Frätskador på tänderna

Om du får en frätskada på tänderna syns det på att tandytan har slitits ned. Det är sura ämnen som orsakar frätskadan, inte socker.

Dina kostvanor eller medicinska problem kan ge ökad risk för frätskador. Frätskador på tänderna blir allt vanligare, särskilt bland barn och ungdomar.

Symtom

Frätskador på tänderna är ofta svåra att upptäcka själv, men följande är vanligt:

  • Tandens form ändras och tandytan blir matt.
  • Du känner ilningar eller får ont.
  • Tanden blir mörkare.

Hur känns en frätskada igen?

I början av en frätskada brukar tanden behålla sin naturliga färg, men allt eftersom emaljen försvinner lyser det underliggande tandbenet igenom. Tanden blir då mörkare och gulnar.

Oftast känns inte frätskadan i början och du kan tro att tanden bara är missfärgad. Men allt eftersom slitaget ökar kan du få ont och känna ilningar.

Frätskador kan finnas på alla tandytor. De är vanligast på insidan av tänderna i överkäken. Både mjölktänder och permanenta tänder kan få frätskador.

Frätskadan gör tanden ojämn

Till en början är det vanligast att tandens yta blir matt, men den kan också vara blank. Så småningom påverkas tandens form och den blir ojämn eller urgröpt. Tanden blir också ofta lite avrundad.

På kindtändernas tuggytor kan det bildas gropar och om det finns lagningar slits fyllningen inte ned lika mycket som tanden. Fyllningarna kan då börja sticka upp med vassa kanter och behöva putsas.

När ska jag söka tandvård?

Om du misstänker att du har frätskador på tänderna bör du kontakta en tandläkare eller tandhygienist.

Har du fått större skador kan du behöva tandvård, till exempel plastfyllningar eller tandkronor.

Du får remiss till en läkare om frätskadan beror på någon sjukdom.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad beror frätskador på?

Till skillnad från när du får hål i tänderna är det inte bakterier som orsakar frätskador. En frätskada innebär att tandens yttersta skikt, emaljen, är sliten och har lösts upp av något surt ämne.

Om du inte upptäcker frätskadan i tid kan den fortsätta djupare in i tanden, ända in till tandbenet och pulpan.

Det skyddande tandköttet kan försvinna

Hos yngre personer är tandhalsen täckt av tandkött, men i takt med att du blir äldre kan tandköttet dra sig tillbaka så att tandhalsen blir synlig.

Eftersom tandhalsen inte är täckt av emalj är den mycket sårbar för frätskador om tandköttet försvinner. Då kan det bli en frätskada direkt på tandbenet.

Ju surare desto större risk för frätskador

Det är framför allt mängden syra och surhetsgraden, det så kallade pH-värdet, som avgör om en dryck kan ge frätskador eller inte. Även om det finns undantag kan man säga att ju lägre pH-värde i drycken, desto större är risken för frätskador. 

Det spelar inte någon större roll om drycken innehåller vanligt socker eller  sötningsmedel som finns i så kallade lightdrycker. Så länge den är sur kan den skada tandytan. 

Det finns produkter som kan innehålla ämnen som ger ett naturligt skydd mot frätskador, till exempel mjölkprodukter. Andra drycker kan innehålla ämnen som ökar risken för att det ska bli skador. Till läskedrycker tillsätts olika syror för att förbättra smaken. Apelsinjuice innehåller också mycket syra.   

Hur du äter och dricker påverkar också

Det är inte bara vad du äter och dricker som påverkar risken att få frätskador, utan också hur du gör det.

Om du till exempel håller kvar en sur dryck i munnen innan du sväljer, ökar risken för skador eftersom tänderna kommer i kontakt med drycken under längre tid.

Det har också visat sig att risken att få frätskador ökar om du trycker med tungan mot tänderna direkt efter att ha ätit något surt.

Du bör inte dricka surt direkt innan du borstar tänderna eftersom slipmedlet i tandkrämen blir mer aggressiv mot tandytan om nyligen varit påverkad av syra.   

Ätstörningar

Frätskador kan också uppstå på grund av sjukdomar där man kräks eller får sura uppstötningar som påverkar tänderna. Ätstörning med kräkningar är en sådan sjukdom liksom halsbränna.

Sura ämnen i luften

Oftast pågår nedbrytningen av tandytan under många år och skadorna beror på flera olika sorters slitage. 

Det finns till exempel sura ämnen som kan komma in i munnen genom luften, exempelvis om man arbetar inom vissa kemiska industrier. För elitsimmare finns risk för frätskador eftersom de befinner sig många timmar i klorerat vatten.

Kan en frätskada gå tillbaka?

Den tandvävnad som har försvunnit kan aldrig komma tillbaka. Däremot kan frätskadorna stoppas genom att du ändrar sina vanor. När tandytan inte längre påverkas av syra bildas ett skydd från tandbenet vilket gör att tanden blir mindre känslig.

Vad kan jag göra själv?

Om du undviker sura drycker, surt godis och sura livsmedel kan frätskadorna stoppas om de inte är så djupa. Exempel på sura livsmedel är syrade grönsaker, ketchup, citrusfrukter. 

Det är bra att undvika följande:

  • Sura drycker som till exempel juice, läsk, vin, sport- och energidrycker.
  • Surt godis.
  • Sura frukter

Skölj gärna munnen med vatten efter att du ätit. Undvik tandborstning direkt efter att du haft något surt i munnen, Använd tandkräm med lite slipmedel och borsta tänderna maximalt 2 gånger per dag.

Livsmedel som neutraliserar

Livsmedel som innehåller mycket kalcium, exempelvis ost, mjölk, filmjölk eller yoghurt neutraliserar syrorna. Därför kan det vara bra att kombinera frukt med exempelvis naturell yoghurt eller filmjölk och att avsluta en måltid med ost.

Slitage kan undvikas

Det är också bra om du använder en mjuk tandborste och en tandkräm som inte innehåller så mycket slipmedel. Du bör inte borsta tänderna mer än två gånger per dag. Undvik att dricka surt t.ex apelsinjuice innan du borstar tänderna.

Tänderna stärkas med produkter som innehåller fluor. Det är till exempel:

  • Fluor i form av munsköljmedel.
  • Sugtabletter.
  • Gel.

Sådana produkter finns att köpa på apotek.

Fluortuggummin är mindre bra eftersom tuggandet kan öka slitaget på den uppmjukade tandytan. 

Om frätskadorna beror på medicinska problem är det svårare att förebygga själv. Läkemedel som neutraliserar den sura magsaften kan vara till hjälp. På ett apotek kan du få råd.

Om problemen med sur magsaft i munnen fortsätter kan du behöva kontakta en läkare för att få orsaken utredd.

Extra skydd med munsköljning

Det är bra att undvika att borsta tänderna direkt efter att ha ätit eller druckit något surt. Tandborstning precis efter att ett surt ämne har löst upp det yttersta tandlagret förvärrar skadan och ännu mer av tanden nöts bort. I stället kan du skölja munnen med vatten och vänta minst en timme med tandborstningen.

Undersökningar och utredningar

Om du går på årliga undersökningar så blir det lättare för tandläkaren eller tandhygienisten att upptäcka frätskador så tidigt som möjligt. Med årliga anteckningar, röntgenbilder och tandavtryck kan de följa upp skadorna och se om de stannar av eller försämras.

Tänderna undersöks en och en

Frätskador visar sig på röntgenbilden av tänderna, men det behövs också en undersökning där tandläkaren eller tandhygienisten noggrant studerar tand för tand och tittar efter förändringar. Skadorna ser olika ut beroende på hur stora de är. Ofta är det även för tandvårdspersonalen svårt att upptäcka tidiga tecken på frätskador.

Behandling

Behandlingen varierar beroende på hur omfattande en frätskada är. Du får till att börja med rekommendationer om vad du själv kan göra för att stoppa slitaget.

Har du fått lite större frätskador kan du behöva plastfyllningar på vissa delar av tanden. Om skadorna är mycket stora kan det bli nödvändigt att sätta in tandkronor för att återställa bettet. Då får du komma på tandläkarbehandlingar som pågår under längre tid.

Undvik tandblekning

Om frätskadan beror på någon sjukdom som du inte har sökt hjälp för tidigare, får du en remiss till en läkare som arbetar med den typen av sjukdom. 

Det kan vara bra att veta att det inte är lämpligt att bleka tänder som har frätskador. Då förvärras frätskadorna och du kan få ilningar i tänderna.

Ekonomiskt stöd för tandvård

Du kan ha rätt att få ekonomiskt stöd för den tandvård du behöver om frätskadorna beror på någon sjukdom. Det kallas särskilt tandvårdsbidrag och kan till exempel gälla om du har bulimi, som är en form av ätstörning.

Om tandvården är en del av rehabiliteringen efter en sjukdom, kan du ha rätt att få tandvård till samma kostnad som sjukvård under en begränsad tid. Du kan fråga sin läkare eller tandläkare för att få mer information.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden