Blod i bajset hos barn

Blod i eller på bajset kan ha olika orsaker, till exempel en spricka i ändtarmsöppningen. Hos barn är det oftast inte tecken på någon allvarligare sjukdom.

Den här texten handlar om blod i bajset hos barn och ungdomar upp till ungefär 18 år. Blod i bajset hos vuxna kan ha andra orsaker.

Blodet kan se olika ut

Blodet i eller på bajs kan se olika ut:

  • Det kan vara ljusröda blodstrimmor eller små fläckar av blod utanpå bajset, och blodet ser färskt ut. Det kan också komma blod på pappret när du eller barnet torkar sig i rumpan efter att ha bajsat.
  • Blodet kan vara mörkare och mer blandat i bajset.
  • Blodet kan också göra att bajset blir mörkt, torrt och smuligt.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård om barnet mår bra och blodstrimmorna är utanpå bajset, är ljusröda, ser färska ut och går över efter ett par dagar. Kontakta en vårdcentral om barnet har blod utanpå bajset flera gånger.

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om du tror att barnet har blod blandat i bajset. Vänta tills det är vardag, om det är helg. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har blod i bajset och ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet är trött, orkar inte leka eller intressera sig för omgivningen.
  • Barnet har ont i magen.
  • När barnet bajsar kommer det bara slem och blod, och inget bajs.
  • Barnet har diarré.
  • Barnet har feber.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vad beror det på?

Det finns flera orsaker till att ett barn får blod i bajset.

Spricka i ändtarmsöppningen

En av de vanligaste anledningarna är att blodet kommer från en liten spricka eller ett litet sår i ändtarmsöppningen, så kallad analfissur. Det kan hända om barnet har en förstoppning. Blodet är då färskt, ljusrött och finns utanpå bajset.

Sprickan eller såret kan också göra att kommer lite blod på toalettpappret efter att barnet har bajsat.

Magsjuka

En lång och intensiv magsjuka kan göra att barnet får blod i bajset, även om det är ovanligt. Det beror på att slemhinnan i tarmen har blivit skör av infektionen.

Barnet kan också få diarréer med blod i om magsjukan orsakats av bakterierna campylobakter eller EHEC. 

Allergi mot födoämnen

Det kan komma blod i bajset om barnet har födoämnesallergi mot exempelvis komjölk. Vid komjölksallergi irriteras tjocktarmens slemhinna av ett eller flera proteiner i komjölken. Komjölksallergi utvecklas oftast när barnet är under ett år och börjar dricka eller äta mjölkprodukter.

Komjölksprotein kan också utvecklas hos barn som ammas, även om det är ovanligt. Barnet reagerar då på små mängder protein som förs över i bröstmjölken om du som ammar har ätit eller druckit mjölkprodukter.

Mat som kan göra bajset mörkare

Bajs kan färgas av något som barnet har ätit. Det kan vara rödbetor, blåbär eller blodpudding. Det är lätt att missta den mörkare färgen på bajset för blod.

Barnet har svalt blod

Blodet kan komma från att barnet har svalt blod och som har passerat mag-tarmkanalen. Då är blodet mörkare och mer blandat i bajset. Blodet får den mörka färgen i magens sura miljö.

Hos barn som ammas kan blodet komma från en sårig bröstvårta. Blodet kan också komma från svalget eller från näsan, om barnet till exempel har näsblod.

Slemhinnan i matstrupen eller magsäcken kan börja blöda

Mörkt blod i bajset kan bero på att barnet har så kallad gastroesofagal refluxsjukdom. Det är när innehållet i magsäcken stöts upp i matstrupen och barnet får ont. Det sura maginnehållet irriterar slemhinnan i matstrupen som kan börja blöda, även om det är ovanligt.

Slemhinnan i matstrupen kan också få sprickor och börja blöda, till exempel om barnet kräks kraftigt. Det kallas för Mallory-Weiss blödning. 

Slemhinnan i magsäcken kan också bli irriterad vid magkatarr och magsår.

Medfödd extra ficka i tarmen

Barn kan ibland födas med en utväxt som liknar en ficka i tunntarmen, även om det är ovanligt. En sådan utväxt kallas för Meckels divertikel. Barnet får inte alltid symtom, men det kan hända att det bildas ett sår inuti fickan som blöder. Det kan också bildas inflammationer inuti fickan som gör ont.

Invagination

En ovanlig orsak är så kallad invagination. Det är en typ av tarmvred där en del av tarmen har krupit in i nästa del av tarmen. Andra symtom på invagination är att barnet har mycket ont i magen och att det gör ont i perioder, så kallade intervaller.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Barn kan få blod i bajset om de har ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Båda är så kallade inflammatoriska tarmsjukdomar. Vid båda sjukdomarna har barnet också ont i magen och diarréer.

Blödningssjukdomar

Henoch-Schönleins purpura och idiopatisk trombocytopen purpura är två exempel på ovanliga blödningssjukdomar som kan orsaka blod i bajset.

Henoch-Schönleins purpura

Symtom på Henoch-Schönleins purpura är att barnet får mörkröda eller lila utslag som ser ut som små blåmärken. Utslagen sprider sig över barnets ben, rumpa och armar. Barnets leder kan svullna och göra ont. Barnet får också ont i magen. Det beror på att tarmens slemhinna inflammeras. Sjukdomen börjar ofta i samband med en vanlig förkylning.

Du kan läsa mer om Henoch-Schönleins purpura på Reumatikerförbundets webbplats.

Idiopatisk trombocytopen purpura, ITP

Vid idiopatisk trombocytopen purpura blöder barnet lätt, till exempel kan hen ofta få näsblod, blåmärken och sår som blöder. Det tar också lång tid för såren att sluta blöda. Det beror på att sjukdomen minskar antalet blodplättar som vanligtvis stoppar blödningar. Idiopatisk trombocytopen purpura kallas också för primär immunologisk trombocytopeni.

Det finns två former av sjukdomen, en akut och en kronisk form. Barn får oftast den akuta formen. Den går över inom sex månader och oftast behöver barnet ingen behandling. Den kroniska formen är vanligare hos vuxna.

Läs mer om blodplättar i texten Blodet och immunförsvaret.

Undersökningar och utredningar

När ni träffar en läkare får du och barnet berätta vad som har hänt och hur bajset ser ut. Läkaren känner på barnets mage och tittar i ändtarmsöppning. Det är för att se om barnet har sprickor, sår eller tecken på inflammation i ändtarmsöppningen.

Barnet kan få lämna ett prov på bajset, så kallat avföringsprov. Provet visar om det finns blod i bajset som inte syns. Ibland behöver barnet också lämna avföringsprov för att se om det finns bakterier i bajset.

Beroende på vad avföringsproven visar kan barnet behöva genomgå andra undersökningar.

Barn ska också vara delaktiga i sin vård

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalenf för att kunna vara aktiva i vården och ta beslut. Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden