Elolyckor – när det går ström genom kroppen

Det är ovanligt med elolyckor hemma, tack vare att många hem har hög elsäkerhet. Trots det sker elolyckor. Det kan både vara en enskild elektrisk stöt eller att få ström genom kroppen. Kontakta alltid vården om du eller en person i din närhet får ström genom kroppen.

Du kan få en stöt av statisk elektricitet, till exempel om du borstar håret med en borste i plast eller tar av dig en stickad tröja. Den här texten handlar inte om sådana stötar. Den handlar om när man får elektriska stötar eller ström i kroppen, så kallad strömgenomgång.

Symtom

Symtom vid en elektrisk stöt

Du kan få en enskild lätt elstöt, till exempel från ett elstängsel. Du kan också få en elektrisk stöt av en elprodukt efter att ha dragit ut stickkontakten, till exempel från en elvisp. Elstöten är ofta kortare än en sekund.

Du kan få ett eller båda av symtomen nedan vid en lätt elektrisk stöt:

  • Det sticker och gör ont i den kroppsdel som fick stöten, men det går över snabbt.
  • Du får en liten brännskada som kan svida och göra ont. Brännskadan är oftast inte större än en liten prick.

Den typen av stötar är oftast ofarliga, även om de kan kännas obehagliga.

Symtom om du får ström genom kroppen eller fastnar vid strömkällan

En strömkälla är det ställe där strömmen kommer från, till exempel ett eluttag. Att ha eller ha haft ström i kroppen ger olika symtom. Symtomen kan också vara olika starka.

Du kan få ett eller flera av följande symtom i samband med en elolycka:

  • Kramp i musklerna, till exempel i den kroppsdel som kom i kontakt med strömkällan. Du kan också få kramp i hela kroppen.
  • Det gör ont i den kroppsdel som kom i kontakt med strömkällan.
  • Sämre eller ingen känsel alls i kroppsdelarna där strömmen gick.
  • Brännskador eller andra synliga skador på huden.
  • Det känns som att hjärtat slår oregelbundet eller snabbare än vanligt.
  • Illamående.
  • Svårt att andas.
  • Svårt att kissa eller att du inte kan kissa alls. Urinen kan ha en rödbrun färg om du kissar.

Du kan också bli medvetslös.

Du kan få fler symtom efter en tid

Du kan få fler symtom som uppstår dagar eller månader efter att du har fått ström genom kroppen eller fastnat i en strömkälla. Symtomen listas nedan, med de vanligaste först:

  • Ömhet, smärta och att det hugger till av smärta i den kroppsdel som hade kontakt med strömkällan.
  • Sämre känsel och känsel för värme och kyla i den eller de kroppsdelar som hade kontakt med strömkällan.
  • Sämre blodcirkulation i den eller de kroppsdelar strömmen gick igenom, fingrar och tår kan till exempel bli vita när det är kallt.
  • Förändrat blodtryck, det kan både bli förhöjt och sänkt.
  • Svårt att hålla tätt och det kan läcka urin utan att du kan påverka det, så kallad urininkontinens.
  • Svårt att få och att behålla stånd.
  • Svårt att hålla balansen.
  • Problem med minnet och att det blir svårt att koncentrera sig.
  • Nedstämdhet och känslor av oro och ångest.

Symtomen kan försvinna efter ett par veckor till år. Med de kan också bli starkare och inte gå över alls. Risken ökar om den tillförda energin var stor. Det kan till exempel vara att du fastnade vid strömkällan eller att det var högspänning.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får en lätt elstöt behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller någon i din närhet har fått ström genom kroppen, även om du är osäker på hur elolyckan gick till. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

När det är bråttom

Ring genast 112 om något av följande stämmer in på dig eller någon i din närhet:

  • Du eller personen har svårt att andas eller andas inte alls.
  • Du eller personen har oregelbunden puls eller ingen puls.
  • Du eller personen har kramper.
  • Du eller personen har varit eller är medvetslös.
  • Du eller personen har en pacemaker eller implanterbar defibrillator, så kallad ICD.

Undersökningar och utredningar

Läkaren undersöker hela kroppen noggrant. I det ingår bland annat följande:

  • Att lyssna på hjärtat och att mäta blodtrycket.
  • Att ta pulsen, ofta från flera leder.
  • Att undersöka huden, bland annat för att se om du har fått brännskador.

Du får också lämna blodprov och urinprov.

Du undersöks vidare

Du behöver oftast undersökas mer, beroende på dina skador. Här är exempel på vad som kan behöva undersökas, och med vad:

  • Skelettet, hjärnan och organen undersöks med röntgen. Datortomografi och magnetkameraundersökning är två olika typer av röntgen som kan användas.
  • Hjärtat undersöks med EKG.
  • Ögonen undersöks av en ögonläkare.
  • Brännskador undersöks av en kirurg.
  • Skelettet, lederna och musklerna undersöks hos en handkirurg eller en ortoped.
  • Öronen undersöks hos en öron-näsa-halsläkare.

Du får stanna kvar på sjukhuset, eftersom vissa skador märks först efter ett par timmar.

Återbesök

Det är viktigt att du blir undersökt om du får nya symtom. Du behöver också bli undersökt om du har symtom som blir starkare. Du kan då få en remiss till en arbets- och miljömedicinsk klinik för att undersökas vidare.

Kontakta en vårdcentral eller företagshälsan, om du arbetar med el och elolyckan inträffade när du jobbade.

Behandling

Behandlingen beror på vilka skador och symtom som du har fått.

Värk som inte går över, att det hugger till av smärta och sämre känsel beror ofta på att de tunnaste nerverna har skadats. Du kan få läkemedel mot nervsmärtan, om det behövs.    

Ibland behövs samtalsterapi. En del som har varit med om en elolycka kan få stark ångest och uppleva en existentiell kris. Ibland kan det gå flera månader innan den känslomässiga reaktionen kommer.

Vad händer i kroppen?

Alla vävnader i kroppen leder ström. Nerver, blodkärl och muskler leder ström bra. Skelett, senor och fettvävnad leder ström mindre bra.

Skadorna beror på flera saker

Strömmen kan gå antingen från hand till hand, eller från hand till fot. Strömmen kan också dela sig i kroppen. Det kan därför bli svårt att upptäcka alla skador.

Skadorna beror på följande:

  • Hur stark strömmen är.
  • Hur länge kroppen utsätts för strömmen.
  • Hur stor yta på kroppen som är i kontakt med strömmen.
  • Vilken väg som strömmen tar genom kroppen.

Ström skadar kroppen direkt

Alla vävnader i kroppen påverkas av ström. Det som händer i samband med att kroppen får i sig större mängder ström är följande:

  • Strömmen påverkar hjärtats arbete och kan göra att hjärtat slutar att slå.
  • Strömmen gör att musklerna får kramp. Du kan få kramp i alla kroppens muskler, även i hjärtats, blodkärlens och luftvägarnas muskler. Kramperna kan orsaka skador både i musklerna och i skelettet.
  • Strömmen kan göra att du får brännskador inuti kroppen, till exempel i nerverna, blodkärlen, hjärtat och bindväven.
  • All muskelpåverkan gör att njurarna kan skadas av att stora muskelproteiner kommer ut i blodet.

Läs mer om kroppens vävnader i artikeln Så fungerar celler och vävnader.

Nervcellerna skadas och ger symtom efter en tid

De symtom du kan få efter ett par dagar till månader beror på skador i nervcellernas cellväggar. Till en början fungerar nerverna som de ska, men efter veckor eller månader gör skadorna att du får svårt att känna värme och kyla i den eller de kroppsdelar som skadats. Du får också ont. Smärtan kan vara både molande och komma då och då, ungefär som hugg.

Hur kan jag förebygga elolyckor?

En uppfattning är att hushållsström inte är farligt. Det stämmer inte, hushållsström kan ge allvarliga skador.

Du kan göra mycket för att förebygga elolyckor i hemmet. Här nedan följer råd som minskar risken för elolyckor hemma.

Se till att ha en jordfelsbrytare installerad

Låt en godkänd elektriker installera en jordfelsbrytare om du inte har någon. Har du redan en ska du kontrollera att den funkar. Testa minst en gång per halvår.

En jordfelsbrytare bryter strömmen direkt om till exempel ytterdelen av en elprodukt börjar leda ström. På så sätt minskar risken för att någon skadas eller för att det ska börjar brinna på grund av elfel.

Läs mer om jordfelsbrytare och hur du testar den på Elsäkerhetsverkets webbplats.

Anlita en godkänd elektriker om du renoverar

Anlita en godkänd elektriker om du ska installera el eller dra om ledningar hemma. Elsäkerhetsverkets webbplats har information om vad du ska tänka på, beroende på vad du ska göra.

Godkänd elektriker kallas också för auktoriserad elinstallatör. På Elsäkerhetsverkets webbplats kan du kolla elinstallatörens namn eller firma för att se vilka elarbeten de är godkända för att göra.

På webbplatsen finns också information om vad du ska tänka på när du anlitar ett företag som installerar el.

Köp säkra elprodukter

Köp alltid elprodukter som är CE-märkta. CE-märkningen innebär att produkten uppfyller EU:s krav på bland annat elsäkerhet.

Gamla elprodukter kan ibland sakna CE-märkningen, till exempel om du ärver en elprodukt eller köper något begagnat. Kontakta då en godkänd elektriker om du vill göra produkten säker. 

Läs mer om säkra elprodukter på Elsäkerhetsverkets webbplats.

Kontrollera dina elprodukter regelbundet

Kontrollera sladdar, stickproppar och strömbrytare och byt ut dem om det behövs. Det kan till exempel vara om sladden har släppt vid stickproppen eller vid apparaten, eller om sladdens isolering har gått sönder.

Se till att det som är sönder lagas. Du kan ibland byta sladd själv, men låt en godkänd elektriker byta åt dig om du är osäker.

Använd inte en elprodukt som luktar bränt eller låter annorlunda än den har gjort tidigare.

Läs mer om hur du kontrollerar dina elprodukter på Elsäkerhetsverkets webbplats och vad du får laga själv.

Barnsäkra hemmet

Du kan göra följande för att öka elsäkerheten hemma om du har barn:

  • Kontrollera att eluttagen är petskyddade, även uttagen på förlängningssladdar och i grenuttag. Köp annars lösa petskydd som du kan sätta fast, eller byt ut eluttagen till petskyddade uttag. Lösa petskydd kallas också för kontaktskydd.
  • Undvik att ha lösa sladdar framme. Barnet kan ta sönder isoleringen på sladden, till exempel genom att tugga på eller klippa i sladden. Ta bort sladdar som inte används.
  • Försök att montera eller ställa elprodukter så att barnet inte kan nå dem eller dra ner dem i sladden. Det kan till exempel vara lampor, vattenkokare, kaffebryggare och strykjärn.
  • Undvik att ha elprodukter som ser ut som leksaker.
  • Lär barnet att el kan vara farligt och att man ska vara försiktig med el.

I texten Säkerhet för barn finns fler råd om hur du gör hemmet barnsäkert.

Använd elprodukter som är gjorda för utomhusbruk när du är ute

Elprodukter som används ute behöver tåla mer fukt än elprodukter som används inomhus. När du är utomhus ska du därför bara använda elprodukter och skarvsladdar som får användas utomhus. Läs i produktens bruksanvisning om du är osäker vad som gäller för dina produkter.

Anslut utomhusapparater och utomhusbelysning endast till jordade eluttag. Anslut dem aldrig till ett ojordat eluttag inomhus.  

Använd en bärbar jordfelsbrytare om du ska använda elprodukter utomhus och inte har en jordfelsbrytare installerad.

Anslut bara elprodukten när du använder den och koppla ut den när du är klar. Det är extra viktigt om det regnar eller är fuktigt. 

Läs mer om säker el utomhus på Elsäkerhetsverkets webbplats.

Läs mer på Elsäkerhetsverkets webbplats

Elsäkerhetsverket är en myndighet som arbetar för att höja elsäkerheten genom att bland annat informera om el. På deras webbplats kan du läsa mer om vad du kan göra för att minska risken för elolyckor. Du kan också göra ett test för att se om ditt hem är elsäkert.

Vad kan jag göra om en annan person är med om en elolycka?

Bryt genast strömmen om du ser att en person är fast i en strömkälla. Strömkällan kan vara ett eluttag eller en elprodukt, om den är kopplad till ett eluttag. Du kan också stänga av huvudströmbrytaren.

Rör inte huden på en person som är fast i en strömkälla

Det är viktigt att du inte tar i huden på personen som har fastnat i strömkällan. Då kan du själv få ström i dig.

Gör följande om du inte kan bryta strömmen:

  • Använd ett föremål som inte leder ström för att få bort personen från strömkällan. Det kan till exempel vara en torr och tjockt ihoprullad tidning eller torr träpinne.
  • Försök att dra i personens kläder om du inte kan få bort personen med ett föremål.

När du kontaktar vården ska du berätta att det har hänt en elolycka.

Gå inte nära en nedfallen elledning som har fallit ner

En elledning som har fallit kan fortfarande leda ström. Då leder marken runt elledningen också ström och du kan få ström i dig om du står nära elledningen. Ibland kan strömmen sprida sig flera meter i marken från en nedfallen elledning.

Strömmen från en elledning kan också hoppa i luften, en så kallad ljusbåge. Ljusbågen kan träffa dig om du är tillräckligt nära.

Ring 112. Berätta att en elledning har fallit till marken.

Anmäl farliga elprodukter och elolyckor

Elsäkerhetsverket arbetar också med att förebygga elolyckor. De går igenom de elolyckor som anmäls, och undersöker hur de kan förebyggas.

Det är inget krav på att anmäla, men det hjälper Elsäkerhetsverket i deras arbete med att förebygga nya olyckor. Du kan göra en anmälan på deras webbplats.

Vad beror elolyckor på?

En elolycka kan inträffa om till exempel isoleringen på en sladd har släppt. Elprodukten kan då leda ström om du kopplar den till ett eluttag.

En jordfelsbrytare ska bryta strömmen när du kopplar en sådan elprodukt till ett eluttag, men om det inte sker kommer strömmen från eluttaget att gå genom kroppen. 

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagenmöjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en  (tolk om du har en hörselnedsättning.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden