Utbyte av läkemedel på apotek

Utbyte av läkemedel på apotek – Generiskt utbyte

När du hämtar ditt receptbelagda läkemedel på apotek ska farmaceuterna erbjuda ett likvärdigt läkemedel till ett lägre pris. Detta kallas för generiskt utbyte. Det generiska utbytet på apotek gäller endast för läkemedel förskrivna till människa, då läkemedel som inte är förmånbelagt ej är utbytbart som vid förskrivningar till djur.

Syftet med utbytet är att hålla nere kostnaden för läkemedel både för dig som patient och för staten som betalar läkemedelsförmånen. Ingen ska behöva betala mer än nödvändigt för ett läkemedel. Utbytet frigör pengar som kan användas inom annan svensk hälso- och sjukvård.

Praktisk så går det till så att myndigheten Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om det läkemedel som har lägst pris inom en utbytesgrupp med likvärdiga läkemedel, den så kallade ”periodens vara”. Myndigheten utser även två reservprodukter som apoteken kan byta till i de fall det billigaste läkemedlet inte går att få tag på.

Vilket utbytbart läkemedel som har lägst pris kan variera vilket medför att apoteken kan erbjuda olika läkemedel vid olika tillfällen. Det innebär även att priserna kan variera. Det är TLV som beslutar om vilket läkemedel apoteken ska erbjuda apotekskunden. Det är också ovan nämna myndighet som fastslår det pris apoteket får sälja det receptbelagda läkemedlet för.

Flera länder runtom i Europa har generiskt utbyte för att pressa läkemedelsbolagens priser, när patentet går ut på det framforskade originalet. Längden på prisperioden brukar dock variera, i Danmark, så är det en ny ”månadens vara” var 14:e dag.

Sedan i höstas 2014, tillsynar TLV apoteken så att det säljer månadens vara på ett riktigt sätt samt läkemedelsindustrin så att det levererar läkemedel i enlighet med sitt till TLV anmälda åtagande.

Vilka läkemedel ingår i en så kallad utbytesgrupp.

Det är en annan myndighet i Sverige som beslutar om vilka läkemedel som ska anses vara utbytbara mot varandra, nämligen Läkemedelsverket. Läkemedel kan alltså anses vara utbytbara även om det inte på pricken innehåller exakt samma hjälpämnen.

Dessa är kriterierna som ska uppfyllas för att ett läkemedel ska anses var utbytbart (information från Läkemedelsverket):

  • vara godkända som läkemedel
  • innehålla samma aktiva beståndsdel(ar)
  • innehålla samma mängd av de aktiva beståndsdelarna
  • ha samma beredningsform
  • ha bedömts vara bioekvivalenta/terapeutiskt ekvivalenta
  • ingå i läkemedelsförmånen, beslutas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Läkemedel kan dock föras upp på Läkemedelsverkets utbytbarhetslista innan det ingår i läkemedelsförmånen. Inget utbyte kommer då att ske på apotek.

Skillnader som kan medföra hinder mot utbytbarhet

  • Bioekvivalens har inte visats mellan läkemedlen.
  • Läkemedlen har olika födoämnesinteraktioner.
  • Den aktiva substansen har ett så kallat snävt terapeutiskt intervall där relativt små förändringar av halten av den aktiva substansen i blodet hos en enskild individ kan ha stor klinisk betydelse. Detta gäller till exempel läkemedel med indikation epilepsi och läkemedel som ges efter en transplantation för att förhindra avstötning.
  • Någon väsentlig del i produktinformationen saknas eller är motsägelsefull för läkemedlen. Även om läkemedlen i övrigt är medicinskt likvärdiga kan motsägelsefull information i bipacksedeln skapa osäkerhet för patienten. Produktinformationen bedöms i sin helhet, men speciellt fokus läggs på till exempel graviditetsvarningar.
  • Läkemedlen har stora och viktiga skillnader i hanterbarhet, till exempel läkemedel som kräver viss andningsteknik, läkemedel i injektionspennor eller andra läkemedel där hjälpmedel ingår.
  • Det finns vissa skillnader i läkemedlens egenskaper, till exempel väsentliga skillnader i tablett- eller kapselstorlek, där ett läkemedel är litet i storlek och det andra är stort och detta inte går att dela, krossa eller lösa upp.
  • Läkemedel som speciellt riktar sig till barn och som har olika smak. Till exempel är mintsmak inte utbytbart mot fruktsmak men smaken behöver inte vara helt identisk, en hallonsmak kan vara utbytbar med en annan hallonsmak.
  • Läkemedel för utvärtes bruk, särskilt salvor och krämer, där de ingående hjälpämnena skiljer sig mycket åt, till exempel med avseende på fett- och vatteninnehåll.

Skillnader som i regel inte utgör i hinder mot utbytbarhet

  • Om det är olika salt av den aktiva substansen.
  • Tabletter och kapslar är generellt utbytbara.
  • Om läkemedlen är parfymerade eller oparfymerade.
  • Om läkemedlen innehåller olika färgämnen.
  • Om läkemedlen är förpackade i blister/tablettkartor eller burk.

Om det är skillnader i godkänt användningsområde av läkemedlet (indikation). Detta under förutsättning att annan väsentlig information, till exempel varningar, inte saknas eller att det inte leder till stora skillnader i doseringsrekommendationer.

(Visited 6 times, 1 visits today)