Ballongvidgning av kranskärl

Ballongvidgning är en behandling som används vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Kärlen vidgas så att blodet kan passera som det ska. En ballongvidgning kan göras planerat efter att du har haft besvär en längre tid. Den kan också göras akut om du plötsligt får svåra besvär och har förträngningar i kärlen.

Behandlingen kallas också PCI och görs på en röntgenavdelning på ett sjukhus. Ballongens placering och resultatet av vidgningen kontrolleras med röntgenbilder på en bildskärm.

Förberedelser

Den enda bedövning som behövs är lokalbedövning. Du är vaken under hela behandlingen. 

En venkateter sätts i armen för att du ska kunna få läkemedel direkt i blodet och för att blodprover ska kunna tas under själva behandlingen. Du får lugnande och kärlvidgande läkemedel om det behövs.

Det finns en liten men något ökad risk för att du ska få en blodpropp i samband med behandlingen. Därför får du blodförtunnande läkemedel för att minska risken för att det ska hända.

Om du är allergisk eller har nedsatt njurfunktion

Vissa personer kan vara allergiska mot de medel som används vid lokalbedövningen eller mot de kontrastmedel som sprutas in i kärlen under röntgenundersökningen. Berätta för personalen om du vet att du är allergisk.

Kontrastmedlet kan tillfälligt försämra funktionen ytterligare om du har nedsatt njurfunktion redan före behandlingen. Du bör därför berätta om du känner till nedsättningen av njurfunktionen eftersom den kräver särskilda förberedelser.

Om du använder läkemedel med metformin

Om du tar diabetesläkemedel som innehåller metformin, till exempel Metformin eller Glucophage, bör du göra uppehåll med medicinen i samband med behandlingen. Det finns annars en liten risk att kroppens balans av mjölksyra rubbas så att du kan få mjölksyraförgiftning, så kallad laktacidos.

Rådgör med din läkare om när du kan börja ta läkemedlet igen och om blodsockerhalten behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du ta ett blodprov och börja med läkemedlet igen efter ungefär två dygn.

Så går behandlingen till

Du är helt vaken under behandlingen och kan prata med läkaren och övrig personal. Du kan få information om hur det går och i viss mån själv följa händelserna på bildskärmen. Du kan även säga till om något känns obehagligt.

Under behandlingen ligger du på rygg på ett röntgenbord. Först tvättas handleden eller i vissa fall ljumskarna och du kläs med sterila dukar. Läkaren ger lokalbedövning och för därefter in ett kort plaströr i ett blodkärl.

Genom det korta plaströret förs en längre plastslang via pulsådern upp till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. Via plastslangen förs först en tunn metalltråd som kallas ledare in i kranskärlet och förbi kärlförträngningen som ska vidgas. Över tråden förs en ny slang med en ballong av stark plast, en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras mitt över kärlförträngningen och blåses upp med högt tryck med hjälp av kontrastvätska så att förträngningen vidgas.

Kärlväggen kan förstärkas med ett nät

Oftast förstärks kärlväggen efteråt med ett metallnät av rostfritt stål, ett så kallat stent. Det minskar risken för att du ska få komplikationer efter ballongvidgningen och minskar även risken för nya förträngningar i kärlet. De flesta stent som används innehåller dessutom ett läkemedel som ytterligare minskar risken för sena komplikationer. I vissa fall används stent som långsamt bryts ner biologiskt efter undersökningen.

Efter att du har fått ett stent insatt måste du ta läkemedel som förebygger blodproppar i en till tolv månader.

Det kan göra ont en kort stund

Under behandlingen känner du vanligtvis inte någon smärta av slangarna inne i blodkärlen, men en del personer kan få spasm i armpulsådern vilket kan vara smärtsamt. När ballongen blåses upp täpps kranskärlet tillfälligt till. Då kan du känna ett obehag i bröstet. Det kan kännas som kärlkramp. Oftast är ballongen uppblåst mindre än en minut.

Behandlingen brukar ta en till två timmar, men ibland kan den ta längre tid. Eftersom du ligger på en brits som är ganska hård kan du få lite ont i ryggen.

Efter behandlingen

Efter ingreppet tas plaströret i blodkärlet bort och du får ett tryckförband över stället där nålen förts in i pulsådern. Du kan gå upp och röra dig kort efter om ingreppet har gjorts via pulsådern i handleden. Om ingreppet har gjorts via ljumsken måste du ligga kvar ytterligare någon eller några timmar.

Du får åka hem senare samma dag eller dagen efter behandlingen om du mår bra. Det räcker oftast med en kortvarig sjukskrivning. Du bör undvika tyngre belastning av ljumsken eller handleden som exempelvis att bära eller lyfta tungt i en vecka efter behandlingen.

Varför får du behandlingen?

Åderförkalkning i hjärtats kranskärl gör att blodet har en smalare passage och det kan då bli syrebrist i hjärtat. Hjärtat är en muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens organ. Hjärtmuskulaturen behöver syrerikt blod för att fungera och hjärtats kranskärl har som uppgift att tillgodose behovet. Kranskärlen går huvudsakligen utanpå hjärtat.

Vid förträngningar i kranskärlen kan inte tillräckligt med syrerikt blod nå fram till hjärtatmuskeln när behovet ökar. Ballongbehandlingen vidgar kranskärlsförträngningar och kan ibland också användas för att öppna helt tilltäppta kranskärl. 

Kärlkramp vanlig anledning

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning som innebär att fett, blodkroppar och bindväv under lång tid har inlagrats i kärlväggen. Lindrig åderförfettning ger inga symtom, men när förträngningarna har blivit så omfattande att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar kan du få oett obehag i bröstet. Det kallas för kärlkramp och beror på tillfällig syrebrist i hjärtat på grund av att det inte får tillräckligt med blod.

Behandling med ballongvidgning kan planeras om du har haft besvär en längre tid. Den kan också göras akut om du plötsligt får allvarliga symtom eller om du får en hjärtinfarkt där kärlet har täppts till helt eller delvis på grund av en blodpropp.

Noggrann utredning först

EKG och blodprover tas om behandlingen görs akut. Du kan få genomgå flera olika undersökningar om behandlingen inte är brådskande. De görs för att läkaren ska få information om eventuella tidigare sjukdomar och hur de aktuella hjärtbesvären visar sig. De övriga undersökningar som brukar ingå i utredningen är följande:

  • Arbetsprov, då du cyklar med stigande motstånd samtidigt som besvär, EKG och blodtryck registreras.
  • Ultraljudsundersökning av hjärtat för att kartlägga hjärtats pumpförmåga.
  • Hjärtskintigrafi eller stress-EKO som undersöker om hjärtat drabbas av syrebrist vid belastning.
  • Kranskärlsröntgen visar om det finns förträngningar i kärlen, hur de ser ut och som oftast åtgärdas i samband med röntgenundersökningen.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden