Neuroendokrina tumörer, NET

Neuroendokrina tumörer är cancertumörer som kan finnas i mag-tarmkanalen eller i lungorna. Många som får en neuroendokrin tumör blir av med den, eller kan leva ett bra liv länge trots sjukdomen. De flesta som får neuroendokrina tumörer är omkring 60 år. Sjukdomen är ovanlig.

Neuroendokrina tumörer förkortas NET. De kallas ibland carcinoider. 

Vad är neuroendokrina tumörer, NET?

En neuroendokrin tumör, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. En NET kan fortsätta att tillverka hormoner eller hormonliknande ämnen, fast på ett sätt som ger de besvär som beskrivs i kapitlet om symtom.

Neuroendokrina tumörer kan bildas i hela mag-tarmkanalen eller i lungorna, men är vanligast i tunntarmen. Du kan läsa mer i texten om tunntarmscancer.

Det är oklart vad som orsakar sjukdomen.

Symtom

Vilka symtom du kan få beror på var den neuroendokrina tumören sitter.

I tunntarmen kan en NET göra att ansiktet rodnar. Rodnaden kommer plötsligt om du äter starkt kryddad mat, dricker alkohol eller stressar. Du kan också få magknip, diarré eller tarmvred.

I tjocktarmen eller ändtarmen kan en NET göra så att du får blod i avföringen.

I lungorna kan en NET göra att du får rodnader och blir svullen i ansiktet och på halsen.

I magsäcken ger en NET oftast inga symtom alls, utan brukar upptäckas om magsäcken undersöks av något annat skäl.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har NET. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får mycket ont i magen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Här kan du hitta vård.

Undersökningar och utredningar

Läkaren gör en utredning för att ta reda på om du har NET. Då kan du behöva undersökas på olika vis. Du behöver undersökas mer om du har NET. Det är för att läkaren ska få reda på så mycket som möjligt om cancertumören.

Blodprov och urinprov

Du får lämna blodprov och urinprov. Proverna kan visa om hormonerna i kroppen avviker på något sätt.

Undersökningar som kan hitta och kartlägga sjukdomen

En eller flera undersökningar behövs för att se om det finns någon tumör och om den har spridit sig. Läkaren kan vilja göra en ultraljudsundersökningdatortomografiundersökning med magnetkamera eller en PET-undersökning.

Ibland görs en scintigrafiundersökning. Då får du en spruta i blodet med ett radioaktivt märkt ämne. Har du cancer, söker sig ämnena dit. Det syns när du blir undersökt i en gammakamera.

Vävnadsprov för att få veta mer om sjukdomen

Ibland behövs ett vävnadsprov som kan ge mer information om en misstänkt tumör. Vävnadsprovet kallas också biopsi. Det tas med en nål som läkaren för in i tumören, ofta med hjälp av ultraljud eller datortomografi för att styra nålen rätt.

Det kan kännas obehagligt men brukar inte göra så ont. Oftast får du lokalbedövning. Provtagningen tar ungefär en minut och hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter.

Behandling

Operation är den vanligaste behandlingen om du har NET. Du är sövd under operationen som görs genom ett snitt eller med titthålsoperation som också kallas laparoskopi.

Kirurgen tar bort så mycket som möjligt av cancertumören. Den kan tas bort helt och hållet om den bara växer på ett avgränsat ställe. Då behöver du inte mer behandling.

Efter operationen

Det är vanligt att behöva stanna på sjukhuset från några dagar till en vecka efter operationen. Det beror på hur du mår. 

Bra att sluta röka inför operationen

Du som röker har mycket att vinna på att sluta. Du minskar risken för komplikationer efter operationen och återhämtar dig snabbare.

Sluta röka helt, om du kan. Gör annars ett uppehåll. Du kan få hjälp att sluta röka om du behöver. Här kan du läsa mer om att sluta röka inför en operation.

Graviditet och amning

Behandlingen mot cancer kan vara skadlig för ett foster. Därför bör du vänta tills du är färdigbehandlad om du planerar att bli gravid eller att använda dina spermier i en graviditet.

Prata med läkaren innan du får behandling mot cancer. Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Om du redan är gravid

Berätta för läkaren om du är gravid när du har cancer. Ibland går det att få behandling som inte skadar fostret. 

Prata med din läkare om du vill amma. 

Efterkontroller

Efterkontroller är läkarbesök och undersökningar som kan behövas när du har behandlats färdigt. Det är för att se hur du mår och kontrollera att cancern inte kommer tillbaka. Det varierar hur många efterkontroller som behövs. Det beror på vilken behandling du har fått.

Om sjukdomen kommer tillbaka

Det är olika vilken behandling som går att få om cancern kommer tillbaka. Det beror på hur cancertumören beter sig och var den sitter.

Om sjukdomen inte går att ta bort

Ibland går det inte att operera bort en NET. Då kan du inte bli av med den. Men en NET växer långsamt och kan därför oftast hållas tillbaka länge med hjälp av olika behandlingsmetoder.

Läkemedlet interferon stärker immunförsvaret och bromsar cancercellerna så att de inte fortsätter att växa.

Det är också vanligt att få läkemedel med hormoner som minskar symtomen på sjukdomen. Ett sådant läkemedel är somatostatin. Det hindrar cancertumören från att utsöndra andra hormoner som kan orsaka till exempel diarréer, hudutslag och flush.

Läkemedlen kan bromsa och lindra sjukdomen så att du kan leva ungefär som vanligt i många år.

Flush är en kraftig rodnad och värmekänsla. Den är vanligast i ansiktet eller på överkroppen.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa dig om du behöver prata mer eller har frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Carpa NET är en patientförening för personer med en hormonproducerande tumör och för närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Hur påverkas livet?

Hur livet påverkas efter behandling mot NET beror helt på hur du mår och vilken sorts behandling du har fått. 

Det är vanligt att känna sig mycket trött under behandlingen och även efteråt. Tröttheten kallas fatigue.

Använd orken till sådant som du tycker om och som känns viktigt för dig.

Vila när du behöver, men bara en kort stund varje gång. Annars kan du känna dig ännu tröttare.

Rör på dig så mycket du kan.

Livet kan kännas jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre. Ibland tar det tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Stöd om du är närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har andra människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här kan du läsa mer om att vara närstående vid cancer.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden