Rehabilitering efter stroke

Sammanfattning

Att få en stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet. Både du och dina närstående kan behöva anpassa er till den nya situationen. Du kan komma att behöva professionell hjälp för att komma tillbaka till ett vardagsliv som du trivs med.

Vilka svårigheter man kan få efter en stroke beror på vilken del av hjärnan som har skadats och hur utbredd skadan är. De första månaderna efter man har fått en stroke sker ofta stora förbättringar. En del besvär kan bli mer eller mindre bestående, men förbättringar kan ske även flera år efter en stroke.

Efter en stroke kan du till exempel

  • bli förlamad
  • få försämrad känsel i ena sidan av kroppen
  • få svårt att äta eller dricka
  • få svårt att tala och att förstå vad andra säger
  • bli nedstämd
  • få personlighetsförändringar
  • få problem att minnas.

Risken för att du ska få demens ökar också.

De första månaderna

Det är viktigt att komma upp och sitta eftersom lungorna inte mår bra om du ligger ner och det ökar risken för lunginflammation.

Efter en tids vård och rehabilitering på sjukhuset fortsätter rehabiliteringen ofta i hemmet. För många känns det skönt att komma hem igen efter sjukhusvistelsen. I hemmet är det lättare att styra över sin egen tillvaro och många uppskattar att kunna använda personliga saker och ha nära till eventuella vänner och grannar.

Ibland kan din hemmiljö begränsa möjligheten att leva ett aktivt liv, och du kan då få din bostad anpassad. Det är vanligtvis en arbetsterapeut som hjälper till om du har behov av bostadsanpassning. Många behöver hjälp av närstående eller hemtjänst för att kunna klara av vardagen. Ofta tar det lång tid att anpassa sig till den nya situationen. Om du har ett arbete kan du behöva rehabilitering som inriktar sig på det.

Att lära känna det nya

Att drabbas av en stroke kan förändra din upplevelse av dig själv och din omvärld. Din förmåga att röra dig och kommunicera kan ha påverkats och det kan till en början vara svårt att hantera förändringarna. Men med tiden kan du lära dig vad som behövs för att det ska fungera bra i vardagen. Genom att våga prova olika aktiviteter kan du lära känna dina resurser och begränsningar. På så sätt kan du även träna upp dina tidigare förmågor på nytt eller hitta lösningar på problem som uppstår.

Du bör vänta med att köra bil

Om du brukar köra bil kan den förmågan påverkas av en stroke. Innan du provar att köra bil ska du diskutera detta med din läkare. Vanligtvis rekommenderar läkaren att man avstår från att köra bil helt under de närmaste månaderna efter en stroke. Efter den perioden bedömer läkaren från fall till fall om det är lämpligt att köra bil. Du kan behöva genomgå en undersökning hos ögonläkare för att ta reda på om du ser vissa delar av synfältet sämre.

Rehabilitering hemma

Det blir allt vanligare att större delen av rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder kan komma att göra hembesök och samarbetar i allmänhet med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken blir färre allt eftersom du själv och närstående upplever att du kan hantera vardagen på egen hand eller med hjälp av hemtjänst. Om det behövs kan du fortsätta att delta i rehabilitering som sjukgymnastik och arbetsterapi utanför hemmet.

Hemmet är en bra miljö för rehabilitering eftersom träningen kan anpassas till de intressen och vanor du har på ett bättre sätt än på sjukhuset. Målet med rehabiliteringen i hemmet är att du ska må så bra som möjligt. Närstående kan också ta en mer aktiv del i rehabiliteringen när den sker i hemmet.

Bostaden kan anpassas

Genom att anpassa bostaden på olika sätt kan du underlätta vardagslivet. Ibland räcker det med hjälpmedel som en duschpall eller ett stödhandtag i duschen, medan det i andra fall behövs mer omfattande förändringar som att ta bort trösklar och badkar. Det är vanligtvis arbetsterapeuten som ansvarar för att anpassa bostaden och prova ut hjälpmedel.

Personlig assistans

För att få personlig assistans måste du ha behov av hjälp för att klara grundläggande behov såsom påklädning, hygien, måltider och kommunikation. Ansökan om att få personlig assistans kan göras upp till 65 års ålder. Före 65 års ålder kan du också ansöka om utökning av antalet timmar per vecka vid ökat behov. Efter att du fyllt 65 kan redan beviljad assistans behållas, men mängden assistans kan inte utökas. Det finns också särskilt stöd att få om du har livslånga eller mycket långvariga funktionshinder.

Att träna upp nedsatta funktioner

Träningen är i början oftast inriktad på att förbättra kroppens olika funktioner som till exempel språket, minnet, uppmärksamheten och rörelsefunktionen. Du kommer att bli medveten om dina egna begränsningar och får träna upp din förmåga att planera, organisera och genomföra olika aktiviteter.

Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hjälpmedel och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Träningen anpassas till förmågan

I hemmet sker träningen ofta genom vardagsaktiviteter. Har du svårt att stå eller gå på grund av en förlamning i någon kroppshalva kan du träna det genom att till exempel stå vid diskbänken när du diskar eller gå till affären och handla mat.

Träningen ska vara lagom utmanande. Det betyder att du varken ska välja för svåra eller för lätta aktiviteter. Tillsammans med arbetsterapeuten eller sjukgymnasten försöker du hitta lämpliga, lagom utmanande träningsaktiviteter och program som du kan utföra på egen hand.

Du kan även behöva träna talet och språkförmågan. Om din förmåga att tal är påverkad kan en logoped hjälpa till med bra övningar.

Lär känna dina egna begränsningar

Ibland kan det ta längre tid att träna upp de nedsatta förmågor som inte syns utåt, som till exempel försämrat minne och försämrad uppmärksamhet eller insikt. Träningen inriktas då först på att du ska lära känna dina egna begränsningar, för att sedan kunna träna upp förmågan mer aktivt. Ett sätt att bli medveten om dina begränsningar är genom att testa aktiviteter som du tidigare klarade av utan problem. Om du känner till dina begränsningar kan du också göra någonting åt dem.

Du får göra saker på ett nytt sätt

Hjärnan har en förmåga att i varierande grad återhämta sig och olika funktioner kan förbättras en lång tid efter du fick en stroke.

Redan tidigt efter en stroke kan du behöva lära dig att utföra vanliga dagliga aktiviteter på ett nytt sätt. Du kan behöva använda en hand när du äter eller använda rullstol i stället för att gå. Du kan också behöva lära dig kommunicera på ett nytt sätt. Ibland löser du det på egen hand, men du kan också få stöd och råd av arbetsterapeuten eller annan vårdpersonal som du har kontakt med.

Arbetsträning

Om du har ett arbete och behöver arbetsträning för att kunna återvända till arbetslivet ska du ta kontakt med försäkringskassan.

Depression och ångest efter stroke

Att drabbas av stroke innebär oftast en svår psykisk påfrestning och kan också förändra känslolivet. Symtom på ångest och depression kan också ha ett samband med skadan i hjärnan.

De första tecknen på nedstämdhet kan komma ganska omgående efter att du har fått en stroke. Men det är vanligare att depressionen kommer senare och att den förstärks efter hand under de tre första månaderna efter utskrivningen från sjukhuset. Ofta kan nedstämdheten bero på att du blivit medveten om att du har fått funktionsnedsättningar.

Depression efter stroke behandlas med antidepressiva läkemedel. De kan även vara effektiva mot så kallad emotionalism. Det är ett uttryck för brist på kontroll över känslomässiga reaktioner, exempelvis att du gråter fast du blir glad, eller i mer sällsynta fall att du skrattar fast du inte vill det. Emotionalism kan precis som afasi leda till att du isolerar dig och det är därför viktigt att få hjälp och behandling.

De antidepressiva läkemedlen kompletteras ibland med psykologsamtal, psykosocial hjälp eller allmänt känslomässigt stöd för både strokepatienter och deras närstående. 

Att få ett bra vardagsliv

Det kan vara jobbigt och ta lång tid att återerövra vardagslivet efter en stroke. Ofta behöver du hjälp och stöd av till exempel närstående eller hemtjänst. Det finns en risk att du drar dig undan för att du inte vill vara till besvär för andra.

Du kan också behöva hjälp med att utveckla nya intressen utanför hemmet och att återuppta dina gamla roller, som till exempel rollen som pappa eller mormor. Du har rätt att få hjälp och stöd med det här. Även dina barn har rätt att få information och stöd. 

Vissa som har haft en stroke har lättare än andra att anpassa sig till det nya och kunna se livets möjligheter och rikedom. Andra behöver lite mer stöd och hjälp.

Du som är närstående behöver hjälpa till lagom mycket

Som närstående kan du få handledning av rehabiliteringspersonal i hur du på bästa sätt ska hjälpa till i olika situationer. Det finns annars en risk att du hjälper till för mycket och på det sättet hindrar den som har haft en stroke att lära sig hantera det nya. En stimulerande och lagom stödjande miljö underlättar förbättringar.

Att be den som har haft en stroke att beskriva hur hen upplever situationen kan bidra till att du bättre förstår hur du kan ge lagom mycket assistans och uppmuntran. Men det kan vara svårt om förmågan att prata eller skriva har påverkats hos den som fått en stroke. Ofta behövs det lugn och ro och gott om tid för att hitta ett nytt sätt att kommunicera med varandra.

Senast uppdaterad:
2016-06-30
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 

Granskare:

Susanne Guidetti, arbetsterapeut, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle. Sektionen för Arbetsterapi. Karolinska Institutet, Huddinge

(Visited 7 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden