Andningssvårigheter hos barn

Barn kan få svårt att andas av olika orsaker. Det kan vara att luftvägarna blir trängre eller att lungorna inte fungerar som de ska. Barnet kan ha astma eller en infektion, eller ha fått något föremål i luftvägarna. Andningssvårigheter kan vara mycket allvarligt. Därför behöver du oftast söka vård direkt för barnet.

Den här texten handlar framför allt om andningssvårigheter hos barn upp till 12 år.

Symtom

Du kan märka att ett barn har svårt att andas på olika sätt. Barnet kan ha svårt att andas in eller ut. Barnet kan ha ansträngd andning med ytliga och snabba andetag. Barn med andningssvårigheter har ofta även hosta.

Andningsbesvär kan höras

Det kan höras på andetagen när barn har svårt att andas. Det kan till exempel låta pipigt, tungt eller väsande. Ibland hörs ljuden enbart när barnet andas ut och ibland enbart när barnet andas in.

Andningsbesvär kan synas på kroppen

Ofta behöver fler muskler än vanligt hjälpa till vid andningen om barnet har svårt att få luft. Det kan synas på barnets kropp.

Huden kan dras in

Musklerna används i magen och mellangärdet när barn andas som vanligt. Men kroppen kan även behöva använda musklerna mellan revbenen, vid nyckelbenen och i halsgropen när barnet har svårt att andas. Det syns genom att huden dras inåt vid de områdena när barnet andas in. Det kallas indragningar och är ett tecken på att barnet måste anstränga sig och kämpa för att få luft. Även näsvingarna på barnet kan dras in och ut eller fladdra.

Huden kan bli blå eller blek

Barnets hud kan bli blek eller blåfärgad om barnet inte får i sig tillräckligt mycket syre när hen andas. Ofta syns det blåa eller bleka tydligast under naglarna och på läpparna. Barnet kan bli svag i kroppen, bli mycket trött och svår att få kontakt med.

När och var ska jag söka vård för barnet?

Andningsbesvär kan vara svåra att bedöma. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtomen och få hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn har andningsbesvär i samband med en luftvägsinfektion, men mår bra i övrigt. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring alltid först

Har barnet symtom ska du alltid ringa vårdmottagningen först, i stället för att åka dit direkt. Det finns rutiner för hur ni ska tas emot, för att undvika att smitta andra.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om något av följande stämmer:

  • Barnet har mycket svårt att andas.
  • Barnets hud är blek eller blåaktig.
  • Barnet har ansträngd andning och huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.
  • Du misstänker att barnet har fått något i halsen.
  • Barnet har andningsbesvär, hög feber, mycket ont i halsen, vill helst sitta upp och har svårt att svälja sin saliv.
  • Barnet har druckit eller andats in kemikalier, brandrök eller het ånga. 

Barnet har svårt att andas ut eller in, vad kan det bero på?

Det finns flera sjukdomar och tillstånd som kan ge andningsbesvär hos barn. 

Det är oftast trångt i luftstrupen eller högre upp i svalget eller näsan om barnet har svårt att andas in.

Det är ofta trångt i luftstrupen eller längre ner i luftrören eller lungorna om barnet har svårt att andas ut.

Ibland kan det vara svårt att uppfatta om barnet har svårt att andas ut eller in. Ofta uppfattar du det som att barnet har svårt att få luft.

Nästäppa

Barn upp till cirka ett år har små och trånga gångar i näsan. De får ofta nästäppa, även vid en lättare förkyldning. De får ofta svårt att andas när de är täppta i näsan, eftersom de andas mest genom näsan. Det gäller framför allt barn som är yngre än sex månader.

Ju yngre barnet är desto besvärligare kan nästäppan bli. Besvären blir ofta värre när barnet ligger ner.

Barn som är täppta i näsan får ofta svårt att amma eller äta från flaska. Det beror på att de behöver kunna andas genom näsan samtidigt som de äter. Barnet släpper ofta bröstet eller flaskan om hen inte kan andas.  

Det finns flera saker du kan göra för att underlätta för ett barn som är täppt i näsan. Du kan till exempel ge näsdroppar med koksaltlösning eller pröva att lägga en extra huvudkudde under bäddmadrassen. Du kan också ställa benen vid sängens huvudända på ett par böcker för att luta sängen.

Krupp

En del barn kan få krupp vid en vanlig förkylning. Då får barnet en hes, skällande hosta som gör ont och hen kan få svårt att andas. Barnet blir ofta orolig och ledsen vilket i sin tur gör att det blir ännu svårare att andas.  

Krupp beror på att slemhinnan strax nedanför stämbanden svullnar. När barnet ligger ner ökar svullnaden. Därför kommer ofta kruppbesvären när barnet har sovit en stund.

Det finns flera saker du kan göra själv när barnet har krupp, som till exempel att ta ut barnet i sval luft och ge lite dryck. Du kan även ge smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, då krupphosta ofta gör ont. Men om det inte blir bättre behöver du söka vård för barnet. Läs mer om receptfria läkemedel för barn här.

Luftrörskatarr, astma och allergi

Luftrören hos barn är smalare och tunnare ju yngre barnet är. Det gäller särskilt för barn som är yngre än sju år. Därför kan redan en liten svullnad av slemhinnan leda till att det blir svårt för luften att passera.

Det är ofta trångt i luftstrupen eller längre ner i luftrören när barnet har svårt att andas ut. Utandningen låter ofta väsande och pipande. Ofta har barnet också hosta.

Orsaken kan vara till exempel en infektion. En förkylning eller annan virusinfektion kan orsaka luftrörskatarr eller astmabesvär hos barnet. Då svullnar slemhinnorna och luftrören kan dra ihop sig. Det gör att barnet får svårare att andas. Fysisk ansträngning och kall luft kan ge ökade astmabesvär.

Barn med astma kan också få svårt att andas om de kommer i kontakt med något de är allergiska emot. Barnet kan till exempel ha en allergi mot pälsdjur eller en svår allergi mot något livsmedel. Det är vanligt att barn som har astma också är allergiska, särskilt om de är äldre än två till tre år.

Även barn utan astma kan få allvarliga andningsbesvär om de får en kraftig allergisk reaktion. Det gäller särskilt om barn som har en svår allergi mot något livsmedel får i sig något som de inte tål.

Struplocksinflammation

Struplocksinflammation är ovanligt hos barn i Sverige. Det är en mycket allvarlig infektion som gör att struplocket svullnar. Då får barnet svårt att få luft och andas snabbt. Huden blir gråblek och barnet kan ibland bli blå på läpparna. Barnet får svårt att andas, har mycket ont i halsen, har svårt att svälja, dreglar och får feber.

Struplocksinflammation orsakas av en bakterie, Haemofilus influenzae typ B.

Vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Barnet andas ytligt och snabbt, vad kan det bero på?

Vid infektioner i de minsta luftrören eller i själva lungvävnaden kan barnet få svårt att få tillräckligt med syre i kroppen. Det beror på att luften får svårt att nå lungblåsorna, där syre överförs till blodet. När lungvävnaden är svullen kan syret också får svårt att passera från lungblåsorna till blodet.

En orsak kan vara lunginflammation, som barn i alla åldrar kan få. Både virus och bakterier kan orsaka lunginflammation.

RS-virus kan orsaka infektioner i de minsta luftrören som kallas bronkioler. Det händer nästan bara hos barn som är yngre än ett år. En infektion med RS-virus kan också orsaka andningsuppehåll. Det gäller framför allt hos barn som är en till två månader gamla eller som är för tidigt födda. Andningsuppehållen kommer oftast i början av infektionen.

Syrebristen gör att barnet andas snabbare

Andetagen blir snabbare och barnet tar ofta ytligare andetag när hen inte får tillräckligt med syre. Huden kan också dras in mellan revbenen och i halsgropen och näsvingarna kan börja fladdra när barnet anstränger sig för att andas.

Barnet får ofta kort, hackande hosta och blir blek. Vid kraftiga besvär kan huden få en blåaktig färg. Ju yngre barnet är, desto svårare blir ofta andningsbesvären.

Ljudlig andning hos nyfödda

Barn som bara är några månader gamla och som låter ljudligt när de andas kan ha så kallad laryngomalaci. Då har slemhinnorna vid ingången till luftstrupen inte utvecklats som de ska, vilket gör att det blir trångt när barnet ska andas. När barnet sover slappnar musklerna av, vilket kan göra besvären större och barnet kan få andningsuppehåll. Besvären upptäcks oftast inom ett par veckor efter födseln.

Andningsbesvären går oftast över av sig själv vid laryngomalaci. Ibland kan besvären göra att barnet får svårare att öka i vikt som hen ska. Då kan barnet behöva en operation av slemhinnan.

Plötsliga andningssvårigheter hos barn

Ibland kommer andningsbesvär väldigt hastigt.

Barnet har fått något i halsen

Det kan ha fastnat något i halsen om ett barn helt plötsligt får svårt att få luft och får en intensiv hosta. Det kan vara livshotande. Be någon annan ringa 112 så att du kan starta hjärt-lungräddning direkt.

Lungkollaps

Plötsliga svårigheter att andas kan bero på att en del av lungan fallit samman, så kallad lungkollaps. Lungkollaps förekommer främst hos yngre personer som idrottar och hos långa smala personer.
Läs om vad du kan göra om barnet har fått lungkollaps.

Hur snabbt andas barn?

Ett barn som är sjukt kan andas snabbare än vanligt. Det kan vara svårt att räkna andetagen, men var uppmärksam på om ditt barn andas snabbare än hen brukar göra.

Så här fort andas ett barn vanligtvis:

  • 0–2 månader: upp till ungefär 60 gånger i minuten. Det är ungefär en gång i sekunden.
  • 2–12 månader: upp till ungefär 50 gånger i minuten.
  • 1–5 år: upp till ungefär 40 gånger i minuten vid 1 år till ungefär 30 gånger i minuten vid fem år.
  • 6 år och äldre: upp till ungefär 25 gånger i minuten.

Påverka och delta i din vård

Du och ditt barn kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden