Brännskador

Brännskada eller brännsår är en skada som uppstår på huden efter kontakt med eld eller värme. Du kan också få brännskador av elektricitet, strålning eller vissa kemikalier.

En ytlig brännskada läker oftast av sig själv, men blir du svårt bränd behöver du få vård på sjukhus. Hur allvarlig skadan är beror bland annat på hur stor del av huden som har skadats, hur djup brännskadan är och var den sitter.

Se följande film om brännskador.

Symtom

Brännskador kan vara allt från rodnad och sveda i huden efter solning till allvarliga skador efter till exempel en brand.

Sveda och rodnad

Om du till exempel har varit ute i solen för länge kan din hud bli röd och svida. Rodnaden brukar försvinna efter några dagar och huden kan då fjälla. Ibland kan det klia långt efter att rodnaden har försvunnit.

Denna typ av brännskada kallas för första gradens brännskada, eller överhudsskada. Vid första gradens brännskador har det yttersta lagret i huden skadats.

Det kan bildas blåsor

Om skadan går lite djupare ner i huden bildas det även blåsor. Det kan ta upp till ett dygn tills alla blåsor har utvecklat sig. Såren svider mycket och huden omkring skadan kan även svullna kraftigt. Därför är det viktigt att ta av sig smycken, klockor och annat som sitter i närheten av skadan. Man får vanligtvis inte ärr av en sådan skada, men ibland kan man få pigmentförändringar i huden. Det kan klia långt efter det att såren läkt. 

Om det bildas blåsor på huden har du fått en så kallad andra gradens brännskada, det vill säga en ytlig brännskada eller delhudsskada. Den vanligaste orsaken till en andra gradens brännskada är att man fått kokhet vätska över sig, till exempel kokande vatten eller kaffe.

Om huden blir helt förstörd

Efter kontakt med eld eller heta ämnen kan hudens alla tre lager förstöras snabbt, det vill säga överhuden, läderhuden och underhuden. Det kan ske till exempel om det börjar brinna i ens kläder. Då blir huden vit, brun eller svart och den känns hårdare än vanlig hud, ungefär som läder eller gummi. Även heta och trögflytande ämnen, som exempelvis varm knäck eller kokande gröt, kan orsaka sådana skador om man inte snabbt spolar bort det heta.

Denna typ av brännskada kallas för tredje gradens brännskada, det vill säga en djup brännskada eller fullhudskada. Om du får en sådan skada känns huden som bedövad, eftersom även nerverna i huden skadas.

Eftersom huden är helt förstörd läker såren genom att hud växer tillbaka från sårkanterna. Mindre sår, upp till cirka två centimeter i diameter, läker på det här sättet inom några veckor. Men det kan ta mycket lång tid för större sår att läka. Om du har sår som är större än en handflata efter en tredje gradens brännskada kan det ta flera månader eller mer tills såret är läkt, om du inte opereras med en hudtransplantation.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får en ytlig brännskada behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om skadan inte har läkt inom två veckor. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral, jouröppen mottagning eller akutmottagning om en eller flera av följande saker stämmer:

  • Brännskadan sitter på ett känsligt område, till exempel i ansiktet, på könsorgan, händer, fötter eller över stora leder, det vill säga axlar, armbågar, höfter eller knän.
  • Skadan har orsakats av kemikalier eller elektricitet.
  • Ett litet barn har fått en brännskada.
  • Du har andats in brandrök.

Kontakta alltid vården om du har bränt huden så mycket att det har bildats blåsor och om brännskadan samtidigt är så utbredd att den är större än den egna handen. Likaså om du har bränt huden så djupt att skadan är vit eller brunsvart, samtidigt som du har tappat känseln i hudområdet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Att undvika brännskador

Det finns mycket du kan göra och tänka på för att öka brandsäkerheten hemma. I texten om barnsäkerhet finns flera tips på vad man kan göra för att undvika exempelvis brännskador och elolycksfall.

Brandvarnare räddar liv

Att till exempel placera en brandvarnare i eller utanför sovrum, kök och pannrum är en billig investering som kan rädda liv. Likaså att ha en brandsläckare i det egna huset eller i trappuppgången.

Behandling

Vad gör du om olyckan är framme?

Försök först förhindra att skadan blir värre: släck elden, om möjligt genom att kväva den. Ta inte bort fastbrända kläder då det kan skada underliggande vävnader.

Du kan lindra smärtan genom att spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att du har bränt dig, men spola inte längre än 15 minuter. Det går också bra att sänka ner den skadade kroppsdelen i till exempel en hink med svalt vatten. På så vis kan du både lindra smärtan och begränsa skadan. Svalt vatten kan också förhindra att skadan går djupare ner i huden. Längre kylningstid än 15 minuter ger inte bättre resultat, utan kan istället öka risken för att du blir nedkyld.

Det är extra viktigt att direkt skölja skadan om du har fått kemikalier på huden, för att få bort kemikalierna. Använd svalt vatten men spola försiktigt så att inte kemikalierna sprids till andra hudområden. Var försiktig i beröringen av området med kemikalien så att den inte sprids till andra delar av kroppen.

Använd aldrig is eller snö för att kyla ner en brännskada, det skadar mer än det hjälper.

Stryk på kylbalsam mot sveda

Första gradens brännskador kan nästan alltid behandlas hemma. De läker inom några dagar till en vecka.

Svalkande hudlotion, som till exempel kylbalsam eller gel med aloe vera, kan kännas skönt att smörja in där huden är röd. Även kräm eller salva med hydrokortison kan lindra. Du ska rådgöra med en läkare innan du använder hydrokortison på barn under 2 år. 

Du ska däremot inte använda lotion eller gel om du har en brännskada med spruckna blåsor, eftersom det svider. När rodnaden har försvunnit eller såret läkt kan en fetare hudkräm eller salva hjälpa mot klådan och stramningen i huden.

Pröva att stryka på lite bedövande Xylocain-salva om du har det hemma. Tänk på att salvan inte ska användas på barn som är under ett och ett halvt år. Smörj inte in större områden än vad som motsvarar en handflata på den som smörjs in med salvan.

Du kan pröva receptfria värktabletter om du har ont, till exempel Panodil eller Alvedon.

Stick inte hål på brännblåsor

Stick inte hål på brännblåsor eftersom de skyddar huden som håller på att nybildas under. Skydda den skadade huden mot sol tills skadan är helt läkt.

Du ska försöka skydda brännskador som inte spruckit med till exempel vadd eller gasvävskompresser. Om blåsorna redan har spruckit ska du försöka ta bort de lösa hudflagorna för att minska risken för infektion.

Håll såren rena

Det är viktigt att hålla såret rent hela tiden. Om du ska byta förband beror på vilken typ av brännskada du har fått. Vid ytliga brännskador behöver man inte byta förband.

Det är vanligt att såren vid en andra gradens brännskada vätskar kraftigt i flera dagar. I en sådan situation kan du byta förband lättare om du blöter förbandet med mycket vatten. Du kan även duscha bort förbandet. Det är inte farligt om du får vatten på såret så länge vattnet är rent. I Sverige går det bra med kranvatten.

Såret tvättas med tvål och vatten och läggs om med ett förband som håller såret rent och fuktigt. På apoteket finns särskilda kompresser eller plåster för blåsor som inte fastnar så lätt i såren.

När såret läker lindras också smärtorna. Det är viktigt att hålla sår rena hela tiden. Om det bildas var eller såret blir rödare och börjar lukta illa kan det vara tecken på en infektion. Det är då bra att söka hjälp på en vårdcentral.

Du kan också använda en steril kompress om du har fått blåsor och sår som vätskar. Om du har använt en kompress som fastnat i såret kan du blöta upp kompressen med lite vatten.

När såret är torrt räcker det med ett skyddande förband. När det har läkt ska du smörja ofta, cirka tre gånger om dagen, med en fet hudkräm eller salva för att lindra stramningen och klådan.

Större brännskador behandlas på sjukhus

Om du har fått större och djupare brännskador som kräver vård på vårdcentral eller sjukhus är det bra att linda in såren med torra handdukar eller liknande för att skydda dem inför transporten. Det är viktigt att inte använda något blött. Det är också bra att försöka hålla sig varm med filtar.

På sjukhuset rengör läkaren större brännskador. Ibland behöver man sövas när detta görs. Sedan läggs större delhudsskador om med speciella förband som håller såren rena och även skyddar mot infektion. Förbanden byts regelbundet och det kan hända att man behöver sövas en kort stund även vid de fortsatta omläggningarna.

Om läkningstiden blir lång, vanligen mer än 14 dagar, kan det leda till så kallad ärrläkning när såret sakta drar ihop sig. Då minskar hudens vanliga tänjbarhet och man får ofta svårare att röra sig. Ärren kan bli tjocka och hårda och de kan dra ihop sig så mycket att de även drar i den oskadade huden runt ärret, så kallade ärrdragningar. Därför opereras fullhudsskador som är större än några centimeter i diameter oftast snabbt, så att läkningen går snabbare och blir så bra som möjligt.

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och på Universitetssjukhuset i Linköping finns Sveriges två rikscentrum för vård av svårt brännskadade patienter. Dessa två brännskadeenheter är specialiserade på att behandla och ta hand om personer som har fått särskilt svåra brännskador.

Djupa skador kan kräva hudtransplantation

Du kan behöva opereras för att ersätta den brända huden om du har djupare skador, operationen kallas hudtransplantation. För sådana skador är man oftast nedsövd. Kirurgen tar då bort den brända huden och flyttar ett tunt, ytligt hudskikt från ett oskadat ställe på kroppen för att täcka brännskadesåret. På det här sättet kan den brända huden ersättas med frisk hud.

Stället där huden tas, det så kallade tagstället, läker på ungefär 10-14 dagar, ungefär som ett skrubbsår. Den läkta huden på tagstället kan bli lite tunnare och ljusare efteråt.

Den transplanterade huden läker fast inom cirka fem dagar. Det blir en synlig skillnad mellan oskadad och transplanterad hud och man får alltid ett mer eller mindre stort ärr efter en tredje gradens brännskada, beroende på hur djup skadan var och hur läkningen har skett.

Fördelarna med en hudtransplantation, jämfört med att vänta på att såret självläker, är flera: läkningen tar bara några dagar istället för veckor eller månader, såret drar ihop sig mindre och ärren blir därför mindre och mjukare.

Ärren behandlas efter transplantationen

Ungefär tre veckor efter att hudtransplantaten har läkt bör ärren behandlas med kompressionsbandage för att förbättra ärrläkningen. Kompressionsbandage är kroppsstrumpor eller handskar, som sitter mycket stramt och anpassas efter den som ska använda dem. De trycker på ärren och minskar risken för att ärren blir tjocka och röda. Ofta lindrar de även klåda.

Kompressionsbandage används dygnet runt tills ärren har blivit mjuka och bleka. Ofta behandlas man med bandaget upp till ett år eller mer efter brännskadan.

Ibland kombineras kompressionsbandage med så kallade gelplattor för att förstärka effekten. Gelplattor är tunna plattor av gel som känns lite som geléhallon i konsistensen. Oftast är de gjorda av silikon, glycerin eller vatten, så kallad hydrogel. Den ena sidan är kladdig och läggs mot huden. Den andra sidan är inte kladdig och skyddas ofta av något, till exempel tyg. Plattorna hålls sedan på plats av kompressionsbandaget. Gelplattorna hjälper till att göra ärren mjuka, platta och mindre röda. När du använder dem behöver du inte smörja huden med hudkräm lika ofta.

Det finns även ett speciellt självhäftande silikonplåster som kan användas utan kompressionsbandage på ställen där det är svårt att ha kompressionsbandage, till exempel på halsen.

Du kan behöva ytterligare operationer om du trots långvarig kompressionsbehandling har ärr som gör det svårare att röra dig eller orsakar andra problem. Det finns även speciella operationer och behandlingar som kan förbättra ärrens utseende, men hittills finns inget sätt att göra ärr helt osynliga.

Vad är en brännskada?

De flesta brännskador är lindriga

Om man får en brännskada handlar det ofta om ytliga skador som man kan sköta själv och som läker ganska snabbt. Men man kan också få omfattande skador som kan kräva vård på sjukhus.

Ytliga brännskador läker inom cirka två veckor. Brännskador som inte har läkt inom denna tidsperiod är djupare och kan behöva opereras, men det behöver inte betyda att man måste läggas in på sjukhus.

I Sverige vårdas varje år ungefär 1500 personer på sjukhus för brännskador. Ungefär tre av fyra brännskadade som behöver sjukhusvård är pojkar eller män. Bara hos spädbarn och äldre människor är fördelningen jämn mellan könen.

Hur allvarlig är brännskadan?

Olika saker påverkar bedömningen av hur allvarlig en brännskada är. De viktigaste faktorerna som ingår är

  • brännskadans storlek
  • brännskadans djup
  • var skadan sitter.

Brännskadans storlek

Brännskadans storlek brukar anges i procent av hela kroppsytan.

En procent av kroppsytan är ungefär lika stor som den skadades hand, det vill säga motsvarande handens och fingrarnas yta. På så sätt kan du snabbt räkna ut ungefär hur stor del av kroppsytan som är skadad. För att få bästa resultat när du mäter ska du försöka hålla fingrarna avslappnade.

Brännskadans djup

Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Överhuden är den del av huden som du ser. De yttersta cellagren kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot exempelvis frätande ämnen och nötning. 

I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. 

Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Det finns olika sätt att beskriva hur djup en brännskada är utifrån hudens lager. En vanlig indelning är i första, andra och tredje gradens brännskador. Inom sjukvården beskriver man numera hellre skadorna som överhudsskada, ytlig delhudsskada, djup delhudsskada eller fullhudsskada.

Gränserna mellan de tre grupperna är inte helt skarpa, men indelningen kan användas som en grov beskrivning av en skada. Indelningen kan även ge information om ungefär hur snabbt en skada kommer att läka.

Brännskadans plats

Sitter en brännskada i ansiktet, på händer eller fötter, på könsorganen eller över stora leder, såsom axlar, armbågar, höfter eller knä, är den mer allvarlig än på andra ställen på kroppen. Du bör ta kontakt med vården om brännskadan är djupare än en skada av första graden, så kallad överhudsskada.

Läs mer om huden.

Komplikationer och följdsjukdomar

Kontakta sjukvården om skadan försämras eller inte läker

En ytlig brännskada gör ofta ont i ett par dygn efter skadan. Men om skadan plötsligt känns annorlunda kan det bero på att du fått en infektion i såret. Du bör därför kontakta vården om smärtorna först minskar och sedan kommer tillbaka, om du har mycket ont i flera dagar, om såret börjar lukta illa, om den friska huden omkring skadan blir röd och varm eller om du får feber. Det kan vara tecken på en sårinfektion.

Du bör kontakta vården om såret inte har läkt efter ungefär två veckor. 

Behandling av klåda

Det är vanligt att man får klåda i huden när den börjar läka. Du kan behandla klådan med salva direkt på huden där skadan sitter, eller så kan du ta läkemedel som lindrar klådan. Du får pröva dig fram till den behandling som fungerar bäst.

Fet hudkräm eller salva, ju fetare desto bättre, brukar lindra klådan. Det finns också salvor som innehåller antingen lokalbedövning eller kortison. Båda de sistnämnda typerna av salvor kan ge biverkningar om de används för länge eller på stora kroppsytor. Du bör rådgöra med en läkare om du använder den här typen av salvor under längre tid eller om du tänker använda salvan på barn som är under ett och ett halvt år. Kortison kan till exempel göra huden tunnare och skörare om du använder medlet länge.

Behandling med kompressionsbandage kan hjälpa till att lindra klåda. Det finns även speciella sätt att massera ärren så att de blir mjukare och kliar mindre, så kallad ärrmassage.

De vanligaste läkemedlen mot klåda är antingen lugnande läkemedel eller så kallade antihistaminer, som används mot allergi. Båda läkemedelsgrupperna lindrar klåda. Två exempel på sådana läkemedel är Atarax och Tavegyl. Många klådstillande läkemedel kan göra att du blir trött och får sämre reaktionsförmåga. Det bör du tänka på om du ska köra bil.

Stelkrampsvaccination

Efter en brännskada har man på grund av såren en större risk att få en stelkrampsinfektion. Därför är det viktigt att vara vaccinerad mot stelkramp.

De flesta som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Du kan behöva förnya din vaccination om det är mer än 20 år sedan du senast blev vaccinerad. Du bör kontakta vården om du är osäker på om du har stelkrampsskydd.

Vanligt att må dåligt efter olyckan

Oberoende av hur allvarlig brännskadan är kan alla få en chockreaktion efter att ha råkat ut för en olycka. Det är till exempel vanligt med tillfälliga sömnproblem och så kallad akut stressreaktion efter olyckor. Det finns behandling för detta och det är då bra att söka hjälp så snabbt som möjligt.

Mer information

På webbplatsen Din säkerhet och på webbplatsen för Elsäkerhetsverket får du veta mer om hur du kan förebygga brandolyckor, elolyckor och kemikalieolyckor.

Du kan läsa mer om brännskador på webbplatsen Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala eller webbplatsen för brännskador vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Läkemedelsverket har gjort en genomgång av solskyddsmedel som du kan läsa här

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden