Ont i örat

Sammanfattning

Att ha ont i örat är väldigt vanligt hos både barn och vuxna. Hos barn är orsaken ofta förkylning eller öroninflammation. Hos vuxna är det vanligare att det beror på hörselgångseksem. Ofta går problemen över av sig själv men i vissa fall kan det behövas någon form av behandling.

Den här texten handlar om de vanligaste orsakerna till öronvärk, vad du kan göra själv och när du ska söka vård. 

Olika typer av ont i örat

Värk i ett eller båda öronen kan bero på många olika orsaker. Du kan ha en virusinfektion, en infektion med bakterier eller en inflammation i hörselgången. Det är ofta svårt att veta varför man har ont i öronen. 

Ont i örat vid förkylning

Vid en virusförkylning brukar näsan och svalget vara inflammerade. Det brukar se rött och irriterat ut i svalget och det kan göra ont i halsen. Det är vanligt att även ha besvär som feber, snuva och hosta vid en förkylning. Det kan också göra ont i öronen. Det kan bero på tryck i örat eftersom slemhinnorna är svullna.

Förkylningen gör det också svårare för slemhinnorna i näsan och örat att försvara sig mot de bakterier som kan orsaka öroninflammation. Även friska personer kan bära på dessa bakterier bakom näsan. Små barn gör det ofta, vuxna mera sällan. Bakterierna får tillfälle att göra så att du blir sjuk först när till exempel en virusinfektion banat väg för dem.

Ont i örat vid öroninflammation

Öroninflammation är väldigt vanligt hos barn och kommer ofta tillsammans med en förkylning. Även vuxna kan få öroninflammation, men det är inte lika vanligt. Vid en öroninflammation bildas det var i mellanörat och trumhinnan blir röd och tjock. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig sämre.

Det gör ont i örat vid en öroninflammation. Det beror på att slemhinnan är svullen och att trycket i mellanörat ökar och att trumhinnan är inflammerad. Därför gör det oftast mer ont när man ligger ner och trycket i mellanörat ökar. Både barn och vuxna kan också få lock för örat och få sämre hörsel under en pågående öroninflammation. Man kan också få feber. Feber är vanligt hos barn under ett år men hos äldre barn och vuxna är det mer ovanligt.

Ibland blir trycket i mellanörat så stort att trumhinnan spricker. Det kan göra väldigt ont innan den spricker, men sedan brukar smärtan snabbt minska. När trumhinnan spricker brukar det rinna ut var i hörselgången. Oftast läker trumhinnan ihop av sig själv och man brukar inte få några besvär efteråt. Om trumhinnan spricker bör man alltid söka vård eftersom inflammationen behöver behandlas med antibiotika. Det beror på att öroninflammationen oftast är kraftig om trumhinnan har spruckit.

Ont i örat vid öronkatarr

Vid en öronkatarr har det samlats klar vätska i mellanörat. Det beror på att slemhinnan i örontrumpeten svullnat så att den inte kan öppnas och jämna ut trycket. Då blir det undertryck och det kan bildas vätska som helt eller delvis fyller mellanörat. Det gör att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna dämpas och hörseln kan bli sämre ett tag. Det känns som att ha lock för örat och ljudet blir dämpat.

Det är vanligt att barn får öronkatarr efter en förkylning eller en öroninflammation. Besvären går ofta över av sig själv och ska inte behandlas med antibiotika. Du som vuxen kan få problem med vätska i mellanörat till exempel om du inte kan tryckutjämna vid flygning eller dykning. Oftast får även vuxna problem i samband med förkylning men besvären brukar snabbt gå över av sig själv. Att tryckutjämna kan göra att besvären går över snabbare. Om besvären inte går över på någon vecka ska du som vuxen, alltid söka vård. Det gäller framförallt om du bara har besvär på en sida.

Ont i örat vid hörselgångseksem

Ont i örat kan också bero på att du som vuxen eller ditt barn har fått en inflammation i själva hörselgången. Det kallas för hörselgångseksem eller extern otit. Då är det huden i hörselgången som har blivit irriterad och inflammerad.

Vid hörselgångseksem fungerar inte örats egen rengöring som den ska. Det kan leda till att hörselgången blir irriterad och kliar. Ibland blir inflammationen mer allvarlig. Då kan hörselgången bli svullen, det kan göra ont och det kan börja rinna en illaluktande och kletig vätska ur örat. I vissa fall bildas en grynig massa där det kan börja växa svamp eller bakterier. Hörseln kan försämras tillfälligt om hörselgången helt eller delvis täpps igen av eksem, svullnad, vätska eller hudceller. Det beror på att ljud utifrån får svårare att nå fram till trumhinnan.

Lindriga hörselgångseksem är väldigt vanligt, speciellt bland personer som simmar och badar mycket. Det är också vanligt om man använder bomullspinnar i hörselgången. Det är lättare att få hörselgångseksem i ett varmt och fuktigt klimat. Därför är det vanligare att få besvär på sommaren i Sverige eller vid resor till varmare länder.

Ont i örat av andra orsaker

I sällsynta fall kan ont i örat bero på att det kommit in saker i hörselgången. Små barn kan stoppa in pärlor, stenar och andra små saker i örat. Insekter kan också komma in i hörselgången.

Slag mot örat eller till exempel en boll mot örat kan spräcka trumhinnan och ge smärta, blödning, hörselnedsättning och ibland yrsel. Samma sak kan hända vid dykning eller flygning om man inte hinner tryckutjämna snabbt nog.

När ska jag söka vård?

Ont i örat går ofta över av sig själv och de flesta behöver inte söka vård för sina besvär.

Sök vård på en vårdcentral eller en jourmottagning om du som vuxen eller ditt barn

  • har ont i örat och värken inte minskat på ett dygn
  • har vätska som rinner ur örat
  • har irritation eller svullnad i hörselgången i mer än två dygn.

Sök vård direkt på en akutmottagning om du som vuxen eller ditt barn

  • har ont i örat och samtidigt är stel i nacken och känner dig väldigt trött och svag
  • har ont i örat, har hög feber och känner dig allvarligt sjuk
  • är röd och svullen bakom örat eller om örat har börjat stå ut.

Kontakta en vårdcentral på nytt om besvären med öronvärk eller rinnande vätska i örat är kvar två till tre dygn efter att en läkare har bedömt besvären.

Kontakta en vårdcentral om du som vuxen eller ditt barn efter en öroninflammation har en känsla av lock för örat, försämrad hörsel, ringningar eller pip i öronen som inte har gått över efter tre månader. Sök vård tidigare om besvären är mycket stora.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vill du få hjälp att bedöma om du ska söka sjukvård? Svara på tre frågor utifrån symtom så guidar vi dig vidare. Vanliga symtom – när ska jag söka vård?

Vad kan jag göra själv?

Ofta går ont i örat över av sig själv. Det finns en del saker som du kan pröva för att lindra symtomen.

Ha huvudet högt

Både barn och vuxna mår bättre av att hålla huvudet högt när de har ont i örat. Då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont. Det kan vara bra att också ha huvudet högt när man ska sova. Det kan du göra genom att bädda med extra tjocka kuddar. Du kan också höja huvudändan på sängen genom att lägga en extra kudde under madrassen.

Barn under ett år kan du testa att ha i en bärsele. Du kan också låta hen sitta i knät eller i en babysitter. Du kan också höja huvudändan av sängen när barnet ska sova, till exempel genom att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan.

Nässprej hjälper inte mot öroninflammation men gör det lättare att andas

Avsvällande näsdroppar och nässprej minskar nästäppa och kan göra det lättare att andas vid en förkylning. Men de hjälper inte mot själva öroninflammationen. Det gäller både barn och vuxna. Använd inte avsvällande nässprej i mer än tio dagar. Det kan göra så att man får en nästäppa som är svår att bli av med.

Skölj näsan med koksaltslösning

Du kan också pröva att skölja näsan med koksaltslösning. Det finns färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej att köpa på apotek. Du kan även göra en koksaltlösning själv genom att blanda ett kryddmått salt i en deciliter vatten. Lösningen ska kokas upp och svalna av. För att få in koksaltlösningen i näsan kan du använda en speciell nässköljare eller en liten plastspruta. Båda finns att köpa på apotek.

Receptfria läkemedel lindrar smärtan

Vuxna kan använda receptfria smärtstillande läkemedel med paracetamol eller ibuprofen. Paracetamol finns i till exempel Alvedon och Panodil. Ibuprofen finns i till exempel Ipren och Ibumetin.

Om ditt barn är yngre än sex månader ska du alltid rådgöra med en sjuksköterska eller läkare innan du ger hen läkemedel. Från sex månaders ålder kan du ge barnet läkemedel som innehåller ibuprofen. Några exempel är Ipren eller Ibuprofen Apofri. Det är viktigt att noga följa anvisningarna på förpackningen så att barnet får rätt dos.

Undvik vissa läkemedel

Barn upp till 18 år som har feber bör inte använda läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Treo och Bamyl, utan att du som vuxen först har pratat med en läkare. Det finns en risk för Reyes syndrom. Det är en ovanlig sjukdom som bland annat kan leda till en allvarlig hjärnskada.

Tips på hur du kan lindra hörselgångseksem

Hörselgångseksem går ofta över av sig själv hos barn och vuxna men det kan klia mycket. För att lindra besvären kan det vara bra att hålla örat torrt genom att använda fetvadd, öronproppar eller badmössa när man badar eller duschar. Det kan göra att besvären går över. Det är också bra att låta bli att klia i örat eftersom det kan förvärra besvären. Du som vuxen kan också pröva öronsprej mot hörselgångseksem som finns att köpa på apotek. Sprejen kan också användas av barn som är äldre än fem år.

Tryckutjämning kan hjälpa vid öronbesvär

Hörseln kan bli sämre tillfälligt efter en öroninflammation om trycket i mellanörat har förändrats. Då kan det hjälpa att tryckutjämna. Det gör du genom att hålla för näsan och samtidigt försöka blåsa ut luft genom näsan. Luften pressas då upp genom örontrumpeten i stället. Det blir lite lättare att jämna ut trycket om man använder näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden på slemhinnorna. För att hjälpa små barn att tryckutjämna kan du låta dem suga på något, till exempel en napp eller dricka ur en nappflaska. Det finns också hjälpmedel att köpa på apoteket.

Det kan också vara bra att tryckutjämna vid flygresor om man har öronbesvär.

Öronbesvär och bad

Vid pågående öronbesvär med värk och vätska från öronen bör du inte bada. Har du haft en öroninflammation där det gått hål på trumhinnan bör du undvika att få vatten i öronen under någon vecka efter att det slutat rinna ur örat. Du kan använda fetvadd eller öronproppar vid dusch eller bad.

Undvik att få vatten i örat precis efter en operation där du eller ditt barn har fått ett rör i örat. Efter några veckor går det bra att bada fritt så länge man inte doppar huvudet mer än en meter under vattnet. 

Behandling

Ont i örat går ofta över av sig själv. Ont i örat vid förkylning och öronkatarr behandlas inte med antibiotika.

Vissa öroninflammationer behandlas med antibiotika

Alla vuxna och en del barn behöver behandling med antibiotika vid öroninflammation orsakad av bakterier. Behandlingen av öroninflammation ser olika ut i olika åldrar eftersom risken för komplikationer varierar med åldern. 

De som alltid bör få behandling med antibiotika är:

  • Barn under ett år.
  • Barn under två år som har öroninflammation i båda öronen.
  • Barn över tolv år och vuxna.
  • Alla barn och vuxna som har sprucken trumhinna.

Hos barn mellan ett och tolv år läker öroninflammation oftast utan antibiotika. Men även öroninflammation hos barn ska behandlas om:

  • Barnet har hög feber.
  • Barnet har mycket ont i örat, trots behandling med receptfria smärtstillande mediciner.
  • Något tyder på att infektionen kan sprida sig eller om barnet har någon annan allvarlig sjukdom.

Hörselgångseksem behandlas med örondroppar

Det viktigaste vid behandling av hörselgångseksem är att hörselgången blir rengjord. Ibland räcker rengöringen som behandling. I vissa fall kan du få örondroppar på recept. De innehåller ofta en kombination av antibiotika, kortison och svampdödande medel. Antibiotika hjälper om du har en bakterieinfektion och kortison hjälper mot inflammationen, som gör att det kliar, och svullnaden.

Om hörselgången är väldigt svullen kan du få en liten kompress som är indränkt i avsvällande medel i hörselgången. Det kallas för en tamponad. När svullnaden har lagt sig kan du börja behandlingen med örondropparna.

I vissa fall kan inflammationen spridas till ytterörat. Då kan det behövas antibiotika i form av tabletter.

Rör i örat

Barn och vuxna som har mycket besvär med vätska i örat eller återkommande öroninflammationer kan få rör inopererade i örat. Hos vuxna kan operationen göras med lokalbedövning men barn brukar alltid sövas. Barn kan ibland få en förstorad körtel bakom näsan bortopererad samtidigt. Det görs om körteln gör så att örontrumpeten blir för trång eller gör så att barnet snarkar.

Under operationen sätts ett litet plaströr genom trumhinnan så att luft kan komma in i mellanörat. Det gör att trumhinnan kan röra sig lättare och att det samlas mindre vätska bakom trumhinnan. Det gör att hörseln förbättras och det kan också minska risken för nya öroninflammationer.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan också ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Undersökning

För att undersöka örat använder läkaren ett otoskop. Det ser ut som ett handtag med en liten tratt och lampa i toppen. Ibland använder läkaren ett öronmikroskop som är som en kikare.

Läkaren undersöker hur trumhinnan ser ut, om det finns någon vätska bakom trumhinnan, hur vätskan ser ut och hur trumhinnan rör sig.  Med hjälp av en ballong kan hen blåsa luft mot trumhinnan för att se om den rör sig. Ibland använder läkaren istället en så kallad tympanometer för att undersöka trumhinnans rörlighet och trycket i mellanörat. Läkaren placerar då en liten mjuk propp i hörselgångens öppning och kopplar en apparat till proppen. Apparaten ger ifrån sig ett tutande ljud. Undersökningen gör inte ont.

Hörselgångseksem kan göra så att det är svårt att se trumhinnan. Det kan göra det svårt för läkaren att se om man har några andra öronbesvär utöver eksemet. Då brukar både barn och vuxna få behandling mot eksemet först. Sedan får man komma på återbesök några dagar senare för ytterligare en undersökning.

Smittar ont i örat?

Infektioner i öronen som öroninflammation och öronkatarr smittar inte. Däremot kommer de ofta i samband med en förkylning. Förkylningsvirus sprids väldigt lätt. Smittan kan föras vidare genom handslag och annan direktkontakt. Du kan försöka undvika att smitta andra genom att hosta eller nysa i armbågsvecket och försöka att tvätta händerna ofta. 

Hörselgångeksem smittar inte men i den gryniga massan som kan bildas inne i örat kan det finnas bakterier som smittar.

Hur kan jag förebygga ont i örat?

Det är svårt att undvika att barn och vuxna smittas av förkylningsvirus, som ofta är orsaken till värk i örat.

Svårt att undvika öroninflammationer

Som vuxen är risken att få öroninflammation ganska liten. Det kan vara svårt att undvika öroninflammationer helt hos barn. De här sakerna kan hjälpa:

  • Fortsätt att amma ditt barn, om du redan gör det. Amning har en skyddande effekt under barnets första år.
  • Undvik rökiga platser eftersom det gör att barnets slemhinnor blir mer känsliga för infektioner.

Barn och vuxna som får många öroninflammationer kan få ett litet rör inopererat i örat. Det kan minska risken för att få fler öroninflammationer.

Så undviker du hörselgångseksem

Peta inte i örat. Det stör den naturliga rengöringen av hörselgången och ökar risken att bakterier kommer in i örat. Du kan också få hörselgångseksem av att bada eller rengöra örat ofta.

Det är bra att använda hörselskydd och hörlurar som sitter utanpå örat i stället för sådana som sitter inuti hörselgången.

Du som använder örhängen kan försöka att använda sådana som är testade och rekommenderade för allergier. Allergier och eksem som sitter på den yttre delen av örat kan sprida sig till hörselgången. Det är också bra att använda schampo och tvål som är allergitestade.

Det är viktigt lufta hörselgången om du har hörapparat

Du som använder hörapparat kan tänka på att det är bra att lufta hörselgången genom att ta ut apparaten när du inte använder den. Det är också viktigt att rengöra insatsen så att inga bakterier förs in i hörselgången. 

Om du ofta får besvär med hörselgångseksem kan det vara bättre att använda en som sitter bakom örat i stället för en apparat som stoppas in i örat. 

Komplikationer och följdsjukdomar

Ont i örat läker oftast av sig själv på några dagar. Ibland kan det finnas kvar vätska bakom trumhinnan en tid efter att öroninflammationen har läkt. Det kan göra att hörseln blir sämre tillfälligt. Det är bra att kontakta en läkare om besvären är kvar flera veckor eller blir värre. Barn yngre än fyra år som har haft en inflammation i båda öronen ska alltid gå på återbesök efter tre månader. Kontrollen görs av en läkare på en vårdcentral. Om läkaren upptäcker att hörseln inte är helt återställd eller om trumhinnan inte ser frisk ut skrivs en remiss till en öron-näsa-halsmottagning.

Mastoidit och andra komplikationer

I ett fåtal fall av öroninflammation sprider sig infektionen och ger en komplikation. Mastoidit innebär att öroninflammationen har spridit sig till skallbenet bakom örat. Symtomen är kraftig smärta i och bakom örat, feber och utstående öra.  Hos små barn kan komplikationen komma så snabbt att man inte har hunnit märka öroninflammationen. Sjukdomen är allvarlig. Sök vård direkt på en akutmottagning om du tror att du som vuxen eller ditt barn har mastoidit. Personer med mastoidit får stanna kvar på sjukhus och får antibiotika direkt i blodet. De flesta blir friska efter behandlingen men ibland krävs en operation.

Öroninflammation kan också orsaka till exempel ansiktsförlamning och hjärnhinneinflammation om den sprider sig. Då behöver du som vuxen eller ditt barn snabbt vård.

Hörselgångseksem som kommer tillbaka

Det är vanligt att få återfall av hörselgångseksem. Håll örat torrt och använd schampo och tvål som är allergitestade, eftersom hörselgångseksem ibland beror på allergi. Det kan minska risken för att få besvär. Undvik att peta i örat. Det är också bättre att använda hörselkåpor än proppar i öronen när du lyssnar på musik eller skyddar dig mot buller.

Du kan också få en infektion i en talgkörtel

Du kan också få en infektion i en eller flera talgkörtlar i hörselgången på samma sätt som du kan få finnar i ansiktet. Det brukar göra mycket ont och ibland ge svullnad och flytning ur örat. Ofta behövs avsvällande behandling och ibland behöver bölden öppnas av en läkare. Peta inte i varet eftersom det kan göra att infektionen sprids.

Publicerad:
2016-07-05
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Ann Hermansson, docent, öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Lund.

(Visited 11 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden