Fotbesvär hos barn

I foten finns många småben, leder och senor som kan orsaka besvär i fötterna och underbenen hos barn. Det kan vara allt från platta fötter som inte behöver behandlas, till missbildningar som kräver flera operationer och justeringar med gips. Smärta i hälen är vanligt och brukar vara övergående.

När och var ska jag söka vård?

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ont i hälarna

Ont i hälen är mycket vanligt, framförallt hos pojkar mellan 11 och 14 år. Det är vanligast hos barn som är mycket fysiskt aktiva, särskilt hos dem som spelar fotboll eller basket.

Det brukar göra ont i bakre delen av hälen, mest på kvällen efter aktiviteter, men ibland kan barnet också ha ont på morgonen och ha svårt att gå.

Ont i hälen är sällan tecken på något allvarligt. Du kan i första hand pröva att se över barnets skor och försöka ta reda på vad som utlöst problemen.

Fotbollsskor med dobbar brukar inte vara uppbyggda inne i skon och foten belastas då även när man står stilla. Träningsskor är bättre eftersom de oftast har en viss uppbyggnad och stötdämpning för hälen.

Behandling

Symtomen kan lindras med hjälp av hälinlägg av silikon. Det kan också minska belastningen på den ömma hälen att gå med skor med en liten klack.

Symtomen kan vara ganska intensiva, men går efter hand över av sig själva även om barnet kan ha besvär under två till tre år i större eller mindre omfattning. Tillståndet leder inte till några komplikationer i framtiden.

Låga fotvalv – plattfothet

Många barn har låga fotvalv, men det brukar försvinna under uppväxten. Fotvalven syns ofta först vid tre års ålder, men det är först i tonåren foten har fått sin färdiga form

Fotvalven kontrolleras på bvc. Läkaren kan kontrollera rörligheten i foten för att se om det finns något problem som behöver åtgärdas om fotvalven är för låga.

Behandling

Låga fotvalv leder ofta till att skorna slits mer. Hålfotsinlägg behövs inte för barn med låga fotvalv, däremot bör du välja skor med stadig hälkappa så att hälen hålls på plats. Träningsskor brukar vara bra. De har oftast ett välformat hälparti och viss uppbyggnad inne i skon.

Komplikationer och följdsjukdomar

Låga fotvalv leder inte till några framtida problem om barnet inte har ont eller har några andra problem med fötterna. Tvärtom brukar barn med låga fotvalv ha mindre problem med fötterna än de som har höga fotvalv.

Höga fotvalv

Höga fotvalv är till viss del ärftligt. Ofta har någon av föräldrarna också höga fotvalv. En annan orsak är att barnet har en neurologisk sjukdom som påverkar nerver eller muskulatur i underbenet. Det kan till exempel vara cerebral pares eller ryggmärgsbråck.

Barnets fötter undersöks rutinmässigt vid läkarkontrollerna på BVC.  Läkaren kontrollerar att barnets höga fotvalv inte beror på en neurologisk sjukdom, speciellt om de höga fotvalven har utvecklats efterhand.

Personer med höga fotvalv har oftare ont i fötterna än personer som har plattfot, det vill säga låga fotvalv.

Behandling

Hålfotsinlägg som stöder hela fotvalvet lindrar i de flesta fall symtomen.

Hallux valgus

Hallux valgus innebär att barnet har en utskjutande knöl vid stortån på fotens insida. Den gör så att stortån pekar in mot de andra tårna. Knölen ger oftast besvär i tonåren och är vanligast hos flickor. Den orsakar ofta problem med skoskav och knölen kan kännas öm.

Behandling

Hallux valgus växer inte bort av sig själv. En operation kan behövas om barnet har stora besvär och det är svårt att hitta skor som passar.

Ett vanligt ingrepp är att den utskjutande knölen tas bort och att benet där knölen sitter vinklas om. Det räcker inte att bara ta bort knölen.

Efter operationen brukar barnet få ha en liten gipsskena som håller stortån på plats. Efter tre till fyra veckor kan hen vara utan gipsskena, men ibland behövs ett specialbandage som ska användas på natten. Det tar ungefär sex veckor innan hen kan använda foten som vanligt. Foten brukar vara fullt återställt efter två till tre månader.

Krokiga tår

När ett barn har krokiga tår är det oftast fjärde och femte tån som kröker sig inåt och lägger sig under intilliggande tå. Det kan orsaka problem med tryck, skavsår och förhårdnader.

Krokiga tår kan förekomma redan hos nyfödda men brukar i småbarnsåldern inte orsaka några problem. När barnet blir äldre kan de krokiga tårna begränsa valet av skor och orsaka tryck.

Behandling

Att räta ut tån och tejpa den mot tån intill hjälper oftast inte. Felställningen minskar ibland av sig själv.

Ibland kan det behövas en mindre operation där tåns böjsena förlängs med ett litet snitt. Det leder till att felställningen minskas till hälften, vilket brukar vara tillräckligt för att problemen ska försvinna. En ny operation göras när barnets fot växt lite till om krokigheten fortsätter att ge besvär.

Överliggande lilltå

Överliggande lilltå innebär att lilltån är inåtböjd och ligger ovanpå tån intill. Felställningen är medfödd och kan liksom krokiga tår orsaka problem med tryck och skav.

Behandling

Felställningen kan justeras med en operation om barnet har mycket besvär. Operationen görs vanligtvis först i skolåldern, för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

Skräddarknuta

En skräddarknuta är en ömmande knöl vid lilltåledens utsida. Den orsakas ibland av att skorna trycker eller av att barnet har suttit mycket med fötterna under sig.

Behandling

Kontrollera att barnets skor inte trycker om hen börjar få en sådan ömmande knöl på foten. Försök även att få barnet att inte sitta med fötterna under sig.

Kontakta en läkare för en undersökning om barnet har mycket ont och det är svårt att hitta skor som passar utan att det gör ont. Skräddarknutan kan opereras om barnet har mycket besvär.

Köhlers sjukdom

Vid Köhlers sjukdom blir blodcirkulationen till båtbenet i foten försämrad, vilket gör att båtbenet sjunker ihop. Barnet börjar halta, får ont i foten och det ömmar över båtbenet. Köhlers sjukdom är en ovanlig sjukdom som oftast drabbar pojkar i fem-sexårsåldern.

Diagnosen ställs med röntgenundersökning där läkaren kan se att båtbenet är oregelbundet och tillplattat.

Behandling

Behandlingen innebär att barnet undviker att göra sådant som gör ont. Hen får använda ett stödjande hålfotsinlägg tills smärtorna har gått över.

Besvären försvinner inom ett halvår och båtbenet ser normalt ut på röntgenbilder efter några år. Köhlers sjukdom leder inte till några framtida besvär.

Komplikationer och följdsjukdomar

Ett liknande tillstånd kan också uppstå i andra delar av foten. Det är vanligast i andra tåns innersta led närmast foten, då ledytan blir ojämn. Det förekommer mest hos flickor i nedre tonåren. Med tiden läker förändringarna ut, men kan leda till sämre rörlighet i tån.

Ibland kan det bildas en benbit på ledens ovansida, vilket hindrar rörligheten uppåt och orsakar problem när barnet springer och går. Benbiten kan opereras bort om problemen blir tillräckligt besvärande. Då blir rörelseförmågan bättre.

Extra småben i foten

En del av fotens ben bildas av två separata benkärnor. Under uppväxten kan det hända att dessa två kärnor inte växer ihop till ett helt ben. Då bildas ett litet extraben som kan sitta baktill i fotleden eller på fotens utsida. Oftast sitter det på insidan av foten nära fotvalvet. Det bildas en extra led som kan göra ont när barnet rör sig.

Symtom

Det gör ont i hålfoten eller på insidan av foten. Symtomen brukar visa sig först vid tio- till tolvårsåldern. Du kan oftast se extrabenet i form av en kraftigt utskjutande knöl som ömmar när barnet rör sig och när du trycker på den.

Behandling

I första hand brukar barnet få ett specialanpassat avlastande inlägg. Det extra benet kan opereras bort och benet bredvid jämnas till om inte det hjälper med avlastande inlägg. Ofta behövs gips två till fyra veckor efteråt. Barnet kan oftast gå på den gipsade foten som vanligt efter ett par veckor när såret har läkt.

Det kan finnas extraben i båda fötterna. En fot i taget kan opereras eller båda samtidigt beroende på hur svåra besvären är. Det är symtomen som avgör om barnet behöver opereras eller inte.

Sammanväxning av bak- och mellanfotens ben

En medfödd sammanväxning mellan antingen hälbenen och språngben eller hälbenen och båtben i foten brukar ge symtom efter tio års ålder, särskilt om barnet ägnar sig åt sport och när kroppsvikten ökar.

Symtom

Till det yttre ser foten ut som om den har ett lågt fotvalv, men till skillnad från den vanliga låga fotvalv har barnet ont och rörligheten är begränsad i de sammanväxta lederna. Det gör ont när barnet anstränger sig. Smärtorna brukar gå över först efter en längre tids vila.

Undersökningar

Diagnosen ställs med hjälp av röntgen eller datortomografi. Till en början består leden mellan benen enbart av brosk, men efterhand kan brosket förbenas och ersättas med ben. Behandlingsresultatet brukar bli bättre om diagnosen ställs tidigt.

Behandling

Sammanväxningen tas bort om hälbenet har växt ihop med båtbenet. Rörligheten brukar förbättras och smärtorna försvinner oftast helt.

Om hälbenet och språngbenet har växt ihop beror det på hur mycket som har förbenats om sammanväxningen kan tas bort. Förändringarna kan leda till att ledbrosket påverkas om inte sammanväxningen behandlas tidigt. En steloperation kan bli nödvändig om ledbrosket påverkas.

Eftersom rörligheten redan är starkt begränsad gör inte steloperationen att fotens funktion blir sämre än tidigare, men smärtorna minskar eller försvinner helt. I en del fall kan behandling med hålfotsinlägg eller en tids gips göra att barnets smärtor försvinner. I enstaka fall kan behandling med hålfotsinlägg eller en tid med gipsad fot göra att barnets smärtor försvinner.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden