Tandställning – tandreglering

Sammanfattning

Du kan behöva en tandställning när tänderna vuxit snett, sitter för tätt eller något annat i bettet behöver förbättras. En sådan behandling kallas tandreglering. Tandställning är vanligast hos unga, men kan användas i alla åldrar.

Den vanligaste orsaken till tandreglering, som också kallas ortodonti, är att tänderna inte står i en jämn rad. Det kan vara bett där tänderna har vridit sig, tänder som lutar åt något håll eller tänder som sitter trångt och på varandra. Det kan också vara så att käkarna inte passar ihop och därmed inte heller tänderna.

Varför behövs tandreglering?

Det kan finnas flera olika anledningar till varför du vill rätta till dina tänder. Du kanske inte är nöjd med ditt utseende och därför vill rätta till tänderna med tandställning även om det inte är något fel på bettet.

Den vanligaste orsaken till att du får tandställning är när du har något fel på bettet. Oftast är det överkäken och underkäken som inte möts som de ska när du biter ihop:

  • Vid överbett står överkäkens framtänder ut en bra bit framför tänderna i underkäken. Det kan göra det svårt för läpparna att mötas. Tänderna kan skadas lättare om du ramlar eller idrottar.
  • Vid underbett är det tänderna i underkäken som biter framför tänderna i överkäken. Eftersom framtänderna inte möts ordentligt kan du få svårt att bita av och tugga.
  • Vid ett öppet bett framtill eller på sidorna har tänderna inte kontakt med varandra. Det kan vara svårt att äta eftersom du inte kan bita av eller tugga ordentligt.
  • Vid ett djupt bett biter framtänderna i underkäken långt upp i gommen bakom överkäkens framtänder. Ibland blir det små sår i gommen av underkäkens framtänder.

Tandreglering kan även behövas för att göra det lättare att sätta in tandersättningar som broar eller implantat. Tandreglering används också om du behöver göra en käkoperation.

Hur upptäcks en bettavvikelse?

Bettavvikelser upptäcks oftast i samband med vanliga tandundersökningar.

På barn upptäcker ofta tandläkaren att tandreglering behövs när ett barn börjat få permanenta tänder men har en del mjölktänder kvar. Då kan tandläkaren behöva ta bort vissa mjölktänder för att de permanenta tänderna) ska komma fram. Ibland behövs sedan en avtagbar tandställning eller en enklare fastsittande tandställning under cirka 1-1,5 år.

Du kan kontakta en tandläkare eller en specialistklinik för tandreglering om du själv funderar över tändernas placering eller om du har en bettavvikelse. Allmäntandläkare kan oftast utföra en del enklare åtgärder, framför allt på små barn.

Oftast är det en specialisttandläkare, ortodontist, som utför tandregleringen på en klinik som har en särskild utrustning. Därför behöver du en remiss till en specialisttandläkare.

Bedömning om du får kostnadsfri tandreglering

Barn och ungdomar upp till och med 22 år kan få kostnadsfri tandreglering och tandställning om de har en bettavvikelse som gör det svårt att bita och tugga. Det är specialisttandläkaren som bestämmer om tandregleringen är kostnadsfri.

Även vuxna kan få tänderna reglerade

Även som vuxen kan du behöva rätta till tänderna med tandreglering. Då får du betala behandlingen själv.

Behandlingen ingår i högkostnadsskyddet för tandvård om du har bettavvikelser som gör att du till exempel biter dig i gommen så att du får sår eller om tänderna står ut så mycket att du inte kan sluta läpparna.

Om behandlingen har samband med vissa sjukdomar eller sjukdomsbehandlingar kan det ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd.

Förberedelser

Innan du får tandställningen gör specialisten en noggrann undersökning av bettet, käkarna och ansiktet. Då tas röntgenbilder av tänder och käkar. Det tas även ett avtryck av dina tänder med en mjuk massa eller så blir bettet inskannat med en kamera. Av detta tillverkas sedan en modell av dina tänder. Dina tänder och ditt ansikte blir också fotograferade.

Med hjälp av modellen, fotografierna och röntgenbilderna gör tandläkaren en analys. Efter det får du ett förslag på en behandling och en uppskattning av hur lång tid behandlingen kommer att ta.

Innan en tandregleringsbehandling påbörjas brukar du få noggrann information om vad som ska göras, varför, hur lång tid det tar och hur tandställningen ska skötas.

Så går behandlingen till

Det finns två typer av tandställningar:

  • En avtagbar tandställning som du själv kan ta av och på.
  • En fast tandställning som limmas fast på fram eller baksidan av tänderna.

Avtagbar tandställning

En avtagbar tandställning kan användas när tänder bara behöver förflyttas lite, till exempel för att tippa en tand till rätt läge. En avtagbar tandställning kan du ibland justera själv med hjälp av ett litet instrument som du får av tandläkaren.

Tandläkaren kontrollerar och spänner sedan tandställningen regelbundet.

Fastsittande tandställning

Fast tandställning är den tandställning som används oftast. Det går inte att göra alla typer av tandförflyttningar med avtagbar tandställning. Om tänderna till exempel måste förflyttas parallellt behöver du en fastsittande tandställning.

Tandställningen består av metallplattor och en metallbåge, och kallas ibland för räls. Tandläkaren fäster små metallplattor på tänderna, så kallade brackets. Plattorna sätts ordentligt fast med ett speciellt lim. Metallbågen som ska flytta tänderna fästs sedan i plattorna med små gummiband eller ståltrådar.

Det känns inget när tandställningen sätts fast och det behövs ingen bedövning.

Plattorna sitter kvar på tänderna under hela behandlingen medan metallbågarna byts ut. Du får börja behandlingen med en mycket tunn båge som sedan, när tänderna blir jämnare, byts till en lite tjockare båge.

Tänder tas bort och luckor uppstår

Ibland kan det vara nödvändigt att ta bort tänder. Det gäller till exempel om tänderna sitter väldigt trångt. Gluggen som blir på grund av tanduttagningen används för att jämna ut de kvarvarande tänderna.

Luckor som kan uppstå mellan tänderna dras ihop. Det kan ske till exempel med hjälp av små gummiband eller metallfjädrar som fästs i tandställningen.

Du får regelbundet gå till tandläkaren och spänna metallbågarna. Då kan det kännas lite ömt i tänderna.

Det går inte att skynda på en tandregleringsbehandling genom att spänna tandställningen hårdare eller oftare. Då kan tanden i stället flytta sig långsammare. Dessutom är risken stor för att tanden kan skadas så att tandroten långsamt börjar försvinna.

Tandställningen tas bort när tänderna har flyttats

Tandställningen tas bort när tandläkaren tillsammans med dig kommer fram till att behandlingen är klar. Det innebär att varje metallplatta lyfts bort från tanden med specialinstrument. Tandställningen är utformad för att lätt kunna lossas från tanden. Att ta bort plattorna brukar ta några minuter. Sedan måste allt lim som fäster plattorna på tänderna putsas bort med en special borr för att inte skada tandytan.

När metallplattorna tas bort och kvarvarande lim slipas bort från tänderna kan det göra ont i munnen. Det kan hjälpa om du biter på en vaddrulle när metallplattorna tas bort.

Om du är orolig för att det ska göra ont att ta bort tandställningen kan du ta en smärtstillande tablett innan du går till tandläkaren. Oftast behöver du ingen bedövning när en tandställning tas bort.

Efter att tandställningen tagits bort kan tänderna kännas lösa, men det är en känsla som går över.

Plastskena eller tråd håller kvar tänderna

När tandställningen är borta ska tänderna hållas kvar i det nya läget. Detta görs antingen med en avtagbar vakuumpressad plastskena som används på nätterna eller en tunn tråd som limmas direkt på baksidan av framtänderna. Tråden kan du inte ta bort själv.

Vilken metod som väljs beror på hur tänderna har stått från början och hur stor risk det är att tänderna flyttar sig tillbaka. Allt som allt tar det cirka en till två timmar att ta bort tandställningen och sätta dit tråden som skall hålla tänderna på plats.

Efter att tandställningen tagits bort tar det ungefär ett till två år för tänderna att växa in i det nya läget. Eftersom tänderna och bettet precis som andra delar av kroppen förändras med åldern behöver du ha plastskenan eller tråden under lång tid, ibland hela livet, för att resultatet ska stå sig.

Ibland behövs en käkoperation

Ibland måste en tandreglering göras tillsammans med en käkoperation. Det kan vara nödvändigt när överkäken och underkäken har vuxit olika mycket och gjort att tänderna inte alls passar ihop när du biter samman. Då krävs tandreglering både före och efter operationen.

Käken måste ha vuxit klart innan behandlingen med både tandreglering och käkoperation görs. Det är tandläkaren som bedömer när behandlingen kan göras. Du är sövd under operationen, som görs på sjukhus av en käkkirurg.

Att ha tandställning

Fem till sju dagar efter att tandställningen satts på plats kan tänderna vara mycket ömma. Det kan också kännas ömt efter justeringar, men det går över efter ett par dagar.

I början innan du har vant dig kan du tycka att tandställningen känns väldigt stor och klumpig. Det kan skava på läppar och kinder. Det kan lindras genom att du sätter lite vax på de områden av tandställningen där det skaver. Vaxet får du med dig hem av tandläkaren och du kan sätta på det själv.

Det är bra att äta mat som är lätt att tugga under den första tiden och du kan behöva ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibumetin, till exempel Alvedon eller Ipren.
Det kan hjälpa att dricka kallt vatten eller att ha isbitar i munnen eftersom kraften i trådarna, som drar i tänderna, minskar vid kyla.

Kontroll och justering behövs

Tandställningen tål att du tuggar som vanligt, men metallpalttor kan lossna om du äter alltför hårda och mycket sega saker. Om tandställningen skulle lossna eller gå sönder måste du kontakta tandläkaren så fort som möjligt, helst inom ett par dagar. Annars kan tänderna flytta sig tillbaka och behandlingstiden bli längre.

Tandläkaren behöver kontrollera tandställningen så att den fungerar som den ska. Den justeras med fyra till åtta veckors mellanrum så att det är rätt tryck på tänderna under hela behandlingen.

Biverkningar eller komplikationer

Tandrötterna blir något kortare än de var före behandlingen när tänderna förflyttas genom benet. Rotförkortning kontrolleras med röntgen under behandlingen. Blir rotförkortningen för stor måste kan det bli nödvändigt att avbryta behandlingen.

Medan du har tandställning bör du undvika att bita på naglar eller pennor. Det är också bra att undvika viss hård föda som råa morötter eller äpplen.

Det är ovanligt att en tand klarar tandförflyttningen så dåligt att den måste rotfyllas.

Du måste borsta tänderna noggrant

Det är viktigt att vara extra noga med tandborstningen när du har en tandställning. Matrester och beläggningar fastnar lätt, speciellt kring tandställningens bågar och fästen. Sköter du om dina tänder är det ingen risk för hål i tänderna på grund av att du har en tandställning.

På tänderna runt området där metallplattorna har suttit kan det bli vita fläckar. Detta är början till hål. Dålig tandborstning kan också göra att tandköttet runt tänderna blir inflammerat, ömmar och blöder vid tandborstning.

Det är bra att undvika godis och småätande samt söta drycker mellan måltiderna för att minska risken för hål. Du bör borsta tänderna minst två gånger per dag och även regelbundet skölja munnen med fluor.

Nickel i munnen är sällan ett problem

De flesta metaller som ingår i en tandställning innehåller nickel. När det finns i munnen tycks nickel inte vara något problem. Även om du har nickelallergi är det mycket ovanligt att en tandställning som innehåller nickel ger besvär. Skulle du ändå få små utslag eller klåda ska du kontakta tandläkaren och få tandställningen borttagen eller utbytt mot en nickelfri.

Du riskerar inte att få nickelallergi av tandställningen. Tvärtom finns det tecken som pekar på att du efter en behandling med tandställning är mindre känslig mot nickel.

Tänderna kan ändra läge efter behandlingen

Hur perfekt en tandregleringsbehandling än görs går det aldrig att garantera att tänderna inte ändrar läge efteråt. Tänderna förändras något med åldern. För att de ska ändras så lite som möjligt kan du behöva behålla dina trådar på baksidan av tänderna eller din plastskena under resten av livet.

Det är bra om tandläkaren redan innan tandregleringen berättar för dig om hur stor risken är för att dina tänder ska flytta sig tillbaka. Du kan också alltid fråga.

Så påverkar behandlingen livet

Det kan vara besvärligt att ha tandställning eftersom den ibland måste användas i flera år. Men resultatet i munnen blir ofta bra och kan betyda att risken att få tandproblem senare i ditt liv minskar.

Många unga kan tycka att det är jobbigt att ha ett annorlunda bett. Det kan leda till psykosociala problem, till exempel att inte vilja le utan att hålla handen för munnen eller inte äta tillsammans med andra. Att få rätta till tänderna med en tandställning kan därför ha stor betydelse för många.

För den som behöver fasta proteser ger en kombinationsbehandling med tandreglering ofta en ökad livskvalitet. Det blir lättare att tugga med tänderna på rätt ställe i munnen och bettet blir mer hållbart.

Senast uppdaterad:
2018-06-07
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Heidrun Kjellberg, tandläkare, specialist i ortodonti, Tandvårdscentralen, Lund

(Visited 7 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden