Halsbränna – magsaftsreflux

Halsbränna orsakas av att magsaft kommer upp till matstrupen från magsäcken. Det kallas för magsaftsreflux. Halsbränna kan kännas obehagligt men är nästan alltid ofarligt. Du kan göra en del själv för att lindra. Det finns också bra läkemedel som du kan använda.

Det är mycket vanligt att få magsaftsreflux och halsbränna då och då. Besvären är ofta lindriga och går över av sig själv.

Symtom

Vid magsaftsreflux är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

  • Du får halsbränna.
  • Det kommer upp surt innehåll i munnen, så kallade sura uppstötningar.
  • Du får ont i övre delen av magen.

Halsbränna känns som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Det kan också stråla bakåt mot bröstryggen. Därför kan uttrycket bröstbränna bättre beskriva känslan för en del personer.

Du kan också ha magsaftsreflux utan att ha några symtom alls.

Du kan få halsbränna och sura uppstötningar på grund av magsaftsreflux oavsett ålder. Små barn som har magsaftsreflux kan ha andra symtom än vuxna.

Fler symtom om du har magsaftsreflux ofta

Du kan få ett eller flera av följande symtom om du har mycket magsaftsreflux:

  • svårigheter att svälja
  • hosta när du ligger ner, till exempel på natten
  • slem i luftrören
  • symtom som påminner om astma
  • ont i halsgropen
  • heshet som inte går över
  • skador på tänderna och munnens slemhinna.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har lindrig halsbränna då och då behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv med hjälp av receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du är äldre än 50 år och har inte haft besvär av halsbränna och sura uppstötningar tidigare.
  • Du tycker att halsbrännan stör vardagen.
  • Du har svårt att svälja eller att maten fastnar när du sväljer, särskilt om besvären är nya.
  • Du har halsbränna och går ner i vikt.
  • Du har fått behandling tidigare eller behandlat dig själv med receptfria läkemedel men inte blivit bättre.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en barnmorskemottagning om du är gravid och har behandlat dig själv med receptfria läkemedel mot halsbränna men inte blivit bättre.

Om det blir bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har halsbränna och får plötsligt svårt att svälja, det känns som att maten fastnar och det gör ont när du försöker äta eller dricka.
  • Du har halsbränna och svart avföring.
  • Du har halsbränna, kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra en del själv för att lindra eller undvika att få halsbränna.

Höj huvudändan på sängen

Höj huvudändan på sängen cirka 15 cm. Sov gärna också på vänster sida. Då kommer innehållet i magen inte upp lika lätt.

Undvik viss mat och dryck

En del kan få halsbränna av viss mat och dryck. Försök att lägga märke till vad du blir sämre av, och undvik då att äta eller dricka det. Det kan till exempel vara:

  • fet mat
  • kryddstark mat
  • alkohol
  • kaffe
  • juice.

Undvik också att äta sent på kvällen. Det kan annars göra att du får mer besvär.

Undvik att lyfta tungt

Undvik att lyfta tungt och att böja dig framåt. Försök att sitta rakt när du sitter, sitt helst inte framåtböjd långa stunder.

Fråga om dina läkemedel

Du kan få mer besvär av en del läkemedel, till exempel följande som används mot värk och feber:

  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet acetylsalicylsyra.
  • Läkemedel som kallas för NSAID, till exempel diklofenak och ibuprofen.

Prata med din läkare eller fråga på ett apotek om du tror att du har halsbränna på grund av läkemedel.

Läs mer om vilka smärtstillande läkemedel mot tillfällig värk och feber du kan använda och vilka du ska undvika.

Sluta röka

Det är bra att inte röka. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Minska i vikt

Halsbrännan förvärras av övervikt. Undvik att öka i vikt om du redan har halsbränna, eller försök att minska i vikt om du har övervikt och halsbränna.

Använd receptfria läkemedel

Det finns receptfria läkemedel som lindrar. Vilket som du ska ha beror på hur mycket besvär du har. Fråga personalen på ett apotek om vilket läkemedel du ska ha.

De receptfria läkemedlen är likadana som de läkemedel du kan få med recept. Skillnaden är att du inte bör använda receptfria läkemedel längre än cirka två veckor utan att först ha pratat med en läkare. Läkemedlen kostar också mindre om du får dem på recept. Det beror på att en del av dem ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Läs mer om läkemedlen längre ner i texten, under rubriken Behandling.

Försök att stressa mindre

En del upplever att de blir sämre av stress och oro, särskilt om de även har känslig mage. Det finns inget vetenskapligt stöd för att stress påverkar halsbränna, men det kan ändå vara bra att försöka ändra dina rutiner om du stressar. Även små förändringar kan göra stor skillnad. Här kan du läsa om vad du kan göra för att motverka stress.

Undersökningar och utredningar

Halsbränna och magsaftsreflux utreds och behandlas oftast av en läkare på vårdcentralen. Det kan räcka med att du beskriver dina besvär för läkaren, men läkaren kan också vilja undersöka din matstrupe och magsäck med gastroskop. Du får då en remiss till undersökningen.

Undersökning med gastroskopi

Med ett gastroskop kan läkaren eller sjuksköterskan se insidan på matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Hen kan till exempel se om det har bildats sår i matstrupen och kan då ta vävnadsprover från matstrupen. Vävnadsproverna undersöks sedan i mikroskop för att se om du har cellförändringar där.

Matstrupens surhetsgrad kan mätas

Matstrupens och magsäckens ph-värde mäts med en så kallad 24-timmars pH-mätning. pH är ett mått som anger surhetsgraden.

Vid en sådan mätning får du en tunn slang ner till matstrupen och magsäcken genom näsan. pH-värdet mäts genom slangen.

Du har slangen i ett dygn. Under det dygnet får du skriva när du har besvär. Ofta kan slangen också registrera hur trycket förändras i matstrupen och magsäcken.

Surhetsgraden kan också mätas med hjälp av en liten kapsel. Kapseln klistras fast vid den övre magmunnen med hjälp av ett gastroskop. Kapseln sänder sedan under flera dygn ut en radiosignal, som varierar med surhetsgraden. Med den här tekniken behöver du inte ha en slangen nedförd i matstrupen.

Det är ganska ovanligt att mäta surhetsgraden i matstrupen och magsäcken, men undersökningen kan behövas om du fortfarande har besvär trots behandling och läkaren är osäker på varför.

Efter undersökningarna

Du ska få reda på vem du ska kontakta för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar, samt när du ska kontakta dem. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Behandling

Det finns olika grupper av läkemedel mot magsaftsreflux och halsbränna:

  • antacida
  • alginsyra
  • histamin-2-blockerare
  • protonpumpshämmare.

Vilket läkemedel som du får och hur länge du behöver använda det beror på dina besvär. Protonpumpshämmare är mest effektiva om du har mycket besvär. Därefter följer histamin-2-blockerare, antacida och alginsyra.

Antacida

Antacida neutraliserar saltsyran i magsäcken. Det verkar snabbt och gör att du mår bättre på en gång. Antacida är bra att använda om du har besvär då och då.

Alginsyra

Alginsyra bildar en slags geléartad massa som lägger sig överst i magsäcken. Det gör att maginnehållet får svårare att komma upp i matstrupen. Alginsyra har effekt i ungefär tre timmar.

Det går att kombinera alginsyra och antacida. Men du behöver ta alginsyra ungefär en halvtimme innan du tar antacida. Det är för att alginsyra behöver saltsyra för att göra nytta.

Histamin-2-blockerare

Histamin-2-blockerare minskar bildningen av saltsyra i magsäcken, men inte lika bra som protonpumpshämmare.

Protonpumpshämmare

Protonpumpshämmare minskar också bildningen av saltsyra i magsäcken. De påverkar effektivt cellerna som tillverkar saltsyran.

Besvären minskar eller försvinner oftast efter några dagar. Efter en första behandling på 2–4 veckor åt kan det räcka att sedan använda läkemedlet tillfälligt vid nya besvär.

För att få bäst effekt ska du ta dem en halvtimme före dagens första måltid, oavsett när på dygnet som du har mest besvär. Det tar en till tre timmar innan läkemedlet börjar verka, och några dagar innan läkemedlet har full effekt.

Det går bra att använda antacida och protonpumpshämmare samtidigt. Då får du snabb lindring som varar längre. Protonpumpshämmare förkortas ibland till PPI.

Används om du har inflammation i matstrupen

En inflammation i matstrupen behandlas med protonpumpshämmare. Behandlingen kan pågå i upp till fyra veckor, eller tills en ny undersökning visar att inflammationen har läkt.

Vissa kan behöva använda protonpumpshämmare regelbundet även om inflammationen har läkt. Det är för att matstrupen inte ska bli inflammerad igen.

Minska doseringen långsamt

Du kan få mer symtom om du använder histamin-2-blockerare eller protonpumpshämmare och slutar med en gång. Det beror på att magen kan börja tillverka mer saltsyra när du slutar med behandlingen. Att få mer besvär när behandlingen avslutas tvärt kallas för rekyleffekt.

Minska därför doseringen långsamt för att undvika att få besvär igen. Du kan till exempel ta halva dosen varje dag, eller samma dos varannan dag under ett par veckor. Det gäller framför allt om du har behandlats i mer än två veckor. Prata med din läkare om du använder protonpumpshämmare eller histamin-2-blockerare och vill sluta.

Du kan behöva undersökas igen

Du som har haft en svår inflammation i matstrupen kan behöva bli undersökt igen. Det är för att kontrollera att inflammationen har läkt.

Om du får besvär igen

Ibland kan besvären komma tillbaka trots att du har behandlats med läkemedel. Du kan då använda det läkemedel du har fått tidigare. Det kan ibland räcka med att ta läkemedlet när du får besvär.

Vad händer i kroppen?

Matstrupen går från munnen ner till magsäcken genom ett hål i diafragman. Diafragman är en muskel mellan bröstkorgen och buken. I övergången mellan matstrupen och magsäcken finns där den övre magmunnen.

Den övre magmunnen gör att maten kan passera ner till matsäcken och hindrar att maginnehållet kommer upp igen. Men den övre magmunnen är inte helt tät. Därför kommer det ibland upp maginnehåll och magsaft till matstrupen.

En del kan få besvär av små mängder magsaftsreflux, andra märker inte av det särskilt mycket. Ungefär var femte person har besvär då och då av halsbränna.

Magsaftsreflux kallas också för gastroesofageal reflux. Sjukdomen gastroesofageal refluxsjukdom är när du har mycket besvär av halsbränna eller sura uppstötningar, eller båda två.

Läs mer om matsmältningsorganen här.

Magsaften kan skada matstrupen

Magsaften består bland annat av saltsyra som är frätande och mycket sur. Slemhinnan i matstrupen skyddas av ett slemskikt. Matstrupen skyddas också av den mindre mängd saliv som följer med varje gång du sväljer.

Slemhinnan kan skadas om magsaft ofta kommer upp i matstrupen. Ibland kan även gallsalter från gallgångarna backa upp ända till matstrupen och ge besvär, men det är ovanligt.

Vad beror halsbränna på?

Halsbrännan beror på att det kommer upp magsaft i matstrupen. Det kan i sin tur bero på olika saker.

Diafragmabråck

Den övre magmunnen fungerar sämre om du har så kallat diafragmabråck. Diafragmabråck innebär att muskulaturen i diafragman är försvagad och att hålet där matstrupen passerar blir förstorat. Diafragmabråck är vanligt. Det är ofarligt och behöver inte ge några symtom.

Vid diafragmabråck är det lättare för magsaften att komma upp i matstrupen. Någon gång kan den nedersta delen av matstrupen och även en del av magsäcken pressas upp genom bråcket. Då kan du få mer besvär, till exempel svårt att svälja.

Risken för diafragmabråck ökar ju äldre du blir.

Diafragmabråck kallas också för mellangärdesbråck, hiatusbråck eller glidbråck.

Ärftlighet

Magsaftsreflux och diafragmabråck kan vara ärftligt.

Övervikt

Risken för magsaftsreflux ökar om du har övervikt. Det beror på att övervikten skapar ett större tryck inuti buken. Övervikt ökar också risken för diafragmabråck.

Graviditet

Halsbränna och magsaftsreflux är ett vanligt graviditetsbesvär. Hormonerna gör att musklerna i magmunnen blir mer avslappnade. Trycket i magen ökar också när fostret växer och tar plats.

Annan sjukdom

Ibland kan halsbränna och magsaftsreflux bero på en annan sjukdom. Du har då ofta också andra symtom, till exempel att du har svårt att svälja. Behandlingen brukar oftast inte heller hjälpa.

Kontakta alltid en vårdcentral om du har svårt att svälja.

Graviditet och halsbränna

Du kan använda läkemedel från följande tre grupper om du är gravid:

  • antacida
  • alginsyra
  • protonpumpshämmare.

Prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen eller en läkare om vad du ska använda.

Om du ammar

Du kan använda antacida och alginsyra om du ammar. Prata med en barnmorska eller en läkare om du behöver mer behandling mot halsbränna när du ammar.

Komplikationer och följdsjukdomar

Magsaftsreflux är oftast ofarligt, men kraftig magsaftsreflux som har pågått länge kan skada slemhinnan i matstrupen. Det kan leda till olika följdsjukdomar i matstrupen.

Inflammation i matstrupen

Matstrupen kan bli inflammerad om du har haft magsaftsreflux ofta och länge, eller om du har mycket reflux under natten. Du kan då behöva få läkemedel. Det finns en viss risk att det annars bildas ärr i matstrupen. Många ärr kan göra att det blir trångt i matstrupen, och du får då svårt att svälja.

Inflammation i matstrupen kallas för esofagit.

Barretts esofagus

Barretts esofagus innebär att det har bildats en typ av slemhinna i matstrupen som vanligtvis inte finns där. Rökning och kraftig övervikt ökar risken för Barretts esofagus.

Barretts esofagus upptäcks med gastroskopi. Du får gå på regelbundna kontroller om du har sjukdomen. Det är för att upptäcka eventuellt ytterligare cellförändringar.

Cancer i matstrupen

Cancer i matstrupen är ovanligt. Det kan orsakas av magsaftsreflux, men även rökning och mycket alkohol kan öka risken.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden