Celiaki – glutenintolerans

Celiaki innebär att du inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte kan ta upp näring som den ska. De vanligaste symtomen är diarré, gaser i magen, trötthet och att gå ner i vikt, men symtomen kan variera mycket. Besvären går oftast över när du äter mat utan gluten.

Man kan få celiaki både som barn och som vuxen. Den här texten är handlar om celiaki hos vuxna. Celiaki kallas också för glutenintolerans.

Symtom

Du kan få ett eller flera av följande symtom om du har obehandlad celiaki:

  • Diarré och besvär från mag-tarmkanalen.
  • Trötthet och nedstämdhet.
  • Viktnedgång.
  • Ledvärk.
  • Utslag i munnen, så kallad afte.
  • Kräkningar och illamående.
  • Blåsor på huden.
  • Svårt att få till en graviditet.

Vilka symtom man får och hur kraftiga de är kan skilja sig från person till person. Symtomen kan också ändras med åldern.  

Diarré och besvär från mag-tarmkanalen

Det är vanligt att ha besvär från mag-tarmkanalen vid obehandlad celiaki, till exempel diarré som inte går över, gaser i magen och ibland förstoppning. Många vuxna har haft mer eller mindre långa perioder med diarré, som en gång börjat som en maginfluensa.

Att ha besvär från mag-tarmkanalen behöver inte bero på celiaki, utan kan vara symtom på så kallad känslig tarm. Känslig tarm kallas också för IBS.

Blod i avföringen är inte ett tecken på celiaki. Har du blod i avföringen ska du söka vård och bli undersökt eftersom det kan vara symtom på någon annan tarmsjukdom.

Trötthet och nedstämdhet

Du kan känna dig trött och kraftlös i kroppen, till exempel när du anstränger dig eller tränar. Du kan också känna en allmän uppgivenhet som kan påminna om depression

Orsaken är för det mesta blod- och vitaminbrist, exempelvis blodbrist på grund av järnbrist eller blodbrist på grund av brist på vitaminerna B12 och folsyra.

Tröttheten kan också bero på inflammationen som uppstår i tarmen.

VIktnedgång

Du kan gå ner i vikt, men det är ovanligt att gå ner mycket i vikt och bli mager. Du kan också kräkas ibland. Att gå ner i vikt beror på den tarmskada som orsakas av gluten, men kan även bero på att du kanske mår illa och inte har någon aptit.

Ledvärk

Vid celiaki kan du också få ont i skelettet, främst då i lederna.

Celiaki kan dessutom ibland göra att man får benskörhet, det vill säga att skelettet blir skörare. Benskörhet brukar inte ge några symtom. Risken att du bryter ett ben på grund av benskörheten är liten.

Skelettet stärks igen när du börjar äta glutenfri mat. Benskörhet kallas också för osteoporos.

Utslag i munnen

Du kan ha haft perioder med utslag i munnen och att det svider på tungan. Att det svider på tungan kan bero på brist på vitamin B12.

Utslag och sår i munnen kallas också för afte eller aftösa sår.

Blåsor på huden

Det finns en hudsjukdom som kallas hudceliaki. Vid hudceliaki får du hudblåsor som kliar på armbågarna, underarmarna och på skinkorna. Du behöver inte ha tydliga besvär från mag-tarmkanalen vid hudceliaki.

Hudceliaki brukar förkortas till DH, efter det latinska namnet dermatitis herpetiformis.

Svårt att få till en graviditet

Vid obehandlad glutenintolerans kan du ha svårt att få till en graviditet, så kallad infertilitet. När du börjar äta glutenfri mat påverkar celiakin inte längre din förmåga.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har celiaki. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 och du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Vad händer i kroppen?

Celiaki innebär att ditt immunförsvar reagerar mot proteinet gluten som finns i vete, råd och korn.

Immunförsvaret reagerar

När du äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen.

Reaktionen gör att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet så småningom försvinner. Tarmluddet finns på insidan av tarmen och tar upp näring från maten. När tarmluddet försvinner blir det allt svårare för kroppen att ta upp och behålla näringsämnen som finns i maten. Ju större mängder gluten som du får i dig, desto mer skadas tarmen. 

Du kan också få laktosintolerans som går överl. Laktosintoleransen beror på att tarmen tar upp laktos sämre när tarmluddet förstörs. Du kan då få diarré och bli gasig i magen när du dricker mjölk. Känsligheten för laktos försvinner när du äter glutenfri mat.

Celiaki går inte över

Även om tunntarmen skadats av gluten behöver du inte få några uppenbara mag-tarmbesvär, och det kan ibland verka som att celiakin gått över. Men så är det inte, celiaki är något man har hela livet.

Celiaki kan förekomma vid andra sjukdomar och tillstånd

Det är större risk att du har celiaki om du samtidigt har en annan sjukdom där immunförsvaret reagerar mot den egna vävnaden, en så kallad autoimmun sjukdom. Exempel på sådana sjukdomar är följande:

Det är också vanligare att ha celiaki vid Downs syndrom och Turner syndrom.

Celiaki är inte spannmålsallergi

Celiaki är inte en allergi och ska inte blandas ihop med spannmålsallergi. Spannmålsallergi förekommer hos barn och försvinner oftast när barnet blir äldre. Därför är spannmålsallergi ovanligt hos vuxna.

Spannmålsallergi innebär att man är allergisk mot ett eller flera sädesslag, det vill säga vete, korn, havre, råg och rågvete, majs, ris eller hirs. En person reagerar ofta direkt om hen kommer i kontakt med det allergiframkallande ämnet. Exempel på reaktion är att personen kan få svullna läppar, bli täppt i nästan och få en svullnad i halsen om hen har fått ämnet i munnen.

Du kan ha symtom utan att ha skadad tarm

Många upplever att de blir dåliga av att äta gluten, men vid undersökningar finns det ingen skada på tunntarmens slemhinna som vid celiaki. Detta tillstånd är ganska nyupptäckt och beror sannolikt på en reaktion mot ett annat ämne i spannmål än just gluten. Forskning pågår för att ta reda på exakt vilket ämne det är.

Behandlingen är densamma som vid celiaki, att äta glutenfri mat. Du behöver sannolikt inte vara lika noga med att maten är helt fri från gluten, som du behöver vid celiaki.

Undersökningar och utredningar

Du behöver fortsätta att äta mat med gluten ända fram till provtagningen. Det syns annars inte i provsvaren om du har celiaki. Det gör att det tar längre tid att få rätt diagnos och behandling.

Det gäller både inför blodprov och om du behöver lämna vävnadsprov från tarmen, så kallad tunntarmsbiopsi.

Du får lämna blodprover

På vårdcentralen får du lämna blodprov som visar om du har vissa typer av antikroppar i blodet. Vid celiaki bildas vanligen en viss typ av antikroppar i blodet. Visar provet att du har dessa antikroppar är det troligt att du har celiaki.

Vävnadsprover tas från tunntarmen – tunntarmsbiopsi

Läkaren kan behöva ett vävnadsprov från tunntarmen, för att säkert kunna ställa diagnosen celiaki. Vävnadsprovet tas vid en gastroskopi.

Proverna undersöks sedan i mikroskop för att se om tarmluddet är skadat. Skadat tarmludd är det säkraste tecknet på celiaki.

Efter undersökningarna

Det tar ungefär en vecka att få svar på blodproverna. Provsvaren från en tunntarmsbiopsi brukar ta cirka en månad.

Behandling

Behandlingen består av att äta mat som är helt fri från gluten. Celiaki går inte över, utan du behöver äta glutenfri mat resten av livet.

När du börjar äta glutenfri mat läker tarmen, vanligtvis inom några månader. Ofta minskar symtomen redan innan tarmen har läkt.

Du kan läsa mer om vad du kan äta och inte äta i artikeln Mat och matlagning vid celiaki.

En dietist berättar vad du kan äta

Du får oftast träffa en dietist när du har fått diagnosen. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Dietisten går igenom vilken mat du kan äta och vad du ska undvika.

Det är viktigt att du får bra information tidigt i behandlingen. Ju mer du vet om celiaki och vad du får äta, desto lättare blir det att undvika gluten och laga god glutenfri mat.

Dietisten ger dig också råd på hur du kan få i dig fibrer, mineraler och vitaminer. Det kan annars vara svårt att få i sig tillräckligt av dessa näringsämnen.

Även små mängder gluten skadar

Det medför inga hälsorisker på lång sikt att få i sig gluten av misstag vid enstaka tillfällen, men du kan få symtom från magen. Det beror på att även små mängder gluten leder till en inflammation i tarmen. Det är därför viktigt att all mat du äter är fri från gluten.

Får du i dig gluten regelbundet kommer dina gamla symtom så småningom tillbaka. Du kan dessutom få nya symtom och risken för benskörhet ökar. Yngre personer kan även få svårt att få till en graviditet.

Återbesök

När du har fått diagnosen kommer du att följas upp vid ett återbesök. Då pratar du och läkaren om hur du mår och hur det går att äta glutenfri kost. Läkaren kommer också att undersöka dig och du får lämna blodprov.

Du kan också träffa dietisten vid återbesöket, om du behöver det.  

Oftast sker återbesöken på vårdcentralen, men du kan även ha återbesök på ett sjukhus sex till tolv månader efter att du fått din diagnos.

Vad beror celiaki på?

Det är inte klarlagt varför en del får celiaki, men ärftlighet är en viktig orsak.

Det är också oklart vad det är som gör att immunförsvaret angriper det gluten som kommer till tunntarmen.

Att leva med glutenintolerans

Många som har fått diagnosen celiaki tycker att det är skönt att få reda på vad besvären beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att man behöver äta glutenfri mat resten av livet.

Det finns allt fler glutenfria alternativ

Att börja laga och äta mat utan gluten kan innebära en omställning, men efter en tid blir det en naturlig del av vardagen. Det finns många glutenfria produkter att köpa och ofta kan kaféer och restauranger ordna glutenfri mat. På bufféer brukar det ofta vara utskrivet vilken mat som är glutenfri.

Du kan hitta recept på glutenfri mat i särskilda kokböcker, på webbplatser och på bloggar. Där kan du också få inspiration till att laga glutenfri mat.

Du kan också läsa mer om glutenfri mat i artikeln Mat och matlagning vid celiaki.

Går bra att dela kök

Det går bra att dela kök med någon som äter mat som innehåller gluten. Men du behöver vara uppmärksam på om det finns alltför mycket smulor eller mjöl som innehåller gluten, till exempel i en smörask eller på en skärbräda. Ta i sådana fall bort smulorna från smöret och torka av skärbrädan.

Det går bra att använda durkslag, brödrost och knivar som används till mat med gluten. Ta bort rester av mat som innehåller gluten, om sådana finns kvar.

Är du mycket känslig kan det vara en bra idé att ha köksredskap som bara används till glutenfri mat.

Om du ska resa utomlands

Det är oftast inte särskilt svårt att hitta glutenfri mat på restauranger och kaféer utomlands. I många länder används inte mjöl av vete, korn eller råg i matlagningen på samma sätt som i Sverige.

Märkningen av glutenfria produkter kan skilja sig från märkningen i Sverige. Fortsätt därför att läsa igenom innehållsförteckningen på matprodukter, i den mån det går.

Berätta för familj, närstående och vänner

Tala om för familj, närstående och vänner att du har celiaki, vad du kan äta och vad du ska undvika. Förklara att det inte går att göra undantag då och då, och att även små mängder gluten skadar tarmen.

Ekonomiskt stöd till glutenfri mat

Glutenfri mat kostar mer. På Konsumentverkets hemsida kan du läsa hur mycket mer glutenfri mat kostar. I vissa landsting kan du få ekonomiskt stöd för att täcka den merkostnad som uppstår. Det ekonomiska stödet varierar mellan landstingen.

Träffa andra genom patientföreningar

Du kan kontakta Svenska Celiakiförbundet om du vill ha mer information om celiaki. De har även mindre föreningar på många platser i Sverige där du kan få kontakt med andra personer som har celiaki.

Svenska Celiakiungdomsförbundet är Svenska Celiakiförbundets ungdomsförbund. De ger bland annat föreläsningar och ordnar läger för barn och unga som har celiaki. Svenska Celiakiungdomsförbundet förkortas till SCUF.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Fråga vårdpersonalen om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden