Att vara närstående till någon som har en psykossjukdom

Som närstående till någon som har en psykossjukdom kan du vara ett stort stöd för den som är sjuk. Det kan vara jobbigt och svårt, och kan ibland innebära ett stort ansvar. För att orka i längden är det viktigt att du tar hand om dig själv och får stöd och avlastning.

Den här artikeln är för dig som är närstående till någon som lever med en psykossjukdom. Är du under 18 år kan du också läsa om när en vuxen i familjen inte mår bra.

Psykossjukdom är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar, varav den vanligaste är schizofreni.  Här kan du läsa mer om olika psykoser.    

Att leva med någon som har en psykossjukdom

Den som håller på att utveckla en psykos har ofta ångestfyllda tankar på livet, och kan känna sig väldigt nedstämd. Hen kan ha vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. 

Det är vanligt att ha sömnsvårigheter i samband med en psykos. Det kan innebära att din närstående sover mycket mer än tidigare, eller inte sover alls om nätterna. Många som får en psykos glömmer att sköta sin hygien och att äta ordentligt. Du kan läsa mer om symtom på psykos i den här texten.

Som närstående kan det kännas svårt att stötta och hjälpa den som är sjuk.

Svårt att få kontakt

Du kan ha svårt att få kontakt när du pratar med den som är sjuk. Hen kanske inte svarar på dina frågor, eller struntar i att svara överhuvudtaget. Hen kan bli arg och få vredesutbrott för anledningar som du inte förstår.

Det är vanligt att hen blir känslig för olika intryck, som bakgrundsljud och synintryck. Hen kan också bli känslig för stress och få svårt att hantera plötsliga förändringar. Det är också vanligt att den som är sjuk drar sig undan och isolerar sig.

Det kan kännas som att den som är sjuk inte lyssnar på det du säger, men det behöver inte vara så. Det är vanligt att personer som haft psykoser i efterhand berättar att stödet från omgivningen har varit avgörande för deras återhämtning.

Stort ansvar

För den som lever med en psykossjukdom kan fantasier ibland upplevas som verkliga och hen upplever sig ofta inte som sjuk. Därför är det sällan den som är sjuk som söker vård, utan det är i stället du som närstående som kontaktar vården. Det kan kännas som ett stort ansvar att bära, särskilt om du är ensam.  

Många som lever med psykossjukdom behöver använda läkemedel under en längre tid. Ibland kan det vara du som närstående som måste påminna om att fortsätta att medicinera, även om det inte känns som att det just då behövs.

Det kan vara svårt att veta hur man ska bete sig för att inte ta över, eller göra något som blir fel för den som är sjuk. Samtidigt som du känner dig orolig om du märker att hen inte verkar klara sig själv.

Du kan känna att du behöver vara tillgänglig hela tiden, för att kunna ställa upp om något skulle hända. Det kan leda till att du blir väldigt trött, och inte orkar ta hand om dig själv. Då kan du behöva stöd från omgivningen.

Att vara delaktig i behandlingen

Det är bra om du kan vara med i planeringen av din närståendes behandling, om din närstående vill det. Vårdpersonalen brukar också vilja få till ett bra samarbete med närstående, eftersom det är bra för återhämtningen.

Psykopedagogiska möten

En form av möten är så kallade psykopedagogiska familjemöten. Det är din närstående som avgör vilka som ska vara med på dessa möten. Till exempel kan även vänner bjudas in. Tillsammans kan ni få information om sjukdomen, symtom och behandling, och du får bland annat lära dig vad du kan göra för att stötta den som har blivit sjuk.

Upprätta en krisplan

Att delta som anhörig i upprättande av en krisplan är värdefullt för både patienten och vården men även för dig som anhörig. Om patienten bjuder med dig som anhörig till ett sådant möte får du lära dig hur du känner igen tidiga symtom, och vad du ska göra då. Det kan handla om att till exempel kontakta vården eller påminna om att ta vissa läkemedel.

På mötena kan ni bestämma vad som ska hända om din närstående blir sämre. Du som närstående märker ofta snabbare om sjukdomen kommer tillbaka, än den som är sjuk. Det ni kommer fram till ska skrivas ner i ett dokument som kallas för krisplan. Det är viktigt att ni följer det som står i krisplanen vid ett insjuknande.

Samordningsmöten vid insatser från socialtjänsten

Om din närstående får behandling från både psykiatrin och socialtjänsten kan du få inbjudan till en så kallad samordnad individuell planering, som ofta förkortas till SIP. Samordningen sker genom att ni har samordningsmöten, så kallade SIP-möten.

SIP kan vara ett bra stöd för dig genom att det blir tydligt vem som har ansvar för vad. Inom psykiatrin å ena sidan, och inom socialtjänsten å den andra.

Du kan själv ta initiativ till en SIP, men den det gäller måste vara med på det. Din närstående kan också begära att få en så kallad fast vårdkontakt, som kan hjälpa till med att till exempel boka vårdbesök. Läs mer om fast vårdkontakt och SIP här.

Delat beslutsfattande

I alla beslut som tas om behandling eller stödinsatser ska den som är sjuk vara med och bestämma, så kallat delat beslutsfattande. Det gäller till exempel beslut om läkemedel och stödinsatser. Delat beslutsfattande gäller inte vid tvångsvård, det vill säga vård mot den sjukes vilja.

Personalen har tystnadsplikt

Personalen kan inte alltid svara på de frågor som handlar om patienten på grund av att de har tystnadsplikt. Det gäller även om du är delaktig i behandlingen.

Men du kan ofta prata med vårdpersonalen och fråga om råd. Ibland kan de tipsa om vem du ska kontakta för att få mer hjälp.

När ska jag kontakta vården?

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om du misstänker att din närstående håller på att få eller har en psykos.

Andra sjukdomar kan ha liknande symtom, till exempel depression, alkoholberoende eller drogmissbruk. Det kan vara svårt att själv avgöra när det finns behov av vård

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var ni kan söka vård.

Följ krisplanen om det finns en sådan.

Sök vård genast om personen hör röster hen inte kan stå emot

Sök vård på en psykiatrisk mottagning eller akutmottagning om du misstänker att personen hör röster som uppmanar hen att göra saker som hen inte kan stå emot. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Vad händer när jag har kontaktat vården?

Du får först berätta vad som har hänt, när du kontaktar en psykiatrisk mottagning eller en vårdcentral. Personalen du pratar med gör då en bedömning. Ibland kan det innebära att vårdpersonal kommer hem till den som är sjuk.

Vårdpersonalen avgör sedan om din närstående behöver vård på sjukhus eller kan vårdas hemma. Personalen kan också be er att åka direkt till en psykiatrisk akutmottagning. Det kan vara det bästa om personen behöver vård snabbt.

Ibland kan personen få vård även om hen inte vill det, så kallad tvångsvård.

Vård hemma

Den som är sjuk kan ibland få vård hemma eller hos en närstående. Det är vanligt om hen har haft en psykos tidigare och frivilligt tar emot hjälp. Då har ni regelbunden kontakt med vårdpersonalen. Det är särskilt viktigt att ha kontakt ofta i början av psykosen.

Vård på sjukhus

Om man insjuknar i psykos för första gången, är mycket påverkad eller visar tecken på att vilja skada sig själv eller andra behöver man ofta få vård på sjukhus.

Ofta får man stanna på sjukhus i ett par veckor till en månad. Det går oftast bra att besöka sin närstående, men du kan behöva ringa avdelningen först.

När personen inte vill ha vård

Ibland kan din närstående behöva läggas på sjukhus även om hen inte vill. Det är en läkare som beslutar om tvångsvård.

När din närstående är under tvångsvård kan hen få en stödperson. Det kan dröja innan ni träffas om hen inte vill ha kontakt under den tiden. Då kan du ha kontakt med stödpersonen.

Du kan själv behöva stöd

Det kan kännas tungt att stötta någon som har en psykossjukdom. Det är inte ovanligt att du själv hamnar i kris.

Det är vanligt att få skuldkänslor när någon mår dåligt. Skuldkänslorna kan göra att det känns svårt att prioritera dig själv och det du vill göra. Du kanske avstår från viktiga saker i ditt eget liv.

I längden är det inte en bra lösning. Du behöver ta hand om dig själv för att må bra. Du kan också behöva stöd och avlastning för att orka i längden.

Glöm inte bort dig själv

Se till att få tid till att återhämta dig om du har mycket stress i din vardag. Försök att få tillräckligt mycket sömnröra på kroppen och att äta hälsosam mat på regelbundna tider. Försök att ta dig tid att göra saker du tycker om och som får dig att må bra.

När du har mycket oro för din närstående kan det vara svårt att prestera som vanligt. Prata med din arbetsgivare om du arbetar, eller med studenthälsan om du studerar. Ni kan då kanske hitta lösningar tillsammans.

Be om praktisk hjälp

Be dina vänner eller kommunen om praktisk hjälp. Kommunen kan ha olika former av stöd till närstående, till exempel avlösning eller korttidsboende för den som är sjuk.

Sök vård när du behöver det

Var uppmärksam på din egen hälsa. Många närstående blir sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom eller depression

Du kan själv också behöva samtalsstöd för att bearbeta dina egna upplevelser. Kontakta en vårdcentral om du behöver hjälp. Många vårdcentraler har kuratorer eller psykologer som du kan prata med. Ofta räcker det.

Om du behöver mer stöd kan du ibland behöva en remiss till mer specialiserad vård.

Vad kan jag få för stöd?

Ibland kan den psykiatriska mottagningen eller vårdavdelningen ha gruppträffar för närstående, och ibland har kommunerna olika former av anhöriggrupper. Det kan även finnas individuellt stöd för dig som är närstående. Kontakta din region eller kommun för att ta reda på vad som finns där du bor. Läs mer om anhörigstöd här.

Gruppsamtal kan ge stöd

De flesta patient- och närståendeföreningar, eller brukarföreningar som de även kallas, har möten där du kan träffa andra närstående.

Det kan vara mycket värdefullt att få tala med andra som är i samma situation som du själv. Det kan ge dig en känsla av att vara mindre ensam och utsatt, och kan göra att du mår bättre. Det kan vara skönt att få prata med personer som förstår din situation.

Även när du inte orkar vara aktiv i samtalet kan det vara bra att träffas. Du behöver inte förklara dig, eller be om ursäkt. De andra förstår om du är trött och ledsen, eftersom de förmodligen har känt likadant.

Skönt att kunna ge stöd till andra

Det kan kännas bra att kunna hjälpa andra genom att berätta om hur du har det och hur du har gjort i olika situationer. Du kan få nya perspektiv på din situation när du pratar med andra om dina erfarenheter.

Det kan också hjälpa dig att få en förståelse för dina problem, när du hör hur andra i liknande situationer har det.

Kommunen kan ordna aktiviteter

Ibland kan kommunen ordna aktiviteter där flera närstående gör saker tillsammans. Det kan till exempel vara utflykter eller kvällskurser där du lär dig något nytt. Kontakta din kommun eller läs på deras webbplats för att ta reda på vilka aktiviteter de har.

Ibland finns en anhörigkonsulent i din kommun. Både föreningarna och kommunen kan ha utbildningar eller föredrag med inbjudna föreläsare.

Om det behövs kan du ibland få en form av rådgivning med stöd och konkreta råd för hur du kan agera i olika situationer. En viktig del i rådgivningen är att du får hjälp med hur du kan vara medkännande, bekräftande och stödjande för personen som är sjuk, samtidigt som du sätter rimliga gränser för vad du ska göra.

Barn som närstående

Du som är vuxen kan vara delaktig i din närståendes återhämtning om hen vill det. Även minderåriga barn kan vara delaktiga, om barnet  och den det gäller vill det. Barn ska däremot inte behöva ta ansvar för någon del av den vuxnes återhämtning.

I artikeln När en vuxen i familjen inte mår bra och i artikeln När en förälder mår psykiskt dåligt på UMO:s webbplats finns mer information till barnet.

Kontaktuppgifter till patient- och närståendeföreningar

Genom olika patient- och närståendeföreningar, riksförbund och organisationer kan du komma i kontakt med andra närstående. Många har också information till barn och ungdomar under 18 år som har en vuxen i familjen med psykisk ohälsa.

Anhörigas riksförbund

Riksförbundet Anhörigas riksförbund är en organisation som stödjer närstående, oavsett vilken diagnos den som är sjuk har. Det behöver inte vara en diagnos inom psykisk ohälsa.

Riksförbundet har också lokala föreningar där du kan komma i kontakt med andra närstående.

Anhöriglinjen är riksförbundets stödtelefon, och kan ge dig stöd och råd. De som svarar är själva närstående med stor erfarenhet.

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, är ett nätverk som består av flera organisationer. NSPH arbetar på olika sätt för att uppmärksamma och främja den psykiska hälsan. Till exempel projektet Anhörigprojektet, och förbundet (H)järnkoll som vill uppmärksamma psykisk ohälsa i arbetslivet och i samhället.

Nationellt kompetenscentrum, NKA

På Nationellt kompetenscentrum webbplats kan du hitta information som riktar sig till närstående, oavsett vilken diagnos den sjuka har. Det kan till exempel vara en funktionsnedsättning eller sjukdom på grund av ålder. Nationellt kompetenscentrum förkortas ofta till NKA.

NKA har också filmer till barn som beskriver när en förälder blir psykiskt sjuk. Du hittar även mer övergripande information till barn som är närstående.

Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH

Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, är en organisation som arbetar med att öka kunskapen om psykisk ohälsa i samhället. Även RSMH har lokala föreningar.

RSMH har ett ungdomsförbund, Riksförbundet Ungdom för Social hälsa kan vara ett bra stöd om du som är ung vill lära dig mer. Riksförbundet Ungdom för Social hälsa förkortas till RUS.

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet är en intresseorganisation för personer med schizofreni och liknande psykoser. Förbundet finns i hela Sverige, men har även lokala föreningar.  De har också en sida för närstående.

Frivilligorganisationer

Frivilligorganisationer, till exempel Fountain house och Röda korset, har träffar och samtalsgrupper för närstående. Träffarna kan vara på sjukhus eller i närheten av sjukhuset.

Fler organisationer och stödlinjer

I artikeln Patient- och närståendeföreningar finns fler länkar till patient- och närståendeföreningar. Det finns också flera olika stödlinjer som du kan ringa eller chatta med för att få stöd.

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden