Australien

Reseråd

Varmt klimat

Värmen kan ibland göra att du får små röda kliande utslag, framför allt i armhålor och i ljumskar. Besvären beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. Klä dig luftigt och undvik jeans. Använd en hydrokortisonkräm i armhålorna om du ändå får besvär. I ljumsken kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som också innehåller svampdödande medel. Krämerna kan du köpa receptfritt på ett apotek och ta med på resan.

Du behöver mer vätska när det är varmt. Var uppmärksam på om du kissar mindre än vanligt, eftersom det är ett tecken på att du behöver få i dig mer vätska.
Du kan behöva strö extra salt på maten eftersom kroppen förlorar salt när du svettas. Det gäller särskilt om du anstränger dig fysiskt. Tecken på saltbrist är att du känner dig trött, mår lite illa och får huvudvärk. Kroppen behöver vänja sig gradvis vid värme, och brukar ha anpassat sig efter ungefär två veckor i varmt klimat.

Solskydd

Smörj in dig med solskyddsmedel och använd solhatt eller keps för att skydda dig mot solen. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. Håll dig i skuggan när solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen. De första dagarna bör du endast vara i solen korta stunder. Tänk på att du kan vara extra känslig för solljus om du använder vissa läkemedel. På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Små barn är mycket känsliga för solen och ska helst inte utsättas för direkt solljus. Även i skugga finns viss UV-strålning.

Solsveda och soleksem

Undvik solen några dagar om du har bränt dig av solen för att låta huden läka. Det gäller också om du får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Så här kan du göra om du har bränt dig:

  • Kyl huden med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion.
  • Lindra klåda och sveda med receptfri kräm eller salva med hydrokortison. Rådgör med läkare eller barnavårdscentral, BVC innan du använder hydrokortison på barn under två års ålder.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker du bör tänka på för att inte utsätta dig för onödiga risker. Badolyckor är en av de vanligaste orsakerna till att turister skadas eller dör utomlands.

Tänk på det här för en säkrare simtur:

  • Respektera skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud.
  • Ta reda på om det finns underströmmar.
  • Undvik att bada ensam.
  • Bada nära stranden.
  • Undvik att bada om du är påverkad av alkohol.

Var extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

Vid strandkanten och på klippor under vattenytan kan det finnas sjöborrar som gör mycket ont att trampa på. Det finns också fiskar med giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Använd badskor eller motsvarande som skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen. Det är lättare att få besvär när det är varmt och fuktigt. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör du hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Du kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Du kan ta med dig örondroppar under resan om du vet att du är känslig. Fråga din läkare eller på ett apotek.

Kontakta läkare om du får andra besvär som till exempel att:

  • Det börjar rinna vätska från örat.
  • Du får feber eller kraftig huvudvärk.
  • Ytterörat blir rött, svullet, varmt och ömt.

Undvik maneter för säkerhets skull

Se upp för maneter när du badar. Även maneter som inte är giftiga kan göra väldigt ont om du nuddar vid dem eller kommer nära. Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar du bli varnad av reseguider eller om du ska hyra utrustning för att snorkla eller dyka. En del personer kan få en allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande.

Skölj med kallt vatten utan att gnugga om det svider efter kontakt med en manet. Sök vård om huden blir mycket röd och svullen, om du har mycket ont eller om dina ögon har skadats.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med tvål och vatten och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress som inte fastnar. Ta bort kompressen så snart såret har torkat. Du märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Rengör såret igen några gånger om dagen. Kontakta en läkare om rodnaden blir kraftigare eller sprider sig, om det bildas var eller om du får feber.

Vänstertrafik

Det är vänstertrafik i landet. Titta åt båda hållen innan du går över gator eller passerar en vägkorsning.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Använd kondom under hela samlaget om du har tillfälliga sexuella kontakter. I många länder är det till exempel mycket vanligare med hiv än i Sverige.

Råd om myggskydd

Mygggor kan sprida olika sjukdomar som ibland kan bli mycket allvarliga.

Denguefeber, chikungunya, zika virus och gula febern är sjukdomar som alla orsakas av dagstickande myggor. Japansk encefalit och malaria sprids via myggor som sticker kvällar och nätter. Om någon av dessa sjukdomar beskrivs nedan för ditt valda resmål finns en risk att smittas.

Använd myggstift flera gånger varje dag för att skydda dig dagtid mot myggstick. Använd även myggstift utomhus för att skydda dig mot myggstick på kvällen och nätter. Det bör alltid finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna dagtid om det saknas luftkonditionering. Myggnät över sängen bör helst vara impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.

Japansk hjärninflammation

Det finns risk för japansk hjärninflammation delar av året på ditt resmål.

Låg risk för japansk hjärninflammation längst i norr mot Torres sund, särskilt under perioden februari till och med april.

Japansk hjärninflammation, även kallad japansk encefalit, är en sjukdom som sprids av myggor i Sydostasien och Östra Asien. Myggen sticker främst på kvällar och nätter. Du får oftast bara lindriga symtom som feber och muskelvärk om du blivit smittad. Det tar vanligtvis mellan fem och tio dagar från att du har smittats tills du blir sjuk.

I ovanliga fall orsakar viruset en mycket allvarlig inflammation av hjärnan där 30 procent av dem som får sjukdomen dör. Risken för smitta ökar om du ska övernatta på landsbygd eller om du ska besöka ett område med pågående epidemi. Ett bra sätt att minska risken är att använda myggnät om det saknas luftkonditionering.

Det finns ett effektivt vaccin mot japansk hjärninflammation som du kan ta inför en utlandsresa.

Risken för smitta är vanligtvis liten. Vaccinationen rekommenderas i första hand om du ska vistas i riskområden en längre tid, eller om du planerar flera besök i länder där det finns en risk att få sjukdomen. Med en längre tid menas oftast att du vistas i riskområdet under mer än tre till fyra veckor.

Du kan ibland behöva vaccinera dig även för en kortare vistelse om du ska övernatta på landsbygd. Detsamma gäller om det pågår en epidemi i det område du ska besöka.

Zikavirus

Inga fall av zikavirus har hittills rapporterats från resmålet men det finns myggor som kan överföra virus på plats i vissa delar eller i hela landet. Eftersom möjligheten att ställa diagnos och rapportera eventuella fall varierar rekommenderas alla besökare att skydda sig mot myggstick.

För aktuell information kan du läsa mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Ring 1177 när du är utomlands

Ring +46 771-11 77 00 för sjukvårdsrådgivning när du är utomlands.

Vaccinationer

Krav på inresa eller utresa

Gula febern finns inte i landet. Du behöver ändå ett intyg som visar att du är vaccinerad mot gula febern, eller ett intyg om medicinskt undantag om du nyligen har besökt eller varit i transit i mer än 12 timmar i ett land med risk för gula febern. Det gäller även om transit sker i en del av landet där gula febern inte finns.

Epidemisk hjärnhinneinflammation

Vaccin mot epidemisk hjärninflammation ingår i landets nationella program för barnvaccination. Svenska barn och ungdomar som reser till resmålet kan också rekommenderas vaccin.

Se över tidigare skydd

De flesta som har vuxit upp i Sverige och är födda 1960 eller senare är vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio. Du som är född 1981 eller senare har också ett skydd mot mässling, röda hund och påssjuka om du fått alla vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Du kan behöva en påfyllnadsdos av något vaccin före resan. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att du smittas och kanske också tar med dig smittan hem.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden