Cytostatikabehandling

Cytostatika är en grupp läkemedel som främst används mot olika cancersjukdomar. Behandlingen kan ha olika syfte. Det är vanligt med biverkningar. De kan ofta förebyggas eller lindras. Biverkningarna brukar gå över när behandlingen är klar.

Den här texten handlar om cytostatikabehandling för vuxna personer som har cancer. Du kan läsa om cytostatikabehandling för barn i texten Behandling av cancer hos barn.

Vad är cytostatika?

Cytostatika är en vanlig behandling vid cancer. Cytostatika är ett samlingsnamn för flera läkemedel som hämmar cancercellerna på olika sätt. Det finns ett 30-tal cytostatika som ofta används.

En del av läkemedlen förhindrar att cancercellerna blir fler. Andra läkemedel gör att cancercellerna förstör sig själva. Cytostatika påverkar även kroppens friska celler. Läs mer i kapitlet Vilka biverkningar kan jag få av cytostatikabehandling?

Det finns även andra sorters cellhämmande läkemedel som används vid cancer. De kallas ibland för målriktade läkemedel. De fungerar på andra sätt och kan ha andra biverkningar än vad som nämns i den här texten.

Hur används cytostatika?

Det är vanligt att få flera olika sorters cytostatika samtidigt eller efter varandra. Det gör behandlingen effektivare. Vilka läkemedel du får beror bland annat på vilken cancer du har.

Olika sorters cancer är olika känslig för cytostatika. Hur stor en cancertumör är har också betydelse. Behandlingen fungerar oftast bättre ju mindre och färre cancertumörer du har.  

En del får cytostatika som enda behandling. Det är vanligare att den kombineras med andra former av behandling, till exempel operation, strålning eller målriktad behandling.

Förberedelser inför cytostatikabehandlingen

Du kan behöva få en slang eller dosa kopplad till ett blodkärl om du ska få cytostatika i blodet. Då slipper du få ett stick varje gång du ska få behandling. Du får lokalbedövning innan läkaren opererar in dosan eller slangen. Den tas bort när du är färdigbehandlad.

Det finns olika sorters dosor och slangar. Här kan du läsa mer om central venkateter, picc-line eller venport.

Du behöver väga dig och lämna blodprov före varje behandling. Din vikt och resultaten av blodprovet avgör vilken dos av cytostatika som du behöver. Blodprovet visar hur ditt blodvärde eller dina njurar har påverkats av behandlingen.

Du kan behöva behandling för att förebygga biverkningar. Det kan vara kortison för att minska risken för en allergisk reaktion, eller andra läkemedel för att slippa må illa. Sådan behandling kan du också behöva efter att du har fått cytostatika.

Du kan behöva sluta med andra läkemedel och naturläkemedel om de kan påverka effekten av behandlingen med cytostatika.

Var försiktig med alkohol eftersom det kan påverka leverfunktionen och därmed effekten av cytostatika.

Hur går behandlingen till?

De flesta får cytostatika i kurer och får behandlingen som dropp.

Cytostatika som dropp

Det vanligaste är att få cytostatika som dropp direkt i blodet genom ett blodkärl. Det kan ta mellan tio minuter eller några timmar. Du sitter eller ligger. Du kan läsa, lyssna på musik eller titta på tv medan du får behandlingen.

Din behandling övervakas hela tiden av en sjuksköterska. Säg till sjuksköterskan om något inte känns bra. Det ska till exempel inte göra ont när du får droppet.

De flesta kan lämna sjukhuset direkt efter behandlingen. Du kan behöva stanna över natten om du ska undersökas eller få någon tilläggsbehandling.

Cytostatika som sprutor eller tabletter

En del cytostatika får du som en spruta. Det finns också cytostatika i form av tabletter. De tar du själv, utan att behöva komma till sjukhuset.

De flesta behandlas i kurer

De flesta får cytostatika i kurer. En kur innebär att du får cytostatika till exempel en gång om dagen i några dagar. Kuren upprepas efter ett uppehåll som kan vara olika långt. Det är vanligt med en till tre veckor.

Syftet med uppehållet är att kroppens friska celler ska få tid återhämta sig. Cancercellerna har svårare att återhämta sig eftersom de redan från början fungerar fel och bland annat har skador i sitt DNA.

Det varierar hur många kurer du behöver. Det är vanligt med fyra till sex kurer och att hela behandlingen pågår i ungefär tre till sex månader.

Hur vet jag att behandlingen hjälper?

Det går inte att säga i förväg hur effektiv behandlingen är. Läkaren tar reda på så mycket som möjligt om just den cancer som du har för att kunna välja lämplig behandling. Men individuella skillnader kan göra att behandlingsresultatet blir olika för två personer som får samma behandling för samma sorts cancer.

Du kan behöva bli undersökt med röntgen eller på andra sätt för att läkaren ska kunna följa hur effektiv behandlingen är.

Ibland fungerar inte behandlingen. Då kan du få försöka med annan cytostatika, eller någon annan behandling.  

Cytostatika på andra sätt

Ibland går det att få cytostatika direkt till den del av kroppen där cancern finns. Då kan doserna bli högre utan att biverkningarna blir besvärliga.

Vid urinblåsecancer kan du få cytostatika genom en tunn plastslang in i urinblåsan. Du kissar ut cytostatikan efter en till två timmar.

Ibland kan cytostatikabehandlingen ges i enbart en arm eller ett ben, exempelvis om du har vissa former av malignt melanom eller sarkom. Det är en komplicerad behandling som kräver att blodcirkulationen ändras tillfälligt med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Du är sövd medan du får behandling.

Vid vissa former av till exempel spridd tjocktarmscancer eller spridd äggstockscancer kan du få behandling med varm cytostatika som sköljs runt organen i magen. Du får behandlingen vid samma tillfälle som du blir opererad för att ta bort all synlig cancer. Du är sövd medan du får behandling.

Vilka biverkningar kan jag få av behandlingen med cytostatika?

Cytostatika påverkar också friska celler. Det är därför du kan få biverkningar. Olika personer kan få olika biverkningar och biverkningarna kan vara olika svåra. Det kan ha olika orsaker, till exempel vilken sorts cytostatika du får, hur hög dosen är och hur många kurer du behöver.

Det går inte att säga i förväg hur mycket biverkningar du kommer att få. Biverkningarna har ingenting att göra med hur effektiv behandlingen är.

Biverkningarna kan variera under behandlingstiden. De flesta som mår illa gör det de första dagarna av en kur. Mellan kurerna är det vanligare att vara känslig för infektioner.

De flesta biverkningar brukar försvinna när behandlingen är klar.

Det är viktigt att du orkar fullfölja behandlingen. Ofta finns bra hjälp att få om det är jobbigt. Berätta för personalen hur du mår. Ibland kan läkaren justera doserna så att du mår bättre, eller byta till ett annat läkemedel.

Undvik att boka in viktiga händelser när du får behandling. Det är svårt att säga hur du kommer att må en viss dag eller en viss tid.

Här är exempel på några vanliga biverkningar och hur du kan få hjälp att förebygga eller lindra dem.

Illamående kan förebyggas

Cytostatika kan göra att du mår illa. En del mår så illa att de kräks. Illamåendet kan komma det närmaste dygnet efter behandlingen eller några dagar senare.

Illamående kan lindras och ibland förebyggas helt med olika läkemedel. Läkemedlen får du samma dag som du ska få cytostatikabehandling och ibland de närmaste dagarna efteråt.  

Trötthet kan lindras

Många känner sig mycket trötta. Tröttheten kan göra att du inte blir utvilad fast du har sovit. Det kan ha olika orsaker, till exempel blodbrist på grund av för lågt blodvärde.

Du kan bli mer lättirriterad och kanske orkar du inte med sådant som du brukar.

Berätta för vårdpersonalen om du är trött. Se till att du får kunskap om tröttheten och vad den beror på. Om du har närstående är det bra att de också får information, så att de förstår din situation.

Fysisk aktivitet kan göra att du känner dig mindre trött. Välj ett sätt som passar dig.

Vila när du behöver, men bara korta stunder varje gång. Du kan känna dig ännu tröttare om du vilar länge.

Vanligt att vara infektionskänslig och ha lättare att blöda

Cytostatikabehandlingen gör att det blir brist på celler som bildar blod.

Brist på röda blodkroppar gör att blodvärdet sjunker så att du får blodbrist.

Brist på vita blodkroppar gör dig känsligare för infektioner.

Brist på blodplättar gör att du lättare blöder.

Dosen av cytostatika kan behöva justeras om blodvärdet är lågt. Ibland kan du behöva vänta lite med behandlingen.

Du kan få behandling med läkemedel för att öka antalet vita blodkroppar efter behandlingen med cytostatika. Läkemedlet får du som en spruta varje dag i fem till tio dagar. Läkemedlet kan göra att du får ont i skelettet, lederna eller musklerna, men det går över.

Oftast kan du umgås med andra som vanligt, även om du är infektionskänslig. Prata med din läkare om du är osäker.

Kontakta din läkare om något av följande stämmer:

  • Du har feber över 38 grader eller hosta. Det kan vara symtom på en infektion.
  • Du börjar blöda lättare än vanligt, eller får blåmärken lättare än vanligt.

Risken störst för infektioner och blödningar är oftast störst sju till tio dagar efter behandlingen. Då är nivåerna som lägst av blodplättar och vita blodkroppar.

Besvär i munnen

Kroppens slemhinnor består av celler som nybildas hela tiden. Därför är de extra känsliga för cytostatikabehandling. Det kan orsaka besvär, till exempel i munnen.

Du kan få ont i munnen i upp till två veckor efter behandlingen med cytostatika. Det finns lokalbedövning som du kan gurgla. Du kan få hjälp av en dietist om det blir svårt att äta. Läs mer i texten mat vid cancer.

Du kan få en vit beläggning på tungan. Det är tecken på en svampinfektion. Det finns läkemedel som tar bort svampinfektionen.

Du kan bli mer torr i munnen än vanligt, ibland flera år efter behandlingen. Torrhet i munnen kan öka risken för karies. Du behöver vara extra noggrann med munhygienen. Det finns fler saker du kan göra själv. Läs mer i texten om muntorrhet.

Läkaren kan ge dig en remiss till en tandläkare eller tandhygienist som ger dig råd.

Du kan behöva gå oftare till en tandläkare eller en tandhygienist än du har gjort tidigare. Då kan du ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag.

Diarré eller förstoppning

Du kan få diarré eller förstoppning mellan behandlingarna. Det beror på att tarmslemhinnan påverkas tillfälligt. Du kan lindra besvären med vad du äter och dricker. Läs mer i mat vid cancer. Det finns också läkemedel om du behöver.

Din vikt kan påverkas

Behandlingen med cytostatika kan påverka din vikt. Det är vanligare att öka i vikt än att minska i vikt.

Försök att ha en oförändrad vikt, då blir behandlingen med cytostatika så effektiv som möjligt.

Du kan öka i vikt av olika skäl:

  • Du kanske får kortison för att förebygga illamående. Kortison ökar aptiten.
  • Du kanske rör dig mindre än du brukar.

Rör på dig så mycket du orkar. Gör något som du tycker om och som känns bra.

Du kan minska i vikt om cytostatikabehandlingen påverkar hur du upplever smaker och konsistens. Då kan det kännas svårare att äta.

Ibland hjälper det att äta mer lättuggad mat eller att äta oftare men mindre portioner. I texten mat vid cancer finns fler råd om vad du kan göra, och hur du kan få hjälp om du behöver.

Hud och naglar

En del cytostatika kan påverka huden eller naglarna.

Huden kan till exempel bli torr, röd, klia eller bli mer känslig för sol.

Naglarna kan bli skörare och få vita linjer.

Besvären brukar gå över när behandlingen är klar. Fråga vårdpersonalen om lindrande kräm som du kan smörja dig med. Skydda dig mot solen.

Håret växer ut igen om du tappar det

En del cytostatika kan göra att du tappar håret, oftast på huvudet. Det kommer tillbaka när behandlingen är klar. Håret kan ha en annan färg och struktur än tidigare när det börjar växa ut igen.

Du kan få bidrag för att skaffa peruk om du vill. Bidraget är olika stort beroende på var du bor. Det kan vara bra att prova ut peruken innan behandlingen börjar.

Ibland går det att använda en kylmössa för att förebygga att håret faller av. Kylmössan har du på dig varje gång du får cytostatika. Den kyler hårbotten. Då minskar mängden cytostatika som når hårcellerna. Det minskar risken att du tappar håret. Det kan var olika hur bra det fungerar. En del tycker att det gör ont.

Minnet och koncentrationen

En del får svårare att till exempel minnas och att koncentrera sig. Det kan ta längre tid att få saker gjorda. Besvären brukar försvinna när behandlingen är avslutad. Ät bra, rör på dig och vila när du behöver.

Svårt att sova

Ibland kan cytostatika göra att du får svårt att somna, eller att du vaknar tidigare än du ska och sedan inte kan somna om. Kortison kan också påverka din sömn de dagar du tar läkemedlet.

Läs om vad du kan göra själv i texten om sömnsvårigheter. Säg till vårdpersonalen så att du kan få mer hjälp om du behöver.

Sexlusten kan påverkas

Det är vanligt att sexlusten påverkas medan du får behandling. Det kan ha olika orsaker, till exempel hormonbrist eller hur du känner och tänker om din situation. För en del minskar lusten samtidigt som behovet av närhet ökar.

Du kan ha sex, om du vill. Tänk på att slemhinnorna kan vara skörare och du kan ha lättare att blöda. Använd kondom vid samlag om du har spermier. Cytostatika kan finnas kvar i spermierna i upp till 72 timmar efter att du har fått behandling. Läs mer i texten cancer och sexualitet.

Hjälp med tankar och känslor

På allt fler kliniker finns kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskan ska vara ett särskilt stöd för dig som är har cancer eller är närstående, till exempel om du behöver prata. 

Många kliniker ordnar samtalsgrupper där du kan träffa andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Ibland kan kontakt med en patientförening kännas bra.

Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Vissa medel kan ge speciella biverkningar

Det finns vissa biverkningar som är förknippade med särskilda läkemedel.

Det kan domna eller sticka i fingrar eller tår. Det brukar försvinna efter en tid. Exempel på cytostatika: cisplatin, vinkristin och oxalaplatin.

Vissa cytostatika påverkar njurarna eller hörseln. Exempel på cytostatika: cisplatin.

Vissa cytostatika kan påverka hjärtat. Exempel på cytostatika: doxorubicin. Behandling mot hjärtsvikt kan hjälpa.

Risken för biverkningarna ökar ju längre behandlingen pågår. Du kan få byta till något annat läkemedel om du får mycket besvär.

Vad är syftet med behandlingen?

Syftet med behandlingen kan variera, beroende på vilken cancersjukdom du har och vilket stadium sjukdomen är i.

  • Du kan få cytostatika som enda behandling för att bli av med cancern.
  • Du kan få cytostatika för att minska risken för att cancern ska komma tillbaka efter annan behandling. Behandlingen kan ta bort enstaka cancerceller som kan finnas kvar efter till exempel en operation.
  • Du kan få cytostatika om du har en cancertumör som behöver krympas innan den kan opereras bort.
  • Du kan få cytostatika samtidigt som du får strålbehandling. Cytostatikan gör cancercellerna känsligare för strålningen.

Cytostatika om du inte kan bli av med sjukdomen

Cytostatika kan användas för att bromsa sjukdomen och lindra symtom om cancern inte går att ta bort. Det kallas för palliativ vård.

När är behandlingen olämplig?

Cytostatikabehandling kan vara olämplig om den blir alltför påfrestande för kroppen. Fördelarna med behandlingen ska vara större än nackdelarna i form av biverkningar. Du behöver må tillräckligt bra för att kunna få behandlingen.

Ibland är det bättre att behandla med strålbehandling, andra typer av läkemedel eller att inte behandla alls.

Graviditet och amning

Undvik graviditet medan du får behandling eftersom den kan vara skadlig för ett foster. Prata med läkaren om du vill amma.

Behandling om du är gravid

Du som är gravid kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14. Då är risken för skador liten. Det är viktigt att du berättar för läkaren om du tror att du är gravid.

Graviditet efter cytostatikabehandlingen

Cytostatika kan påverka dina ägg eller spermier så att det blir svårare att få till en graviditet när behandlingen är klar. Prata med läkaren innan behandlingen börjar så att du kan få hjälp att försöka bevara fertiliteten. Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Påverka och delta i din vård

Du ska kunna vara delaktig i din vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor.

Du kan be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du kan ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du är med och gör en vårdplan

Kontaktsjuksköterskan ansvarar för att du får vara med och göra en vårdplan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Det kan vara syftet med behandlingen, hur du kan få hjälp med biverkningar eller komplikationer och vem du kontaktar om du behöver.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du som är närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har andra människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här kan du läsa mer om att vara närstående vid cancer.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden