Hörapparater – så fungerar de

Sammanfattning

En hörapparat är en liten apparat som oftast placeras i eller vid örat. Den förstärker ljud. Du blir ofta hjälpt av hörapparater om du har nedsatt hörsel. Det finns olika typer av hörapparater som passar olika behov.

Att börja använda hörapparat är ofta ganska krävande, och det är vanligt att du blir trött till en början. Men om du använder apparaterna regelbundet tränar du upp hörförmågan så att det går allt lättare och du hör bättre och bättre. 

Vilken hörapparat passar mig?

Det finns flera olika slags hörapparater. Vilken typ du bör använda beror på vilken slags hörselnedsättning du har, men också på flera andra saker.

Här är några saker som kan påverka valet av hörapparat:

  • Utseendet på din hörselgång kan göra att vissa apparater passar bättre.
  • Dina egna önskemål och din livsstil. Det påverkar bland annat hur hörapparaten behöver kunna ställas in och vilka extrafunktioner som du behöver.
  • Din rörlighet och synförmåga, eftersom du behöver kunna placera apparaterna rätt i öronen och sköta om dem så att de fungerar bra.

Olika sorters hörselnedsättningar

Hörapparater kan hjälpa mer eller mindre bra beroende på vilken typ av hörselnedsättning du har.

Den vanligaste orsaken till hörselnedsättning är att nervsignalerna från örat inte kommer fram som de ska till hjärnans hörselcenter. Det handlar oftast om en skada i innerörat. Anledningen är ofta att kroppen helt enkelt har åldrats.

Vid sådana hörselnedsättningar kan du få hjälp av en hörapparat. Men eftersom det finns en skada i innerörat kommer det inte att gå att höra vissa ljud tydligt.

Ibland kan hörselnedsättningen ha uppstått i hörselgången, trumhinnan eller i hörselbenen. Innerörat är ofta friskt, men örats förmåga att leda in ljud fungerar inte riktigt. Då har du ofta stor hjälp av en hörapparat.

Läs mer: Hörsel och balans

Hörapparaten behöver ställas in

Att ha nedsatt hörsel kan innebära flera olika saker. Vid hörselnedsättningar som beror på att du blir äldre händer ofta följande saker:

  • Du får svårare att höra högfrekventa ljud, alltså de ljud som brukar kallas för ljusa. Det är oftast de ljuden som försvinner först.
  • Du får svårare att höra svaga ljud.
  • Du får svårare att höra olika delar i sammansatta ljud, till exempel i vanligt tal.
  • Du får svårare att uppfatta varifrån ett ljud kommer.

Allt detta ska hörapparaten hjälpa till att kompensera. Hörapparater ställs därför in på olika sätt för olika personer. Den slutliga inställningen blir ofta en kompromiss mellan olika önskemål, till exempel mellan att du ska uppfatta tal så bra som möjligt och att ljudet inte ska vara obehagligt.

Utprovningen och inställningen görs av en audionom. En audionom är specialist på att utreda hörselnedsättningar och vet hur du kan få hjälp att höra bättre. Det är också audionomen som provar ut hörapparater och andra hörhjälpmedel.

Läs mer: Att få hörapparat och andra hörhjälpmedel

Två hörapparater är ofta bättre än en

Det kan vara svårt att uppfatta varifrån ljuden kommer, om du har nedsatt hörsel på båda öronen men bara använder hörapparat på ett öra. Genom att använda hörapparater till båda öronen kan du lättare uppfatta från vilket håll ljuden kommer. Du behöver dessutom mindre förstärkning i var och en av hörapparaterna.

Men det är inte alltid möjligt att använda två apparater. Det ena örat kan ha förlorat förmågan att vidarebefordra ljud till hjärnan, och trots träning går det inte att få tillbaka den.

Hörapparatens funktioner

Nästan alla hörapparater innehåller följande delar:

  • mikrofon
  • liten dator
  • förstärkare
  • högtalare
  • batteri eller laddcell.

Mikrofonen tar upp ljudet. Det behandlas sedan i datorn. Datorn kan programmeras på många olika sätt för att ljudet ska bli rätt anpassat till dina behov.

Ljudet förstärks i förstärkaren och skickas sedan vidare till högtalaren. Högtalaren skickar in ljudet i ditt öra.

Hörapparater drivs av batterier eller laddceller.

Olika sorters mikrofoner

Mikrofonen i en hörapparat kan vara lika känslig för ljud från olika riktningar. En annan typ av mikrofon kan förstärka ljud framifrån mer än från andra håll. Då kallas det för en riktningsmikrofon.

En del riktningsmikrofoner kan också dämpa buller som kommer från andra håll än framifrån. På så sätt kan du få mer förstärkning av ljudet från någon du talar med och mindre förstärkning av bakgrundsbuller från sidan eller bakifrån.

Hörapparatens dator kan programmeras

Din ålder, livsstil och andra omständigheter spelar in för hur hörapparaten ska programmeras. Två personer med samma hörselnedsättning kan behöva helt olika programmering för att höra så bra som möjligt.

Hörapparaten har olika program som förstärker ljud på olika sätt. Audionomen programmerar hörapparaterna utifrån de önskemål och behov som du har.

Datorn i en hörapparat kan ofta växla automatiskt mellan olika program. Den kan också anpassa sig till din hörselnedsättning genom att förstärka ljudet mest på de typer av ljud där du hör sämst. Apparaten kan till exempel förstärka de delar av tal som du annars har svårt att uppfatta. Samtidig behåller den tydligheten i sådana ljud som du redan kan höra. Starka ljud förstärks lite eller inte alls.

Hörapparaten kan också ställas in så att den slår av vid för starka ljud, för att sedan omedelbart fungera som vanligt igen. Dessutom kan den till viss del sortera bort störande bakgrundsljud.

På vissa apparater kan du välja mellan att ställa in ljudstyrkan manuellt eller om den ska justeras automatiskt utifrån ljudmiljön. Andra apparater är helt automatiska och saknar helt volymkontroll och möjlighet att byta program.

Signalbehandling kan göra ljuden tydligare

Förstärkaren i hörapparaten kan ha olika metoder för så kallade signalbehandling. De kan bland annat minska störande bakgrundsbuller och förstärka talljud.

Det finns också signalbehandling som minskar det tjutande ljud som hörapparater kan ge ifrån sig. Det kallas rundgång och uppstår när det förstärkta ljudet inne i hörselgången råkar nå ut till mikrofonen på hörapparaten igen.

Hörslingor kan kopplas till vissa hörapparater

Många offentliga lokaler som till exempel biografer, teatrar och kyrkor har det som kallas hörslinga. En hörapparat kan fungera som en mottagare för sådana hörslingor.

En hörslinga fungerar så här: Talarens mikrofon eller filmens ljud är kopplade både till högtalarna och till en apparat som sänder magnetiska vågor till hörapparater. På så sätt kan du höra talaren tydligt i hörapparaten. Samtidigt slipper du störande ljud i rummet, som hostningar eller skrap av möbler.

Hörslinga kallas även teleslinga.

För att du ska kunna använda hörslinga måste hörapparaten ha en så kallad telespole. Med telespole kan du också använda andra tekniska hjälpmedel till exempelvis telefon, tv, radio och musikanläggningar. De flesta bakom-örat-apparater har en omkopplare så du kan välja mellan vanlig lyssning och telespolen.

Andra funktioner i hörapparater

Många hörapparater kan kopplas trådlöst till mobiler, datorer, tv och annan kommunikationsutrustning. Då används så kallad bluetooth-teknik eller annan radioteknik.

En del bakom-örat-apparater har en ingång där du kan koppla in ljud från till exempel telefoner, CD-spelare och annan utrustning. Ingången kallas audioingång eller DAI ingång. 

Olika sorters hörapparater

Det här är de två huvudsakliga grupperna av hörapparater:

  • bakom-örat-apparater, som ibland förkortas BÖ
  • i-örat-apparater, som ibland förkortas IÖ.

De flesta av de här hörapparaterna är små och diskreta.

Har du en lätt eller måttlig hörselnedsättning brukar du kunna ha vilken typ av apparat som helst. Valet handlar då om annat, som vilka extra funktioner som behövs.

Om du har en svår hörselnedsättning behöver du oftast en bakom-örat-apparat med gjuten öroninsats. Ljudförstärkning i de andra typerna av hörapparater räcker inte till.

Här kan du söka fram en lista över vilka hörapparater som finns att få.

Bakom-örat-apparater

Den vanligaste typen av hörapparat har du bakom örat. I en bakom-örat-apparat ryms det många olika extra funktioner, till exempel telespole för hörslinga. Det finns också plats för programomkopplare och volymkontroll på apparaten. Den får plats bakom örat även om du använder glasögon.

Har du en måttlig eller svår hörselnedsättning och vill ha en hörapparat med många funktioner brukar det vara bäst med en bakom-örat-apparat.

Ljudet leds från apparaten in i hörselgången genom en slang. Det finns flera varianter av bakom-örat-apparater.

Bakom-örat-apparat med gjuten öroninsats

I en vanlig variant av bakom-örat-apparat sitter slangen i en individuellt gjuten propp, en så kallad öroninsats. Förutom en liten ventilationskanal sluter den tätt så att inte ljud läcker ut.

Eftersom hörapparatens mikrofon är nära hörselgången finns det ändå risk att ljud läcker ut från örat och in i hörapparatens mikrofon. Det förstärks då och riskerar att bli rundgång. Då tjuter det i hörapparaten. Nästan alla hörapparater har teknik som minskar risken för rundgång. Risken för rundgång ökar ju kraftigare förstärkning du har och ju större öppning som finns i öroninsatsen.

Om du använder hörapparater med en gjuten öroninsats kan du uppleva en känsla av instängdhet. Det gäller framförallt om du har hörapparater till båda öronen.

Berätta för din audionom om du upplever att det känns instängt. Audionomen kan till exempel öka ventilationen i öroninsatsen eller ändra inställningarna i hörapparaterna. Då kan känslan minska eller försvinna.

Bakom-örat-apparat med extern hörtelefon

En annan vanlig typ av bakom-örat-apparat leder ljudet från hörapparaten in i örat med en sladd i stället för en tunn ljudslang. Sladden slutar i en liten högtalare, som kallas för extern hörtelefon. Högtalaren är placerad i hörselgången.

Apparaten ser likadan ut som den förra, förutom att den kan ha antingen öppen eller individuellt gjuten öroninsats. Den passar om du har en måttlig till svår hörselnedsättning.

Bakom-örat-apparat med öppen öroninsats

Den här varianten av bakom-örat-apparat är likadan som den förra, förutom att den har en mycket tunn ljudslang som mynnar till en helt öppen öroninsats. Det fungerar bra vid lite lättare hörselnedsättningar.

Du kan fortfarande höra med den hörsel du har

Ditt ytteröra hjälper i vanliga fall till med att avgöra varifrån ljud kommer. Bakom-örat-apparatens mikrofon sitter ovanpå eller bakom ytterörat. Då används inte ytterörats funktion för att lokalisera varifrån ljud kommer.

Detsamma händer om det sitter en propp i örat och täpper till ingången. Du förlorar en del av förmågan att lokalisera från vilket håll ljudet kommer. Du kan då inte heller använda dig av den hörsel du ändå har kvar för att höra ljud, utan du blir helt hänvisad till det förstärkta ljudet från hörapparaten.

Det är därför bra med hörapparater som lämnar öppningen till örat så fri som möjligt, om du fortfarande hör vissa ljud. Då kan du uppfatta de ljud som du fortfarande hör och samtidigt få de andra ljuden förstärkta. Ljudet blir mer naturligt och känslan av instängdhet brukar vara mindre.

Den här sortens hörapparat har även en funktion som minskar risken för rundgång.

I-örat-apparater

I-örat-apparater har så små delar att hela apparaten får plats inne i hörselgångens öppning. Apparaten ryms i ett individuellt avgjutet skal som syns i ytterörat eller bara i mynningen av hörselgången.

Denna typ av hörapparat rekommenderas inte om du har en kraftigare hörselnedsättning. Då behöver du mer ljudförstärkning, vilket i sin tur ökar risken för rundgång.

I-örat-apparater innehåller oftast inte så många extra funktioner som bakom-örat-apparater. De är extra små och diskreta, men saknar oftast sådant som till exempel telespole till hörslinga.

Olika sorters i-örat-apparater

Det finns flera olika sorters i-örat-apparater. Vissa lämnar hörselgångens öppning ganska fri, medan andra sätter igen den. En fördel med dem som lämnar den fri är att örat kan använda sig av den naturliga hörsel som finns kvar, precis som med bakom-örat-apparaterna med öppen insats.

Det kan behövas en kanal för ventilation i hörapparaten. Det behövs dels för att undvika att fukt stängs in och tryck skapas i hörselgången, och dels för att motverka att ljud stängs in. Det gäller särskilt din egen röst och de ljud som skapas när du tuggar och sväljer.

Det är också större risk att vax sätter igen högtalaren på i-örat-apparater. De behöver därför vaxskydd och rengöras ofta.

Benledningshörapparater och kokleaimplantat

Ibland kan du behöva få ett hörhjälpmedel inopererat. Om det av olika anledningar inte går att placera en hörapparat i hörselgången, kan du i stället få en så kallad benledningshörapparat. Hörapparaten sätts fast vid en titanskruv som opereras in i skallbenet eller genom en magnet. Den fungerar som en vibrator och skickar vibrationer genom skallbenet bakom öronen till snäckan i innerörat.

Kokleaimplantat kan opereras in om du är helt döv på båda öronen eller har en mycket svår hörselnedsättning där hörapparat inte räcker till. 

Senast uppdaterad:
2018-01-12
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mattias Johansson, verksamhetschef, Hörsel Syn Tolk, Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen

(Visited 8 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden