Blåssten

Blåssten innebär att små kristaller i urinen klumpat ihop sig till stenar i urinblåsan. Stenarna kan bildas om det finns urin kvar i blåsan efter att du kissat. Blåssten kan göra att du blir kissnödig oftare och får svårare att tömma blåsan. Du kan behöva behandling om stenarna är stora och ger besvär.

Både kvinnor och män kan få blåssten i urinblåsan. Det är vanligast hos äldre män som har förstorad prostata.

Symtom vid blåssten

Det finns flera symtom som kan tyda på att du har blåssten. Besvären kan vara något av följande:

  • När du kissar kan urinstrålen vara ojämn, den kan bli svagare eller helt upphöra ibland.
  • Du får vänta en stund innan flödet kommer igång när du vill kissa.
  • Du känner dig ofta kissnödig.
  • Du har ont när du kissar.
  • Du får ofta urinvägsinfektioner.
  • Du har blod i urinen.

Symtom om du har kateter

Du som har kateteter kan märka att urinen rinner bredvid eller att katetern glider ut. Det kan då bero på att du har blåssten.

Blåssten ger inte alltid besvär

Du kan ha blåssten i flera år utan att märka det. Små blåsstenar kan du kissa ut. Större stenar kan bli kvar utan att du behöver ha några besvär. Om du får besvär brukar behandlingen hjälpa bra. Ibland kan det bildas nya stenar efteråt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har besvär som du tror kan bero på blåssten. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Undersökningar vid blåssten

Du kan få göra flera undersökningar om du har blåssten. Du kan få göra ultraljud, röntgen eller datortomografi av urinblåsan. Du kan också få genomgå cystoskopi. Då undersöks urinblåsan med ett speciellt instrument.

Behandling

Du får göra en cystoskopi om undersökningarna visat att det finns blåssten som bör tas bort. Behandlingen går till så att läkaren för in ett instrument i urinblåsan genom urinröret för att ta ut blåsstenen. Blåsstenen kan också krossas så att den kan spolas ut. Om stenen är stor kan det bli nödvändigt med en operation.

När blåsstenen beror på prostataförstoring kan prostatakörteln behöva behandlas med läkemedel eller operation.

Läs mer om njurar och urinvägar.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Vad kan jag göra själv?

Du kan pröva att dricka mycket så att det bildas stora mängder kiss. På så sätt kan risken minska för att det ska bildas kristaller i urinen.

Du som har framfall kan pröva att resa dig upp efter att du har kissat klart och sedan sätta dig igen och pröva att kissa lite till.

Vad beror blåssten på?

Blåsstenar kan bildas när det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat. Urinen som är kvar kan bilda kristaller, små korn. De kan i sin tur kan klumpa ihop sig till stenar. Blåsstenarna kan variera i storlek, från några millimeter till flera centimeter.

Hos män beror blåssten ofta på att prostatan är förstorad. Det gör det svårare att tömma urinblåsan.

Hos kvinnor är framfall av livmodern och urinblåsan den vanligaste orsaken, eftersom det kan göra det svårt att tömma blåsan på all urin.

Risken att få blåssten ökar om du använder urinkateter, det vill säga en tunn mjuk slang, för att tömma urinblåsan.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden