Synfel

Sammanfattning

Att ha ett synfel är vanligt. Det kan göra att du antingen ser dåligt på nära eller långt håll eller både och. Vissa synfel kan göra att du får ont i huvudet och känner dig trött i ögonen. Synfel korrigeras med glasögon eller kontaktlinser.

Synfel beror ofta på att ljuset bryts fel i ögat, vilket gör att det ibland kallas brytningsfel. Vanliga synfel:

  • Närsynthet.
  • Översynthet – långsynthet.
  • Astigmatism.
  • Åldersynthet.

I den här texten kan du läsa om dessa synfel och hur de korrigeras. Här kan du läsa mer om skelning hos barn och skelning och dubbelseende hos vuxna.

Symtom

Vid ett synfel ser du otydligt på antingen kort eller långt håll. En del ser otydligt både på kort och långt håll.

Du kan också få andra symtom som att du känner dig trött i ögonen, kisar, blinkar mycket och får huvudvärk.

Olika typer av synfel

Det finns olika typer av synfel. Symtomen varierar beroende på vilket synfel du har.

Närsynthet

Närsynthet innebär att du ser tydligt på nära håll men otydligt på långt håll.

Närsynthet har en ärftlig del och utvecklas långsamt. Den börjar ofta i tonåren och brukar stabiliseras före 30 års ålder.

Synen blir ofta sämre på båda ögonen, men inte alltid lika mycket. Du brukar se tydligare om du kisar.

Närsynthet brukar inte göra så att du blir trött eller får ont i huvudet, till skillnad från andra synfel.

Översynthet – långsynthet

Översynthet innebär ofta att du ser bättre på långt håll än på nära håll. När du behöver titta på nära håll blir det jobbigare för ögonen. Du kan känna dig trött i ögonen och får ont i huvudet.

Vid översynthet är det vanligt att ha få försämrat seende på långt håll i medelåldern.

Ärftligheten vid översynthet är inte lika stor som vid närsynthet.

Astigmatism

Astigmatism är ett synfel som vanligen beror på att hornhinnan är ojämn.

Om astigmatismen är tillräckligt stor störs synen både på nära och på långt håll.

Astigmatism gör att du till exempel kan vara både närsynt och översynt i samma öga. Detta är ansträngande för ögat och kan göra att du får trötta ögon och huvudvärk.

Åldersynthet

Ålderssynthet beror på att linsens förmåga att ställa in rätt synskärpa på olika avstånd blir sämre när man blir äldre, vanligen i medelåldern.

Det är vanligt att du till en början får svårt att läsa finstilt text i svag belysning eller på vanligt läsavstånd. Texten blir suddig och flyter ihop. Ögonen kan kännas ansträngda och du kan få ont i huvudet. Omställningen från närseende till avståndsseende blir ofta trögare om du har ålderssynthet.  Det kan vara störande för de som ofta behöver byta fokus från nära till långt håll.

När ska jag söka vård?

Kontakta en optiker om du tror att du har ett synfel.

Undersökning

För att undersöka din synskärpa görs en synundersökning av en optiker eller en ögonläkare. Under undersökningen får du läsa en bokstavstavla. På den översta raden är bokstäverna stora, de blir sedan mindre och mindre på raderna under.

För att ta reda på vilken glasögonstyrka som är bäst för dig prövar optikern eller ögonläkaren glas med olika styrka under synmätningen. Du berättar vilket glas du tycker att du ser bäst med.

Ibland används en så kallad autorefraktor. Det är en apparat som mäter ditt synfel och ger förslag på glas som kan passa för ditt synfel. Optikern eller ögonläkaren utgår sedan från mätvärdena när glas med olika styrkor testas på dig.

Vid undersökningen kommer du och optikern fram till en glasstyrka eller en kombination av glasstyrkor som gör att du får full synskärpa. Om synskärpan fortfarande är nedsatt trots bästa möjliga glasstyrka har du en synnedsättning som inte beror på brytningsfelfel.

Behandling

De vanliga synfelen kan korrigeras med hjälp av glasögon eller kontaktlinser. Glasögon hade förr linser av glas men i dag är dessa oftast gjorda av plast.

Glasögon

Glasögon kan vara enkelslipade, dubbelslipade eller progressiva. Enkelslipade glasögon har samma styrka över hela glasytan. Dubbelslipade glas har en styrka i övre delen av glaset och en annan styrka i den undre delen. Progressiva glas är en förfining av dubbelslipade glas. Gränsen mellan glasögonstyrkan från övre delen av glaset till nedre delen är steglös. Det blir ingen skarp linje mellan de olika styrkorna.

Dubbelslipade eller progressiva glas används när ögat har svårt att ställa om för olika avstånd, det är vanligast vid ålderssynthet. Det finns även progressiva kontaktlinser. Det kan ta ett tag att vänja sig vid progressiva glas eller kontaktlinser. En del kan inte vänja sig vid progressiva glas eller kontaktlinser.

Linser

Kontaktlinser sätter du direkt på ögats yta, oftast på hornhinnan. Linserna kan vara mjuka eller hårda. Mjuka linser är vanligast.

Ska jag välja glasögon eller linser?

För de flesta synfel är valet mellan glasögon och linser en fråga om vad du själv gillar mest. Du kan oftast få lika bra syn med båda.

Det finns undantag. Vid kraftiga synfel kan kontaktlinser vara den bästa eller ibland den enda behandlingsmetoden.

Glasögonens och linsernas styrka

För att korrigera ditt synfel har glasögonen eller linserna en viss styrka. Styrkan står på receptet som du får efter en synundersökning. Det är vanligt att ha olika styrka på höger och på vänster öga.

Monovision kan hjälpa vid åldersynthet

En mindre vanlig lösning vid åldersynthet är så kallad monovision. Det innebär att du använder glasögon eller kontaktlinser som gör att ena ögat ser skarpast på nära håll och det andra skarpast på långt håll. Hjärnan lär sig sedan att steglöst använda det öga som behövs för varje avstånd. Hos en del lär sig hjärnan inte detta.

Operation och laserbehandling av brytningsfel

Vissa brytningsfel kan korrigeras med en operation eller en laserbehandling. Det finns flera metoder, och vilken metod som passar dig beror på vilket brytningsfel du har. Läs mer om operation vid brytningsfel här. 

Vad händer i kroppen?

När du ska titta på något fokuserar ögats hornhinna och lins ljuset så att det uppstår en skarp bild på näthinnan.

Om du har ett synfel så blir inte bilden på näthinnan skarp. Bildens fokus hamnar då antingen framför eller bakom näthinnan. Hur ljuset bryts beror på vilken typ av brytningsfel som du har.

Närsynthet

Vid närsynthet bryts ljuset så att bildens fokus hamnar framför näthinnan. Det kan förenklat beskrivas som att ögat är för långt.

Översynthet

Vid översynthet bryts ljuset på ett sätt som gör att bildens fokus hamnar bakom näthinnan. Det kan förenklat beskrivas som att ögat är för kort.

Astigmatism

Astigmatism beror oftast på att ögats hornhinna har olika krökning i olika vinklar, ungefär som ett ägg. Följden av det blir att ögat kan vara närsynthet i en vinkel och översynt i en annan vinkel och då blir det aldrig skarp bild i hela bilden på näthinnan.

Ålderssynthet

Vid ålderssynthet försämras bland annat linsens förmåga att ställa in skarp bild för olika avstånd.

Förmågan att ställa om synen från långt håll till nära håll kallas ackommodation. Det är vanligt att detta blir svårare efter fyrtioårsåldern och för många finns ingen ackommodationsförmåga kvar vid pensionsåldern.

Synfel hos barn

Barn kan ha brytningsfel precis som vuxna. Synfel som kräver glasögon upptäcks oftast vid besöket på bvc när barnet är fyra eller fem år. Översynthet är vanligt hos barn och växer bort för de flesta.

Barn föds med nedsatt syn och måste träna synen för att kunna nå full synskärpa vid fem till sexårsåldern. För att kunna träna upp synen till normal syn måste bilden på näthinnan vara skarp.

Undersökning på barn

Vid en synundersökning på förskolebarn används ofta pektavlor med symboler eller bokstäver. För ännu yngre barn används specialtavlor.

Barn har stark ackommodationsförmåga. Det gör att det är svårt att få tillförlitliga värden på synfelet med metoden med olika glasögonstyrka, som är vanlig hos vuxna.

För att förbättra mätningen får barnet därför först pupillvidgande ögondroppar som hämmar ackommodationen. Därefter kan synfelet mätas på flera sätt:

  • Med olika glasögonstyrka och syntavla, om barnet klarar av det.
  • Med en autorefraktor. Det är en apparat som automatiskt mäter ditt brytningsfel och ger förslag på glasögonstyrkor som kan passa.
  • Med skiaskopi med ficklampa. Skiaskopi är en manuell metod för bestämning av brytningsfel. Metoden innebär att ögonläkaren tittar på hur en ljusreflex rör sig i pupillen medan ögonläkaren håller olika glasögonlinser framför ögat. På detta sätt kan ögonläkaren räkna ut hur stort brytningsfelet är.

Glasögonbidrag

Från 1 mars 2016 får barn och unga vuxna ett bidrag till glasögon för den synnedsättning de har, ett så kallat glasögonbidrag. Bidraget gäller från 0 år till och med det år man fyller 19 år. För barn upp till åtta års ålder bestämmer varje landsting och region själv bidragets storlek. Därefter är det på minst 800 kronor och gäller även för kontaktlinser. Om glasögonen eller linserna kostar mindre än 800 kronor är bidraget lika stort som kostnaden. Det är optiker som hanterar bidraget.

Publicerad:
2018-10-22
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Löfgren, ögonläkare S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm

(Visited 1 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden