Dilaterad kardiomyopati, DCM

Dilaterad kardiomyopati, DCM, är samlingsnamn för ett antal tillstånd. Gemensamt för dem är att hjärtmuskeln blir svagare och hjärtrummen vidgas utan att orsaken är högt blodtryck, kranskärlssjukdom eller fel på hjärtklaffarna. Sjukdomen är ibland ärftlig.

Orsakerna till sjukdomen är inte fullständigt kända. Men risken att få DCM ökar om du har ärftliga förändringar i hjärtmuskeln, hjärtmuskelinflammation eller långvarig hjärtrytmstörning med hög puls. Risken ökar också om du dricker mycket alkohol, använder droger eller om du genomgår vissa behandlingar med cytostatika.

Symtom

DCM leder till att du får hjärtsvikt. Det här är några vanliga symtom vid hjärtsvikt:

  • Du är trött och orkar mindre.
  • Du blir lätt andfådd.
  • Du har svullna anklar och ben.
  • Du har ont i magen och kanske svårt att äta.
  • Du har hjärtklappning.
  • Du har svårt att sova plant.
  • Du behöver ofta gå upp och kissa på natten.

Det här några symtom vid svår hjärtsvikt, som kan vara livshotande:

  • Du är mycket trött.
  • Du får kraftig andnöd och kanske rosslande andning.
  • Du får trånghetskänsla eller smärta i bröstet.
  • Du blir kallsvettig och får hjärtklappning.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du är andfådd och trött, om du tror att du har hjärtsvikt eller om hjärtsvikten försämras trots behandling. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får förvärrad andnöd och trötthet. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om du får svår andnöd eller ont i bröstet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

  • Dina symtom kan minska med fysisk aktivitet och regelbunden motion på en nivå som lämpar sig för dig. Däremot bör du inte ägna dig åt intensiv fysisk aktivitet eller tävlingsidrott.
  • Ta dina mediciner regelbundet och i rätt dos.
  • Gå på regelbundna besök hos läkare och kanske också hos en hjärtsviktssjuksköterska.
  • Avstå helt från alkohol och droger om ditt tillstånd beror på det.
  • Sluta röka.
  • Ät grönsaker och frukt dagligen och minska mängden salt i maten.
  • Undvik att dricka för mycket, både alkohol och annan vätska.

Sjukdomar som diabetes, kärlkramp, hjärtinfarkt och högt blodtryck är vanliga orsaker till hjärtsvikt och kan därmed förvärra tillståndet om du har DCM. En sund livsstil kan främja en god hälsa och minska risken för de sjukdomarna. Om du redan har någon av dessa sjukdomar gäller det främst att följa de rekommendationer du har fått om behandling.

Undersökningar och utredningar

Vid utredning av DCM eller misstänkt hjärtsvikt ingår kroppsundersökning, EKG, blodprover och ultraljudsundersökning av hjärtat. Ibland görs också arbets-EKG, kontraströntgen av hjärtats kranskärl och andra undersökningar.

Av de fall där det inte går att hitta någon bakomliggande orsak till sjukdomen så är ungefär en tredjedel ärftliga och beror på förändringar i våra arvsanlag, så kallade mutationer. Man anser att sjukdomen är ärftlig om det finns flera fall av DCM i en familj. 

Genetisk utredning

Misstänker läkaren att sjukdomen har gått i arv kan det bli aktuellt att utreda närstående som du delar gener med, till exempel föräldrar, syskon eller barn. Utredningarna görs vid speciella kardiogenetiska mottagningar på landets universitetssjukhus. Vid en särskild blodprovstagning går det i vissa fall att påvisa genetiska förändringar som tyder på att sjukdomen går i arv.

Du löper 50 procents risk att ärva anlaget och få sjukdomen om en av dina föräldrar har den ärftliga formen av sjukdomen. Alla anlagsbärare blir däremot inte sjuka. Du kan bara bli sjuk och föra sjukdomen vidare till dina biologiska barn om du har ärvt anlaget. Ärftlig DCM är lika vanlig oavsett kön. 

I de flesta fall ärvs sjukdomsanlaget från en av föräldrarna. Det är ovanligt att en ny mutation uppstår hos en person. Om det inträffar kan personens biologiska barn ärva anlaget.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Behandling

Behandlingen är den samma som vid hjärtsvikt av andra orsaker. Identifierar din läkare en orsak till sjukdomen som går att åtgärda så är det den viktigaste behandlingen.

Vad händer i kroppen?

DCM är en sjukdom som gör att hjärtats vänstra kammare utvidgas onormalt och får försämrad pumpförmåga, vilket leder till hjärtsvikt. Vid hjärtsvikt kan hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Det gör att cellerna får för lite näring och syre. Kroppen aktiverar då ett hormonsystem som motverkar hjärtats arbete ytterligare. Hjärtsviktssymtom beror på en kombination av hjärtats försämrade pumpförmåga och ett aktiverat hormonsystem.

Ibland kan även hjärtats högra kammare drabbas vid DCM, med nedsatt pumpförmåga som följd. Det kan också leda till magbesvär och trötthet.

Att få ett sjukdomsbesked

Diagnosen kan vara både oväntad och överraskande. Den kan leda till en mängd frågor och oro. Innan man fått mer information finns det ofta en osäkerhet om vad sjukdomen innebär. Eftersom den ibland är ärftlig kan beskedet också påverka dina närmaste anhöriga, inte minst eventuella biologiska barn.

Det har också betydelse för dina släktingar om den genetiska utredningen visar att du bär på en genetisk avvikelse, en så kallad mutation. Du bör berätta att det finns ett sjukdomsanlag för DCM i släkten och de kan ta ställning till om de vill testa sig. Inför ett sådant test bör de få erbjudande om genetisk vägledning.

Släktingar som bär på ett sjukdomsanlag bör få sina hjärtan undersökta för att fastställa om de har utvecklat DCM eller inte.

Graviditet och DCM

Det är möjligt att skaffa barn om du har DCM. Däremot kan hjärtfunktionen försämras under en graviditet. Därför måste du som vill skaffa barn först diskutera det noggrant med en hjärtspecialist. Många hjärtmediciner kan vara skadliga för fostret och bör inte tas, särskilt inte i början av en graviditet. Du riskerar att försämra hjärtats förmåga att pumpa blod om du slutar med läkemedlen.

De förändringar i kroppen som en graviditet innebär kan också leda till en ökad belastning av ditt hjärta. Eftersom DCM ibland är en ärftlig sjukdom måste man också diskutera barnets eventuella risk att ärva ett anlag för sjukdomen.

Det finns en speciell form av DCM som kan uppträda från graviditetens sista månad till cirka fem månader efter förlossningen. Den kallas för peripartumkardiomyopati. I de fallen fungerar hjärtat normalt före graviditeten.

Att leva med DCM

Symtomen och behandling vid DCM är densamma som vid annan hjärtsvikt.

En person med lindrig till måttlig hjärtsvikt och rätt behandling kan leva ungefär likadant som en jämnårig utan hjärtsvikt. Ett undantag är att du som har DCM ska vara försiktig med tung fysisk ansträngning. Du ska undvika tävlingsidrott eller intensiv idrottsaktivitet. Du som har DCM ska gå på regelbundna kontroller hos din läkare och undvika alkohol och andra droger.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden