Knäbesvär hos barn och tonåringar

Knäbesvär hos barn och tonåringar kan ha olika orsaker. Barnet känner att det gör ont i eller nära knäet. Knäet kan också fastna i ett visst läge, bli svullet eller ömt. Symtomen kommer ofta i samband med fysisk aktivitet. De flesta knäbesvär går över av sig själva med tiden.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om ett barn har ett eller flera av följande besvär:

  • Det gör ont i knäet och det blir inte bättre av vila.
  • Knäleden är svullen.
  • Barnet har en svullnad på baksidan av knäet som inte försvinner på två till tre veckor.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnets knä fastnar i ett visst läge så att det inte alls går att sträcka eller böja på knäet.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Främre knäsmärta, kondromalaci

Smärta framtill i knäet kan bero på ojämnheter i brosket på baksidan av knäskålen. Det kan även bero på att knäskålsbrosket är extra känsligt för belastning. Besvären försvinner oftast av sig själv med åren, och leder inte till ledförslitning.

Symtom

Det är vanligt att knäet känns svullet. Det kan också fastna i ett visst läge under en kort stund. Det gör ont att sitta länge med böjda knän, till exempel när du åker bil eller är på bio. Det gör ont att gå i trappor, cykla eller utföra andra aktiviteter med mycket knäböjningar.

Undersökningar och behandling

Läkaren undersöker knäleden. Ibland behöver hen röntga knälederna för att utesluta andra orsaker till besvären.

Behandlingen innebär bland annat att undvika de aktiviteter och rörelser som ger symtomen. Det är bra att undvika att sitta länge med böjda ben. Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa om det gör mycket ont.

En del tycker att det känns bra att ha ett stödförband runt knäet

Det är bra att göra övningar för att stärka musklerna kring knäleden.

När barnet har slutat växa brukar besvären gå över, men de kan fortfarande utlösas av fysisk aktivitet. Det finns inte någon ökad risk för andra knäbesvär i framtiden.

Schlatters sjukdom

Ett barn kan få Schlatters sjukdom om hen växer snabbt och samtidigt överanstränger knäna. Schlatters sjukdom är vanligast bland idrottande barn mellan åtta och femton års ålder.

Schlatters sjukdom beror på att lårmuskelns senfäste har blivit inflammerat på grund av överbelastning. Senfästet svullnar upp och gör ont.

Symtom

Det svullnar upp nedanför knäet, i senfästet. Det gör ont vid fysisk aktivitet, framför allt om aktiviteten innehåller hopp. Smärtan kan också komma vid löpning eller vardagliga aktiviteter som att gå i trappor. En del kan få besvär i båda benen samtidigt.

Undersökningar och behandling

Läkaren ställer diagnosen genom att undersöka knäet. Knäet behöver oftast inte röntgas.

De allra flesta som får Schlatters sjukdom behöver ingen behandling.

Bakercysta

En Bakercysta är en svullnad i knävecket. Den bildas när den slemsäck som sitter på baksidan av knäet innehåller mer vätska än vanligt.

Bakercysta är vanligast innan barnet fyllt sju år. Den minskar eller försvinner av sig själv när barnet blir större. Det är oklart varför cystorna bildas. Oftast ger cystan inga eller lätta besvär.

Symtom

Knävecket blir svullet om barnet får en Bakercysta. Svullnaden kan vara allt ifrån liten som en hasselnöt till stor som en tennisboll. Det gör inte alltid ont, men om Bakercystan är stor kan det kännas spänt och vara svårare att böja knäleden.

Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa om barnet har mycket ont.

Undersökningar och behandling

Oftast räcker det för en läkare att se och känna på benet. Ibland kan barnet behöva göra en ultraljudsundersökning.

Barn med Bakercysta brukar inte behöva någon behandling eftersom svullnaden minskar eller försvinner av sig själv inom ett till fyra år.

Sinding-Larsens sjukdom, höjdhopparknä

Små bristningar i senan under knäskålen kan orsaka långvariga besvär med smärta. Bristningarna gör att barnet får ont när hen springer, hoppar, går i trappor och cyklar. Besvären är vanligare hos de som hoppar höjdhopp och kallas därför ibland för höjdhopparknä. Men besvären kan förekomma även hos barn som till exempel spelar fotboll eller löptränar.

Symtom

Barnet får ont nedanför knäskålen. Det kan vara lite svullet där det gör ont.

Behandling

Besvären går oftast över av sig själva, oftast inom ett år. Det är bra att vila från aktiviteter som får det att göra ont. Fysioterapi kan lindra besvären.

Osteokondrit

Barn mellan 12 och 19 års ålder kan få en sjukdom som heter osteokondrit. Osteokondrit innebär att en liten bit brosk och ben lossnar i en led. Problemet är vanligast i puberteten. Orsaken till osteokondrit är inte känd. Små skador i leden på grund av hög belastning kan vara en orsak.

Det är allra vanligast att få osteokondrit i knäleden. Men barnet kan också få sjukdomen i andra leder i kroppen, till exempel armbågen, fotleden eller höften.

Symtom

När ett barn får Osteokondrit gör det ont i knäleden. Knäleden kan bli svullen och knäet kan fastna i ett visst läge under en kort stund. Ibland har barnet inga symtom alls.

Behandling

Benet och brosket läker oftast av sig själv om barnet får sjukdomen före 15 års ålder. Under tiden bör hen undvika träning som är mycket påfrestande för knäna, till exempel fotbollsträning, hopp och löpning.

Övningar som stärker musklerna runt knäet kan minska besvären, men det är inte säkert att det påskyndar läkningen.

Risken för komplikationer ökar om barnet får sjukdomen efter 15 års ålder. Det kan då bildas en lös benbit eller broskbit inne i leden. Den kan komma i kläm så att knäet fastnar i ett visst läge under en kort stund. Detta kan förebyggas med en operation där läkaren kan ta bort den lösa benbiten eller sätta fast den med stift.

Knäskålen ur led

Knäskålen kan förskjutas ur sitt rätta läge och hamna vid knäledens utsida om ett barn slår i knäskålen kraftigt, eller hastigt vrider knäet. När knäet går ur led blir det en skada på ledkapseln. Det kan göra det lättare för knäskålen att vridas ur led igen vid ett senare tillfälle.

Symtom

När knäskålen går ur led gör det mycket ont och man känner att knäskålen glider ur sitt läge. Det ser ut som om hela knäet har hoppat ur led, men det har det inte. Oftast åker knäskålen tillbaka till rätt läge, antingen direkt eller om barnet sträcker på benet. Efteråt svullnar knäet och barnet kan ha svårt att stödja på benet under någon vecka.

Behandling

Barnet brukar få en skena att ha som stöd för knäet under några veckor om knäskålen har gått ur led. Hen får belasta benet, men ofta behövs kryckor den första tiden. En fysioterapeut visar hur barnet ska röra på benet och kan också hjälpa till med rörlighetsövningar och styrkeövningar.

Genom att rörligheten i knäleden blir bättre och att musklerna kring knäleden stärks minskar risken för att knäskålen hoppar ur led igen.

Hos ungefär hälften vrids knäskålen ur led igen. Det kan ske efter allt mindre vridningar och efterhand av sig själv, till exempel när barnet springer eller är ute och går. Hen kan i så fall använda ett bandage som stabiliserar. Det finns att köpa i en del sportaffärer.

Operation

Det är vanligt att barnet opereras om knäskålen har gått ur led flera gånger eller om läkaren bedömer att risken är stor för att den ska gå ur led igen.

På barn som inte har vuxit färdigt brukar knäskålen stabiliseras med en operation där ledkapseln förstärks. Det brukar ge ett bra resultat, men det finns en viss risk att knäskålen vrids ur led igen, särskilt på barn som har mjuka ledband.

Hos barn som har växt färdigt görs en annan operation. Då flyttas knäskålssenan så att knäskålen dras i en annan riktning och motverkar att den vrids ur led.

Båda operationerna brukar kräva en tids gipsbehandling, sex veckor efter ledkapselförstärkningen och två till sex veckor efter senfästesförflyttningen. Efter ingreppet går det att belasta benet som vanligt, men för säkerhets skull är det bra att använda kryckor i fyra till sex veckor.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden