Ryggbedövning

Sammanfattning

Vid en ryggbedövning sprutar läkaren ett bedövande läkemedel in i ryggen. Du kan få en ryggbedövning om du ska opereras i nedre delen av kroppen eller om du ska föda barn. Antingen får du behandlingen som smärtlindring eller som en helbedövning. Ditt medvetande påverkas inte av ryggbedövningen. Du kan alltså vara vaken och klar i huvudet.

De metoder som används för att ge ryggbedövning är epiduralbedövning och spinalbedövning. Det som skiljer metoderna åt är hur långt in bedövningsmedlet sprutas.

Så går en ryggbedövning till

Innan du får ryggbedövningen får du en venkateter. Det är en tunn plastslang som sätts i ett blodkärl i armvecket eller på ovansidan av handen. Genom venkatetern kan du få vätska och läkemedel om det behövs.

När läkaren ska ge ryggbedövningen får du antingen ligga på sidan eller sitta upp. Det är viktigt att du gör dig kutryggig och böjer ut ryggen så mycket som möjligt. Då blir det lättare för läkaren att känna ett lämpligt ställe för sticket. Därefter tvättas huden med sprit. Oftast får du en steril duk fasttejpad runt stället där läkaren ska sticka. 

En del får först en spruta med lokalbedövning i huden, innan läkaren ger själva ryggbedövningssprutan.

De flesta som får ryggbedövning tycker att det går lättare än vad de hade trott innan. 

Vanligtvis tar hela behandlingen fem till tio minuter. 

Enstaka spruta eller kateter

Du kan få ryggbedövningen med en spruta vid ett enstaka tillfälle.

Du kan också få en kateter som får sitta kvar i ryggen. En kateter är en tunn plastslang. Då kan bedövningen fyllas på med hjälp av en pump eller en speciell ballong. Katetern brukar man inte märka av.

När du får bedövning som smärtlindring

Vid smärtlindring används läkemedel så att smärtan känns mindre eller försvinner helt. Du kan känna dig tung i benen, speciellt direkt efter bedövningen. Annars kan du röra dig som vanligt.

Smärtlindringen brukar komma efter 5–15 minuter. Det kan ta en halvtimme att nå full effekt. Smärtlindringen verkar oftast i 1–2 timmar. Den verkar längre om du får påfyllning i en kateter. 

När du får helbedövning

Inför en operation används läkemedel så att du blir helt bedövad i underkroppen. Först kommer oftast en värmekänsla. Därefter blir benen tunga och till slut orörliga. Då känner du inte längre smärta. Däremot kan du uppleva beröring, tryck eller drag inom det bedövade området. Känslorna beror på att olika typer av nervtrådar bedövas olika. 

Oftast tar det 5–20 minuter innan bedövningen tar helt. 

Läkaren brukar testa bedövningen genom att dra en bomullstuss med sprit över huden. Tussen känns inte om huden är bedövad. Då känner du inte heller någon smärta. Det känns kallt om huden inte är bedövad.  

Helbedövningen verkar oftast i 2–4 timmar. Det kan pirra i tårna och benen när bedövningen släpper. Det kan också vara svårt att röra benen i början.

Biverkningar och komplikationer

Du kan få olika biverkningar av bedövningen:

• blodtrycksfall
• klåda
• skakningar och frossa
• svårt att kissa
• ömhet i ryggen
feber, om du fått bedövningen i samband med förlossning
• huvudvärk.

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter en ryggbedövning.

Blodtrycksfall

Det är vanligt att blodtrycket sjunker när du får bedövning, särskilt vid en operation. I så fall kan du få blodtryckshöjande medicin. Blodtrycket brukar inte sjunka så mycket när bedövningen används för smärtlindring. Ibland får du extra dropp innan bedövningen för att minska risken för blodtrycksfall.

Klåda

Ofta blandas bedövningsmedlet med något morfinliknande läkemedel. Läkemedlet kan ibland ge klåda i huden. Det är ingen allergisk reaktion, utan en biverkan som går över. Du kan få klådstillande läkemedel om du behöver.

Skakningar och frossa

Det är vanligt att skaka och huttra timmarna efter att du fått en ryggbedövning för en operation. Det går över av sig självt. Besvären kan minskas med en värmefilt. Du kan också få läkemedel om det behövs.

Svårt att kissa

Du kan ha svårt att kissa precis efter en ryggbedövning. Det brukar gå över efter några timmar. Personalen brukar komma och fråga hur det går att kissa efter bedövningen. De kan också kolla med ultraljud att urinblåsan blir ordentligt tömd.

Ömhet i ryggen

Du kan vara öm i ryggen och få ett blåmärke efter nålsticket. Blåmärket försvinner och ömheten går vanligen över inom några dagar.

Feber

Du kan få lite feber om du fått ryggbedövning under en förlossning.

Huvudvärk

En del får en speciell typ av huvudvärk efter en ryggbedövning. Huvudvärken beror på att det har läckt ut vätska från området där man har sprutat in bedövningen. Du får ont i huvudet om du står eller sitter, men värken försvinner om du ligger ner. Det kan hjälpa att dricka mycket vätska och ta receptfria läkemedel. Du kan få annan behandling om huvudvärken inte gått över efter ett till tre dygn.

Ryggbedövning vid förlossning

Ryggbedövning är den effektivaste smärtlindring du kan få under en förlossning. Det är vanligast att få bedövningen när värkarbetet är igång och livmodertappen är öppen 3–4 centimeter.

Du kan få ryggbedövning även om du har ätit under förlossningen.

En ryggbedövning kan hjälpa dig att klara smärtan bättre om du behöver värkstimulerande dropp.

Från beslutet om ryggbedövning kan det ta mellan en halvtimme och en timme innan en läkare kan komma och lägga bedövningen. Det kan också gå snabbare. Smärtlindringen fungerar för det mesta mycket bra under första delen av förlossningen. I slutet av förlossningen brukar bedövningen inte vara lika effektiv.

Förlossningen kan ta längre tid

En ryggbedövning kan göra så att värkarna blir svagare. Förlossningen kan ta längre tid och det kan vara svårare att krysta. Det är vanligt att du behöver få dropp med värkstimulerande medel. En läkare kan använda en sugklocka för att hjälpa till att få ut barnet om det blir svårt att krysta.

Ibland blir effekten av ryggbedövningen inte tillräckligt bra. Då kan doseringen av bedövningsmedlet behöva ändras. Personalen kan också behöva ändra läget på slangen som bedövningen ges igenom. Ibland behöver man få en helt ny ryggbedövning.

Rekommenderas vid vissa sjukdomar

Det kan vara bra med ryggbedövning om du har havandeskapsförgiftning. Ryggbedövningen sänker blodtrycket, som blir högt av havandeskapsförgiftningen.

Ryggbedövning brukar också rekommenderas om du har vissa hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar.

Ryggbedövning vid operation

Ryggbedövning är en vanlig bedövningsmetod vid operationer av underkroppen. Till exempel om du ska operera ett ljumskbråck, ett ben, en fot eller underlivet.

Inför en operation ska du fasta, alltså inte äta eller dricka. Det bäst att ha tom mage, om du skulle behöva narkos. Det kan enstaka gånger hända att ryggbedövningen inte tar ordentligt och då måste du vara förberedd för att sövas.

Antingen får du bara ryggbedövning eller så får du den tillsammans med narkos. Det är vanligt att få en kateter som sitter kvar om du får den med narkos. Då kan bedövningsmedlet fyllas på även efter operationen om du har ont.

Det är vanligast att bli bedövad från fötterna upp till navelhöjd eller brösthöjd.

Olika metoder för ryggbedövning

Det finns två olika metoder för att ge ryggbedövning:

• Epiduralbedövning, EDA
• spinalbedövning, SPA.

Det som skiljer metoderna åt är hur långt in bedövningsmedlet sprutas. Det är inte själva ryggmärgen som bedövas, utan nerverna som går ut från ryggmärgen.

Båda bedövningsmetoderna kan användas för smärtlindring eller som helbedövning. Det är typen av läkemedel och mängden som avgör hur bedövad du blir.

Det är vanligast med epiduralbedövning om du ska få bedövning med en kateter.

En variant av epiduralbedövning är sakralbedövning. Den läggs längst ner i ryggen och den används främst till barn, efter att barnet sövts med narkos.

Spinalbedövning brukar ges som en enstaka spruta för helbedövning vid operationer. Den kan också ges vid förlossning, om man tror att förlossningen kommer att gå snabbt.

När är ryggbedövning olämplig?

Det kan vara olämpligt att du får ryggbedövning om ett eller flera av följande påståenden stämmer in på dig:

• Du blöder lättare eller längre än vad som är vanligt. Narkosläkaren brukar kontrollera innan om du har några blödningsproblem.
• Du har en infektion i huden där nålen ska stickas in.
• Du har en infektion i blodet, så kallad sepsis.
• Du har någon sjukdom som ökar trycket i ryggmärgsvätskan.
• Du tar vissa blodförtunnande läkemedel.
• Du har vissa sjukdomar som påverkar nervsystemet.
• Du har vissa ryggsjukdomar eller medfödda skador i ryggraden.

Tatueringar på ryggen är sällan något problem eftersom narkosläkaren oftast kan sticka in nålen vid sidan om tatueringen.

Barn får oftare huvudvärk efter ryggbedövning än vuxna. Läkaren brukar välja sakralbedövning om barn ska få ryggbedövning. Det brukar fungera bättre.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Senast uppdaterad:
2018-06-29
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roland Boij, gynekolog och förlossningsläkare, Jönköping

(Visited 6 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden