Diskbråck

Diskbråck är ett ryggbesvär. Mellan ryggradens kotor finns det små mjuka kuddar som kallas diskar. Diskbråck är när disken buktar ut mellan två kotor. Det kan göra ont och hindra dig från att röra dig. Oftast går diskbråcket över av sig själv. En del kan behöva opereras.

Ryggont behöver inte bero på ett diskbråck. Det kan finnas flera andra orsaker till att du har ont i ryggen.

Symtom

Om du fått ett diskbråck kan smärta och andra besvär antingen komma mycket snabbt, eller gradvis under dagar eller veckor. Smärtan går sedan oftast successivt över.

När diskvävnaden orsakar ett kraftigt tryck mot ryggmärgen eller nervrötterna kan det ge en strålande smärta längs nerven eller en avdomning.

Man kan få diskbråck i hela ryggraden men vanligast är att få det i den nedre delen av ryggen, som kallas ländryggen. En vanlig form av påverkan på nerver från ett sådant diskbråck är utstrålande smärta i benet, ofta benämnd ischias.

Näst vanligast är att få diskbråck i övre delen av ryggen som kallas halsryggen. Då kan man få smärtor som strålar ut i armen. Det är mindre vanligt med diskbråck i bröstryggen.

Du kan få ett flera av följande symtom om du har diskbråck.

Vid diskbråck I ländryggen:

  • Ont i ryggen.
  • Smärta som strålar ner i ett ben, så kallad ischias.
  • Domningar och stickningar i benet och foten.
  • Svårt att kontrollera rörelserna i benen.
  • Svårt att kontrollera urin och avföring.

Vid diskbråck I halsryggen:

  • Ont i nacken.
  • Smärta som strålar ut armarna, eventuellt också i fingrarna.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta vårdcentralen om ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre inom ett par veckor eller om smärtstillande läkemedel inte hjälper. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern.

Besvären blir oftast bättre inom ett par veckor. Efter ett par månader brukar de flesta inte längre ha ont. Men ibland kan man få allvarligare symtom. Då kan du snabbt behöva opereras.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottaging om du har ont i ryggen och dessutom något av följande symtom:

  • Du har svårt att kontrollera urin och avföring.
  • Du har nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Fysioterapeuter, även kallad sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer kan ibland ge råd.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått diskbråck kanske du har väldigt ont och svårt att gå. Men det tar oftast längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag.

Det finns saker du kan göra för att må bättre:

  • Gör vardagliga sysslor du känner att du klarar av.
  • Du som arbetar bör gå tillbaka till jobbet så snart du orkar. Försök att stå upp och arbeta om du har ett stillasittande jobb. Du kan behöva sjukskriva dig ett tag om du har ett fysiskt krävande jobb.
  • Försök motionera så gott det går. Lättare träning stärker dina ryggmuskler och benmuskler.
  • Lägg en kudde under benen när du ligger på rygg så att dina höfter och knän böjs om du har diskbråck i ländryggen.
  • Prova att ligga på sidan i fosterställning.
  • Lindra smärtan med värktabletter om det behövs. De gör dig inte frisk från diskbråcket men kan hjälpa dig komma igång med vardagsaktiviteter. Du hittar receptfria läkemedel på apoteket.

Undersökningar och utredningar

Läkaren som undersöker dig kontrollerar först att du inte har någon allvarlig sjukdom som ger dig ont i ryggen.

Läkare undersöker till exempel följande:

  • Var gör det ont i ryggen?
  • I vilken del av kroppen breder nervsmärtan ut sig?
  • Hur är dina reflexer i benen?
  • Hur är känseln i benen och eventuellt i underlivet?

Läkaren kan stoppa in ett finger i ändtarmen för att känna om du kan knipa och för att känna på prostatan.

Om läkaren tror att du kan ha diskbråck i halsryggen undersöks följande:

  • Var i nacken gör det ont?
  • Hur är dina reflexer i armarna?
  • Har du känsel i armarna och fingrarna?

Du kan behöva lämna prover

Har du aldrig tidigare haft ont i ryggen eller ischias brukar också vissa laboratorieprover tas. Proverna tas för att utesluta sjukdomar som kan vara allvarliga. Vid diskbråck brukar dessa prover ofta visa att dina värden är opåverkade.

Exempel på prover du får ta är:

  • sänka
  • blodvärde
  • urinprov
  • temperatur.

Ibland behövs fler undersökningar

Du kan behöva bli undersökt med datortomografi eller magnetkamera om ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre efter fyra till sex veckor. Bilderna från undersökningen kan ge läkaren mer informtion om dina besvär.

Behandling

Behandlingen vid diskbråck består av läkemedel, fysioterapi och ibland operation.

Läkemedel

Ibland hjälper det inte att enbart röra på sig och ta receptfria läkemedel. Då kan du behöva starkare, receptbelagda läkemedel.

Besök hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

Du kan själv kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. De kan hjälpa dig att lägga upp ett träningsprogram så att du kan komma igång och träna upp musklerna och konditionen. Det behövs ingen remiss.

Träningen kan göra att du blir starkare, rörligare och får mindre ont.

Det är viktigt att behandlingarna utvärderas. Om du inte blivit bättre efter tre till fyra gånger är det bra att ompröva behandlingen och fundera över något annat sätt att behandla besvären.

Det finns också andra metoder som kan lindra. Till exempel akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och transkutan elektrisk nervstimulering, också kallad tens. Dessa metoder kan lindra besvären men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar att metoderna hjälper till att läka diskbråcket.

Ibland behövs en operation

Prata med din läkare om du kan behöva en operation, om du har mycket ont och upplever att du inte kan leva ett aktivt liv igen.

De som opereras blir i regel bättre eller helt bra, men en operation är inte alltid lämpligt.

Du kan behöva en operation omedelbart om:

  • Diskbråcket trycker på nerver till urinblåsan eller ändtarmen och du kan inte kontrollera urin eller avföring.
  • Du blir förlamad i benet eller i armen. 

Inga förberedelser behövs

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt om du ska opereras. Du får den information du behöver av din läkare innan.

Operation vid diskbråck i ländryggen

När man opererar ett diskbråck i ländryggen gör läkaren ett hudsnitt och skapar en liten öppning mot disken mellan två kotbågar. Läkaren håller nervroten åt sidan och tar bort diskbråcket.

Operationen tar oftast en timme och du är sövd när du opereras. Ibland får man gå hem samma dag men oftast dagen efter operationen.

Du kan röra på kroppen som vanligt efteråt. Men var försiktig med att anstränga ryggen i början. Du kan behöva någon form av rehabilitering. Varje klinik har särskilda program för hur rehabiliteringen går till.

Hur snabbt du kommer tillbaka till arbetet beror på de arbetsuppgifter du har. Sjukskrivningstiden efter en operation varierar vanligen från några veckor till tre månader.

Steloperation – oftast vid diskbråck i halsryggen

Vid en steloperation tar läkaren oftast bort disken mellan två kotor. Sedan tar läkaren ett ben, oftast från höftkammen, och placerar det mellan kotorna. Man gör också en fixation med titanimplantat. Det innebär att en liten del av ryggraden blir orörlig, men det ska inte påverka den totala rörligheten i ryggen.

Operationen tar oftast mellan en och en halv och två och en halv timme. Du är sövd när du opereras. Du får komma hem från sjukhuset efter en eller ett par dagar.

Efter operationen

Efter operationen kan du behöva någon form av rehabilitering. Varje klinik har särskilda program för hur rehabiliteringen går till. Hur länge du behöver vara sjukskriven efteråt beror på vilka arbetsuppgifter du har.

Det är ovanligt att du efter en operation får ett diskbråck på samma ställe igen, men nya diskbråck kan uppstå mellan andra kotor. Du behöver göra en ny utredning om du får ett nytt diskbråck.

Vad händer i kroppen?

Ryggraden är uppbyggd av tjugofyra kotor. Översta delen kallas halsryggen, och följs av bröstryggen och längre ned ländryggen. Kotorna längst ner i bäckenet bildar korsbenet och svansbenet.

Diskarna är viktiga för ryggradens rörlighet

Mellan kotorna finns leder. Lederna gör att ryggraden hänger ihop men ändå är rörlig. De hålls samman av ledband och korta muskler. Mellan kotorna ligger även diskar, mellankotskivor. Diskarna är viktiga för ryggens rörlighet och fungerar samtidigt som stötdämpare. Diskens kärna innehåller en mjuk massa medan den yttre delen är fastare.

När en del av den mjuka massan i disken tränger ut genom den yttre fastare delen av disken blir det ett diskbråck. Då buktar disken ut mot ryggmärgskanalen. Det kan hända i hela ryggraden men vanligast är att det händer i ländryggen och därefter halsryggen.

Nervrötter går ut från ryggmärgen mellan kotorna

I ryggraden finns ryggmärgen med nerver till och från olika ställen i kroppen. Där finns nervbanor som är på väg till och från hjärnan. Mellan varje kotpar går nervrötter ut från ryggmärgen på vardera sidan. Varje nervrot innehåller både nervtrådar som leder information från hjärnan och ryggmärgen ut till kroppen, och nervtrådar med känselinformation från kroppen till hjärnan.

Magnetkameraundersökningar av ryggen hos friska personer visar att man kan ha ett diskbråck utan symtom. Men ett diskbråck i nedre delen av ryggen kan ge ont i ryggen och ibland så kallad nervrotssmärta som strålar ner i benet, ischias. Ett diskbråck som trycker på nervrötter i halsryggen kan ge utstrålande värk i armarna och ibland ont i nacken.

I vissa fall kan diskbråcket övergå i ischias 

Om nervrötterna påverkas av ett diskbråck kan du så småningom få utstrålande smärta i ett ben, ischias. Många gånger minskar ryggvärken när ischiassmärtan börjar. Ischias innebär en nervsmärta som strålar ner i benet i ischiasnervens område.

Värken orsakas oftast av en kombination av tryck mot en av de nervrötter som bildar ischiasnerven och en inflammation kring denna rot. En påverkad nervrot blir svullen och det leder till smärtsignaler, försämrad känsel och försämrad muskelkraft. När en nervrot blir påverkad att skicka smärtsignaler, tolkar hjärnan det som smärta i det område som nerven leder till, det vill säga i benet eller armen och handen.

Symtomen kan variera mycket mellan olika personer, allt från nästan inga symtom alls, till att det gör så ont att det blir svårt att röra sig. Då kan man behöva sjukhusvård. Ofta förvärras ischias i situationer då man har benet sträckt och samtidigt böjer kroppen från höften framåt.

Du kan få ischias av ett diskbråck, men ischias kan också ha andra orsaker.

Smärtan går gradvis över

Man brukar känna sig bättre efter några veckor och efter två till tre månader är de flesta besvärsfria. Själva diskbråcket, eller utbuktningen av disken, kan finnas kvar trots att symtomen försvunnit.

Du kan få diskbråck utan särskild anledning

Det är svårt att säga vad som kan öka risken för diskbråck, men ärftlighet verkar ha viss betydelse. Möjligen kan även upprepad eller kraftig böjning och samtidig vridning av kroppen orsaka att ett diskbråck som redan finns ger svåra besvär.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden