckor.

Pseudogikt

Pseudogikt påminner om gikt då besvären kan komma ganska hastigt, ofta i en knäled som blir svullen. Även andra leder kan drabbas, men sällan tårna.

Inflammatoriska systemsjukdomar

Det finns sjukdomar som har många likheter med ledgångsreumatism, till exempel SLE och systemisk skleros. Dessa sjukdomar brukar även ge besvär från andra delar av kroppen.

Ledvärk vid andra sjukdomar

Psoriasisdepression, diabetes, hypotyreos, tarmsjukdomarna Crohns sjukdomulcerös kolit samt Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är exempel på andra sjukdomar där det är vanligt med ledvärk. Ibland kan dessa sjukdomar börja med ledvärk.

Leder och väder

Eftersom orsaken till ledvärk ofta är okänd är det lätt att ta till vädret som förklaring. Väderknä är ett gammalt uttryck som betyder att det värker i ett knä. Många gånger kan ledvärk bli bättre av varmt väder. Även kyla kan lindra smärta.

Vad kan jag göra själv?

Du kan förebygga ledvärk genom att röra dig regelbundet. Rörelse och träning är bra för de allra flesta ledsjukdomar. Det gäller både vid artros och vid ledgångsreumatism. Personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Rörelse och träning stärker musklerna och lederna och motverkar dessutom övervikt. En viktminskning på några kilo kan hjälpa mycket, framför allt när det gäller värk i höfter, knän och fotleder.

Varmare klimat kan lindra värken

För de flesta minskar ledvärken i sol och värme. Regionen kan ibland bevilja bidrag till resor om du har en reumatisk sjukdom. Bidraget gäller för organiserade behandlingsresor till vissa anläggningar.

Nedstämdhet, oro och stress kan göra att värken blir svårare att hantera

Hur du mår påverkar hur du upplever värken och reagerar på den. Ledvärk kan till exempel bli svårare att hantera om du är nedstämd, orolig, sover dåligt, upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet. Det är också vanligt att värken känns mindre när du gör en aktivitet som du tycker är rolig.

Tänk igenom vilka delar i din vardag som du mår bra av och vilka delar som du mår sämre av och vad som till exempel gör dig stressad. Kanske går det att förändra något så att stressen minskar.

Behandling

Vilken behandling som läkaren föreslår beror på vad det är som orsakar ledvärken. Ibland går det inte att hitta någon orsak till att du har ledvärk. Då brukar smärtan behandlas med läkemedel. Fysisk aktivitet och egna rörelseövningar är bra för de flesta ledsjukdomar. Fysioterapi kan ofta hjälpa.

När ledvärken beror på en infektion

Ibland kan ledvärken bero på en infektion som orsakats av virus eller bakterier. Vid bakterieinfektioner behandlas själva infektionen.

Virusinfektioner läker oftast av sig själva. Ledvärken kan behandlas med inflammationshämmande läkemedel.

Läkemedel mot smärta och inflammation

Du kan använda receptfria läkemedel som innehåller paracetamol om du har tillfällig ledvärk. 

En inflammation i lederna kan oftast behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Dessa läkemedel kallas NSAID eller cox-hämmare. De cox-hämmare som rekommenderas i första hand är de som innehåller ibumetin eller naproxen.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig. 

Du bör inte använda cox-hämmare om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår.

En läkare kan ge dig personliga råd om receptbelagda smärtstillande läkemedel och hur du kan använda dem på bästa sätt.

Du som har en inflammation i en led kan även få behandling med kortison som sprutas direkt i leden. Kortison är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som dämpar inflammationer. När kortisonet sprutas in i leden verkar det mest där och inte i övriga kroppen.

Fysioterapi

Behandling hos en fysioterapeut kan minska besvären. Egen träning tillsammans med fysioterapi och läkemedel som minskar inflammationen kan vara bra vid till exempel ledgångsreumatism och inflammatoriska systemsjukdomar som SLE.

Operation

Ibland kan du behöva opereras, till exempel om du har kraftig artros. Det gäller framför allt för artros i höftleder och knäleder.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden