Kärlkramp i benen

Om du har kärlkramp i benen kan det göra ont i benen när du anstränger dem, till exempel går en kortare sträcka. Det beror på att blodet har svårt att passera till muskelcellerna. Rökning är den vanligaste orsaken till att du får kärlkramp i benen. Men även diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt har betydelse för att sjukdomen utvecklas.

Risken att få kärlkramp i benen ökar ju äldre du är. I 60-årsåldern får ungefär en person av tjugo sjukdomen. Kärlkramp i benen kan ibland leda till akut blodpropp i benen

Kärlkramp i benen brukar också kallas benartärsjukdom, som förkortas BAS. På medicinskt språk heter sjukdomen claudicatio intermittens. Ett annat namn på sjukdomen är fönstertittarsjuka. Uttrycket kommer av att vissa låtsas titta i skyltfönster när de tvingas vila på grund av smärtorna. 

Symtom

Det främsta symtomet vid kärlkramp i benen är en krampartad smärta i vadmusklerna när du har gått en viss sträcka. Denna sträcka kan vara allt från ett tiotal meter upp till flera hundra meter. Fortsätter du att gå ökar smärtan och blir till slut så intensiv att du tvingas stanna och vila en stund. Smärtan försvinner då inom någon minut.  Du kan få ont i låret i stället om kärlförträngningen sitter i ett blodkärl högre upp som går till lårmuskeln. Det är också vanligt att musklerna känns stela och svaga.

Smärta när du vilar är tecken på att sjukdomen förvärrats

Blodflödet i benen är sämre om du har ont i underbenen eller fötterna även när du vilar, särskilt när du ligger ner. Det är ett tecken på att sjukdomen har förvärrats. Det kan lindras av att du sätter dig upp och stödjer fötterna på golvet. Då ökar nämligen blodflödet till nedre delen av benen.

Sår på benen

De flesta med kärlkramp i benen har inga bensår, men när det förekommer är såren ofta smärtsamma och svårläkta. Det finns andra orsaker till sår på benen och fötterna som är betydligt vanligare.

Den vanligaste orsaken till långvariga bensår är försämrad blodcirkulation i venerna, de blodådror som för tillbaka blodet till hjärtat. Dessa så kallade venösa bensår är ytliga och sitter oftast på nedre delen av benen.

Du kan få sår på fötterna om du har haft diabetes i många år. Såren kan både bero på dålig cirkulation i pulsådrorna, och på att fina nervtrådar har förstörts så att känseln i fötterna har försämrats. Då ökar risken för att du får småsår som du inte känner.

Blodpropp kan orsaka stopp i blodflödet

I sällsynta fall kan det plötsligt bli helt stopp i blodflödet, oftast på grund av en blodpropp. Du får ont, benet blir blekt, kallare och känseln avtar. Det är ett allvarligt tillstånd som kräver att du åker till sjukhus direkt för undersökning och behandling.

Andra sjukdomar med liknande symtom

Andra sjukdomar som inte har med blodflödet att göra kan ge liknande symtom med smärtor i benen, till exempel artros i en höft eller ett knä, eller ryggsjukdomar som spinal stenos och diskbråck med ischias. Smärtor i benen vid de här tillstånden kan också uppstå eller förvärras när du promenerar. Skillnaden är att det vid de här tilllstånden tar betydligt längre tid innan smärtan släpper när du vilar dig. För att utesluta dessa orsaker till besvären kan du få genomgå fler undersökningar.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har kärlkramp i benen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jourtöppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du får plötsligt väldigt ont och benet blir blekt.
  • Du får nedsatt känsel och huden känns kallare än det friska benet.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen. Chanserna till bra behandling försämras av bara några timmars fördröjning till vård.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om hur besvären började, om du har några andra sjukdomar och om du använder några läkemedel. Läkaren gör en kroppsundersökning och kontrollerar särskilt blodcirkulationen genom att lyssna på hjärtat och ta pulsen på flera olika ställen. Genom att lyssna över blodkärlen på vissa ställen kan läkaren ibland upptäcka förträngningar som ger upphov till speciella blåsljud. Vid förträngning i benartärerna känns ofta heller ingen puls i knävecket eller på foten och ibland inte i ljumsken.

En EKG-undersökning görs ofta för att kontrollera hjärtat. Du får också lämna ett blodprov för att undersöka hur njurarna fungerar och kontrollera halterna av blodfetter och blodsocker. Det kan visa om kärlsjukdomen beror på diabetes.

Blodtrycket vid ankeln ger oftast besked

Blodtrycket mäts på överarmen, men även på underbenet precis ovanför fotleden. Läkaren använder då en så kallad doppler med ultraljud. Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen kan det finnas en kärlförträngning i benet. På specialistklinik har du även möjlighet att få blodtrycket mätt i stortån.

Behandling

Om du röker är den allra viktigaste delen av behandlingen att sluta röka. Kan du inte sluta på egen hand kan du få hjälp av sjukvården. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med detta och ibland kan du komma med i en sluta röka-grupp.

Ett alternativ är Sluta-Röka-Linjen som du kan nå både via telefon och via nätet.

Gångträning på egen hand är effektiv behandling

Träning i form av promenader är också en del av den grundläggande behandlingen. När du får ont ska du försöka gå en bit till innan du vilar. Helst ska du promenera minst en halvtimme minst tre gånger i veckan. Ju mer du går, desto bättre är det. Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna. Regelbunden träning under ett halvår ökar sträckan du kan gå betydligt. Det är besvären från hjärtat som får avgöra hur mycket du kan anstränga dig om du har kärlkramp både i hjärtat och i benen. Det brukar vara lättare att träna tillsammans med andra. Ta gärna hjälp av exempelvis en fysioterapeut.

Det är oklart varför träning hjälper. Blodflödet tycks inte förbättras direkt, men på sikt kan det bildas nya blodkärl som leder blodet förbi det förträngda blodkärlet. Det finns även teorier om att muskelcellerna tränas i att utnyttja det blodflöde som ändå finns på ett bättre sätt. Kanske beror förbättringen på att hjärtats pumpfunktion förbättras. Även träning av armarna tycks ha en liknande effekt.

Kärlkramp i benen får huvudsakligen äldre människor som redan har en sjukdom som kan försvåra träningen . Det kan till exempel vara en ledsjukdom, balansproblem, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke. Vissa klarar ändå att träna på exempelvis en motionscykel och lite träning är bättre än ingen alls.

Läkemedel om inte rökstopp och gångträning hjälper

Läkemedlet Pletal som innehåller cilostazol kan göra att du kan gå något längre utan att få ont. Det gör så att blodkärlen vidgas och så att blodplättarna inte klumpar ihop sig lika mycket. 

Du kan ha nytta av läkemedlet om rökstopp och gångträning inte hjälper och om du får ont i benen redan efter en kortare sträcka. Läkemedlet är däremot inte lämpligt om du har ont när du vilar.

Viktigt att sköta om diabetes

Det är viktigt att få hjälp att sköta sjukdomen på bästa sätt om du har diabetes. Troligtvis kan du förebygga försämrad blodcirkulation om du får rätt behandling mot högt blodtryck. Du bör även få kolesterolsänkande läkemedel och läkemedel som förebygger blodpropp om det behövs.

Förebygg sår på fötterna

Du bör undvika att få sår på fötterna om du har dålig cirkulation i pulsådrorna. Det gäller särskilt om du har diabetes. Sår kan lättare infekteras och leda till kallbrand och amputation. Bra fotvård kan däremot minska risken för amputation. Tänk på följande:

  • Inspektera fötterna dagligen för att upptäcka sår, sprickor, rodnader och förhårdnader. Med hjälp av en liten spegel kan du se hela foten.
  • Tvätta fötterna regelbundet i ljummet vatten. Torka särskilt noga mellan tårna. Använd en mjuk handduk.
  • Smörj in med fuktighetsbevarande kräm vid torr och sprucken hud.
  • Byt strumpor varje dag. Det är bra att vända sömmarna utåt och använda strumpor som inte är så täta.
  • Skär eller klipp aldrig förhårdnader. Använd fotfil av sandpapper.
  • Klipp naglarna rakt över och inte för kort. Fila ner kanterna med en nagelfil om de känns vassa.
  • Vid problem kan du rådfråga distriktssköterskan eller professionell fotvårdare. Ibland behövs specialskor från en ortopedteknisk avdelning.

Vilken mat är lämplig?

Det finns inga säkra vetenskapliga bevis för vilken kost som är bäst just vid åderförfettning i benen. Därför kan kostråden vara olika beroende på vem du frågar. Men följande råd är många experter ense om:

  • Använd vatten som huvudsaklig dryck.
  • Ät fisk som gärna får vara fet minst två gånger i veckan..
  • Ät mer av frukt, rotfrukter, grönsaker och nötter.
  • Ät mindre av socker, feta mejeriprodukter och hårda matfetter.

Förebyggande läkemedel ges mest för hjärtats skull

Själva kärlkrampen i benen kan inte behandlas läkemedel. Däremot brukar du få vissa läkemedel för att minska följderna av samma kärlsjukdom i andra delar av kroppen. Har du kärlförträngningar i benartärerna har du ofta kärlsjukdom i andra delar av kroppen som hjärtat och hjärnan. Det kan du ha utan att du känner av det. Det här är några vanliga läkemedel som du kan få:

  • Acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i kärlen och rekommenderas till alla med benartärsjukdom. Exempel på sådana läkemedel är Trombyl. Det minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke genom att blodplättarna inte klibbar ihop sig. Ibland kombineras acetylsalicylsyra med ytterligare ett läkemedel som minskar risken för blodproppar.
  • Statiner är läkemedel som sänker kolesterolet i blodet, minskar försämring av åderförfettning och därmed risken för hjärtinfarkt och stroke. Exempel på sådana läkemedel är atorvastatin och simvastatin.
  • Blodtryckssänkande läkemedel bromsar processen med åderförfettning i blodkärlen. Många med försämrad blodcirkulation i benen har också högt blodtryck och läkemedlet minskar risken för hjärtinfarkt och stroke även om det på kortare sikt ibland kan minska blodflödet i benen.

När behöver jag få vård hos en specialist?

De flesta med dålig blodcirkulation i benen kan få hjälp av en allmänläkare på en vårdcentral. Läkaren kan skriva en remiss till en kärlkirurgisk specialist som bedömer om det är lämpligt att planera för en operation om du har svåra smärtor i vila och sår som inte läker.

Även vid kärlkramp i benen som starkt begränsar livsföringen och är invalidiserande, kan läkaren remittera till en kärlspecialist för utredning.

Olika operationer

Något kirurgiskt ingrepp behövs ofta om du har invalidiserande besvär som smärta i vila, svårläkta sår eller så kallad kritisk syrebrist med risk för kallbrand.

Vid en bypass-operation syr kirurgen in ett nytt kärl som för blodet förbi hindret i det förträngda kärlet. Till det nya kärlet används konstgjort material eller en blodåder från någon annan del av kroppen. Ibland räcker det att rensa ut de inlagrade förträngningarna, så kallad endartärektomi.

Kirurgen kan också välja att göra en ballongvidgning av en förträngning på liknande sätt som i hjärtats kranskärl. Tekniken kallas PTA, perkutan transluminal angioplastik. En tunn plastslang som kallas kateter förs in via ljumsken till det förträngda området. Där blåses en ballong på kateterns spets upp och förträngningen vidgas. För att motverka en ny förträngning sätter kirurgen ofta in ett så kallat stent. Stenten är ett fint rör av metallnät som trycks på plats med ballongen.

Vid måttliga besvär av kärlkramp i benen görs oftast inga kärlkirurgiska ingrepp, utan det är att sluta röka om du gör det och gångträning som är den viktigaste delen i behandlingen.  

Hur länge varar förbättringen efter ett ingrepp? 

Förträngningar i benens pulsådror kan sitta i bäckenartärerna, i låret eller nedanför knäet. Ju längre upp i kroppen stoppet sitter, desto bättre resultat ger ingreppen. Nio av tio som opererats i bäckenet är fortfarande bättre efter fem år. Av dem som opererades nedanför knäet är fyra av tio bättre efter lika lång tid. Anledning till detta faktum är sannolikt att det högre blodflödet i kärlen ovanför ljumsken gör att åtgärderna där får bättre effekt.

Stopp i blodflödet måste åtgärdas snabbt

Du måste snabbt få behandling på sjukhus om det har blivit ett plötsligt stopp i blodflödet till något av benen. Benet kan räddas om blodflödet återställs inom cirka sex timmar. Är det en propp som har fastnat i en kärlförgrening kan den ofta tas bort genom att en ballongkateter förs in via ljumsken till blodkärlet. Spetsen med den hopfallna lilla ballongen förs förbi hindret, ballongen fylls och när katetern dras tillbaka kan kirurgen rensa bort proppen från blodkärlet. Om det har blivit stopp i en gammal förträngning krävs ett mer omfattande kärlkirurgiskt ingrepp.

Har stoppet uppkommit något mindre akut används ibland blodproppsupplösande medicin som ges med kateter direkt i den aktuella pulsådern. Detta kallas trombolys, en teknik som ibland också används vid hjärtinfarkt.

Amputation kan vara en lösning när sjukdomen gått långt 

Många som får veta att de har åderförfettning i benen undrar om det kan leda till kallbrand och amputation. De allra flesta behöver inte oroa sig för det. Risken är liten, särskilt om du slutar röka. 

Ibland har sjukdomen gått så långt att det inte går att göra en bypass-operation eller ballongvidgning. Har du till exempel svåra smärtor, långvariga fotsår som inte läker eller början till kallbrand kan situationen bli mycket bättre efter en amputation.

En amputation kan omfatta en tå, flera tår eller hälften av foten. Oftast görs amputationen på underbenet en bit under knäet så operationssåret ska kunna läka bra. Därmed kan benet lättare passa i en underbensprotes.

Efter en amputation av underbenet hjälper sjukgymnast och ortopedtekniker till med inpassning av protes och gångträning. Det är oftast möjligt att lära sig att gå med protes om du kunde gå själv före amputationen.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. 

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Vad beror kärlkramp i benen på?

Kärlkramp i benen beror på förträngningar i pulsådrorna. Förträngningarna orsakas oftast av åderförfettning som innebär att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på insidan av blodkärlen under en längre tid. Det gör att blodet får svårare att passera.

När förträngningarna i pulsådrorna som kallas artärer blir så stora att de inte längre kan transportera tillräckligt med syre till cellerna bildas mjölksyra, främst i vadmusklerna. Det gör att du får krampartad smärta vid ansträngning, det vill säga kärlkramp i benen. Andra symtom kan vara plötslig svaghet eller trötthet i benmusklerna.

Förträngningar kan också bero på en inflammation

Det finns en typ av förträngningar i benens pulsådror som inte beror på åderförfettning. Sjukdomen heter Buergers sjukdom och är ganska ovanlig i Sverige. Den beror på en inflammation i kärlväggen på avgränsade områden i armar och ben och är vanligast hos storrökande män under 45 år. Läkarna vet inte exakt hur den uppstår, men klart är att sjukdomen är kopplad till tobaksrökning. Den enda behandling som finns är att sluta röka. Då brukar inflammationen i kärlen gå över ganska snabbt. Om man inte slutar röka kan det bli helt stopp i blodkärlen så att man får kallbrand och tvingas amputera.

Vad händer i kroppen?

Åderförfettning i kroppens pulsådror kallas även åderförkalkning eller ateroskleros och är en av de vanligaste och allvarligaste folksjukdomarna. Åderförfettning gör att blodkärlet blir trängre så att blodet får svårt att passera. Det blir en förträngning som kan leda till kärlkramp, det vill säga en minskning av blodflödet som ger syrebrist i musklerna.

Om förträngningen sitter i hjärtats kranskärl kan den orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt. Sitter förträngningen i hjärnans kärl kan du få stroke. 

Blodet ger näring och syre till benens muskler

Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen just framför ryggraden. När den når navelhöjd delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Grenar av dessa blodkärl går till musklerna i låren. Huvudkärlen i benen fortsätter ner i knävecken, vidare bakom de inre fotknölarna och sedan ut i foten. På fotens ovansida finns en ytligare pulsåder där de som har bra blodcirkulation i benen kan känna pulsen med fingrarna. Blodet förser cellerna i benen med syre och näring, och transporterar bort slaggprodukter.

Mer information

Sluta-röka-linjen

Sluta röka-linjenär en nationell gratistjänst som drivs som ett samarbete mellan Region Stockholm och Karolinska Institutet.

Professionella rökavvänjare finns på plats alla vardagar och vissa kvällar. Telefonnumret är 08-840000 och samtalet är gratis.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden