Cancer utan känd primärtumör, CUP

Cancer utan känd primärtumör, CUP, betyder att du har en eller flera metastaser. Metastaser innebär att det finns en primärtumör någonstans i kroppen, men vid CUP går den inte att hitta. Det kan gå att få behandling ändå.

Vad är cancer utan känd primärtumör, CUP?

Cancer utan känd primärtumör förkortas CUP. Cirka 1300 personer får diagnosen varje år. De flesta är över 50 år.

Diagnosen CUP innebär att läkaren hittar en eller flera metastaser men inte cancertumören som de kommer ifrån. Den cancertumören kallas primärtumören.

Cancer kan ha varierande ursprung från olika organ. Det gör att behandlingen och prognosen vid CUP varierar mycket från person till person. Prognosen kan vara bättre om läkaren hittar primärtumören.

Varför hittas inte primärtumören?

Ibland är primärtumören så liten att den inte syns på röntgenbilder eller i andra undersökningar, eller så har den försvunnit av sig själv ur kroppen.

Ibland har primärtumören redan opererats bort. Till exempel kan den ha varit ett födelsemärke med förstadium till cancer.

Symtom

Cancer kan ha olika symtom som också kan bero på andra saker. Du kan till exempel vara ovanligt trött, ha dålig aptit, minska i vikt utan att veta varför, eller ha ont någonstans utan att du har skadat dig. Du kan ha en hård svullnad någonstans på kroppen eller vara svullen i magen. 

Läkaren kan upptäcka att du har cancer när du undersöks av någon annan anledning.

I texten Vanliga frågor om cancer kan du läsa mer om symtom som ibland kan bero på cancer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har fått nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Utredningar och undersökningar

När du träffar läkaren får du berätta om dina symtom, eventuella tidigare sjukdomar och operationer. Det är viktigt att nämna om du har tagit bort födelsemärken.

Det är vanligt med en eller flera röntgenundersökningar som kan visa om det finns någon förändring som kan förklara dina besvär. Du undersöks med datortomografi om läkaren hittar en misstänkt tumör. Det är för att kartlägga den. 

Ofta behövs också ett vävnadsprov, som kallas biopsi. Då tar läkaren små prover från en misstänkt tumör, till exempel genom att föra in en nål i den. Du får bedövning om du behöver det.

Andra undersökningar kan vara koloskopi och bronkoskopi.

Undersökningarna görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har CUP. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Behandlingen kan variera mycket

Behandlingen anpassas efter vilken typ av cancer det är, var i kroppen den finns och hur du mår.

Om primärtumören hittas får du den behandling som är rutin för just den cancertypen.

Om primärtumören inte hittas kan du ändå få behandling. Metastaserna kan opereras bort om de inte har spridit sig så mycket. Ibland går det att få strålbehandling eller till exempel olika typer av cellhämmande läkemedel, som cytostatika eller målriktade läkemedel. Du får också den behandling du behöver för att lindra symtom, till exempel om du har ont.

Bra att sluta röka

Du som röker har mycket att vinna på att sluta. Sluta röka helt, om du kan. Gör annars ett uppehåll.

Du som ska opereras återhämtar dig snabbare efteråt. Här kan du läsa mer om att sluta röka inför en operation.

Du som ska strålbehandlas kan få ett effektivare resultat.

Även annan behandling kan bli effektivare om du avstår från att röka. Det minskar också risken för att du ska bli sjuk igen.

Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta röka

Om sjukdomen inte går att ta bort

Sjukdomen går inte att bli av med om den har spridit sig mycket i kroppen. Då kan det ibland gå att få cytostatikabehandling som bromsar sjukdomen i stället. Du fortsätter också med den behandling du behöver för att lindra de besvär du kan ha. Vård som bromsar eller lindrar en sjukdom kallas palliativ vård.

Hur påverkas livet av CUP?

Det kan vara påfrestande att inte veta var i kroppen primärtumören finns, eller om den över huvud taget finns kvar. Alla olika undersökningar som kan behövas kan också kännas ansträngande, speciellt om primärtumören inte upptäcks.

Prata med din läkare eller med kontaktsjuksköterskan om du behöver stöd eller råd. Här kan du läsa om andra sätt att få råd och stöd vid cancer.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa dig om du behöver prata mer eller har frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Stöd om du är närstående

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt. Det är mycket vanligt att det är så.

Om du har andra människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här kan du läsa mer om att vara närstående vid cancer.

Graviditet och amning

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandling kan vara skadlig för ett foster.

Prata med din läkare om vilket preventivmedel som är lämpligt.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen

Behandling mot cancern om du redan är gravid

Du kan bli undersökt och få behandling även om du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt.

Undersökningar och behandlingar med strålning behöver ersättas med andra metoder, eller göras senare, eller på ett sätt så att fostret skyddas.

Du kan opereras. Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.

Graviditeten påverkar inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren ibland rekommenderar att du avbryter graviditeten. Det är du som bestämmer.

Du kommer att få kontakt med specialistmödravården.

Prata med din läkare om du vill amma.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden