Fluoxetin Mylan

Läkemedelsinformation

Vad är Fluoxetin Mylan?

Fluoxetin Mylan är ett läkemedel som används för att behandla depression. Det är ett så kallat antidepressivt läkemedel. Läkemedlet används också för att behandla vissa typer av ångest, som tvångstankar och tvångshandlingar. Det kan också användas vid andra former av psykiska besvär som till exempel bulimi.

Medicinen tillhör en grupp antidepressiva läkemedel som kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI. Det verksamma ämnet är fluoxetin.

Recept och högkostnadsskydd

Fluoxetin Mylan finns som kapslar i styrkan 20 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Hur fungerar medicinen?

Det verksamma ämnet i medicinen, fluoxetin, ökar aktiviteten av signalsubstansen serotonin i hjärnan.

Signalsubstanser är ämnen som överför impulser mellan nervceller i hjärnan. Serotonin är en av de signalsubstanser som har samband med stämningsläget. När man är deprimerad kan hjärnans serotoninsystem vara i olag. Mediciner som ökar aktiviteten av signalsubstansen serotonin i hjärnan kan göra så att stämningsläget blir normalt igen och även ha effekt mot olika typer av ångest.

Det kan ta upp till några veckor innan man känner att medicinen verkar. Den fortsatta förbättringen sker sedan gradvis, och det kan ta två till tre månader innan man är återställd.

En del personer kan uppleva en försämring under den första tiden av behandlingen. Då är det viktigt att man följer läkarens anvisningar och inte själv ändrar dosen eller avbryter behandlingen.

Hur tar man medicinen?

Kapslarna sväljer man hela tillsammans med minst ett halvt glas vatten.
Det går bra att ta medicinen antingen i samband med måltid eller mellan måltiderna.

När man har blivit bättre från depressionen bör man fortsätta att ta medicinen i ytterligare sex månader. Det är för att minska risken att bli sjuk igen.

Personer som får upprepade depressioner kan behöva ta fluoxetin i förebyggande syfte under längre perioder, ofta under år. Även vid behandling av olika former av ångest kan man behöva behandling under lång tid.

Ibland väljer läkaren att medicinen ska tas på annat sätt. Man bör då följa läkarens instruktioner.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

Doseringen av medicinen är olika från person till person. Man tar vanligen medicinen en gång om dagen.

En vanlig dygnsdos vid behandling av depression och tvångstankar ligger mellan 20 och 60 milligram.

En vanlig dygnsdos vid behandling av bulimi för vuxna är 60 milligram.

När man börjar ta medicinen börjar man vanligen med en låg dos som sedan trappas upp.

När man avslutar en behandling trappas dosen ner gradvis. Då minskar risken för besvär som beror på att man för tvärt slutar med medicinen, så kallade utsättningssymtom. Exempel på sådana symtom är yrsel, illamående, svettningar, skakningar, myrkrypningar, oro och irritation. Besvären går över, men i sällsynta fall kan man behöva trappa ner på dosen mycket långsamt.

Om man brukar ta medicinen på morgonen men glömmer att ta den då går det bra att ta den senare på dagen. Om man har glömt att ta medicinen en dag tar man nästa dos som vanligt dagen därpå. Man ska inte kompensera en bortglömd dos genom att ta dubbel dos nästa dag.

Viktigt

Man ska inte avbryta behandlingen i förtid. Då finns en risk att de ursprungliga problemen kommer tillbaka. Om man avbryter behandlingen tvärt finns det också risk för att man får utsättningssymtom.

Man blir inte beroende av antidepressiva läkemedel.

Om man behöver byta ett antidepressivt läkemedel mot ett annat bör man ibland göra ett uppehåll innan man kan börja ta den nya medicinen. Hur långt detta uppehåll ska vara beror på vilka antidepressiva läkemedel det är. Man ska alltid rådgöra med sin läkare om detta.

Om man har lätt för att blöda bör man berätta det för sin läkare.

Man bör vara försiktig med alkohol när man tar medicinen. Detta kan vara bra att diskutera med sin läkare.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra mediciner samtidigt

Medicinen kan påverka eller påverkas av många andra läkemedel. Det är därför extra viktigt att berätta för läkaren vilka andra läkemedel man använder. Några av de läkemedel man bör undvika är

  • läkemedel mot depression som innehåller moklobemid, till exempel Aurorix
  • läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom som innehåller selegilin, till exempel Selegilin Mylan
  • andra läkemedel mot nedstämdhet och ångest som innehåller fluvoxamin, citalopram, escitalopram, venlafaxin eller duloxetin, till exempel Fevarin, Cipramil, Cipralex, Efexor Depot eller Yentreve
  • läkemedel som innehåller tamoxifen, till exempel Nolvadex
  • linezolid som används mot infektion, till exempel Zyvoxid
  • läkemedel mot smärta som innehåller tramadol, till exempel Tradolan
  • växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört.

Man bör tala om för sin läkare om man tar medicin som ökar risken för blödningar, såsom blodförtunnande eller smärtlindrande läkemedel som kallas cox-hämmare (NSAID) och innehåller till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen eller naproxen. Dessa läkemedel kan ge hud- och slemhinneblödningar om man tar dem tillsammans med fluoxetin.

Om man tar flera läkemedel som påverkar halterna av serotonin i hjärnan finns en liten risk för så kallat serotonergt syndrom. Det är ett mycket ovanligt tillstånd med överstimulering av serotoninsystemet. Symtomen är till exempel hög feber, muskelsammandragningar, skakningar, överaktiva reflexer, oro, rastlöshet, förvirring, ökad hjärtfrekvens, svettningar eller diarré. Att få alla symtom är mycket ovanligt. Om man får något eller några av symtomen ska man genast kontakta läkare.

Biverkningar

Olika personer känner av biverkningar mycket olika. Om man får biverkningar brukar de komma redan under den första eller andra veckan av behandlingen och sedan minska efter hand. Om biverkningarna är mycket besvärliga, eller om de inte går över, bör man kontakta läkaren som skrivit ut medicinen. Då kan dosen behöva ändras, eller så kanske man behöver byta till ett annat läkemedel.

En del personer som använder medicinen kan till exempel må illa, bli dåsiga, börja svettas mer, få lös mage, få huvudvärk eller bli oroliga. Dessa besvär går oftast över efter en tid. Vissa kan få sexuella besvär, som brukar finnas kvar under hela den tid som man tar medicinen.

Några få kan bli rastlösa och ha svårt att sitta eller stå stilla. Den här biverkningen kommer oftast i början av behandlingen. Om man skulle få den här typen av besvär bör man tala med sin läkare.

Man kan bli torr i munnen av medicinen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att sköta sina tänder extra noga under behandlingen. Till exempel är det bra att borsta tänderna med fluortandkräm och använda tandtråd. Läs mer om muntorrhet.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid eller ammar.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller fluoxetin. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera preparat som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på läkemedel som innehåller fluoxetin är

  • Fontex
  • Fluoxetin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Fluoxetin ratiopharm.

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel – hur de fungerar, hur de ska användas och förvaras. Du kan även diskutera frågor som rör risker och biverkningar eller andra frågor kring användning av läkemedel.

Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 20.00.

Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

 

Publicerad:
2012-08-30
Skribent:
Granskare:

Staffan Hägg, läkare, specialist i läkemedelslära och psykiatri, Linköpings universitetssjukhus.

 

(Visited 8 times, 2 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden