Blodtransfusion

Blodet som används vid blodtransfusioner kommer från blodgivare vid landets blodcentraler. Blodet kontrolleras enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

När en blodgivare lämnat blod delas det tappade blodet upp i sina olika beståndsdelar: plasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Det görs för att de olika beståndsdelarna används i olika sammanhang. Patienten får endast de beståndsdelar han eller hon behöver.

Blodgrupper

Blodet delas in i fyra olika blodgrupper enligt det så kallade AB0-systemet, som bygger på skillnader i sockermolekyler fästade på proteiner på blodkropparnas yta:

  • blodgrupp A
  • blodgrupp B
  • blodgrupp AB
  • blodgrupp 0 (noll).

I Sverige är A och 0 (noll) de vanligaste blodgrupperna.

Vid en blodtransfusion måste blodgivarens och mottagarens blodgrupper passa ihop. Här kan du se vilka kombinationer av blodgivare och mottagare som är möjliga enligt AB0-systemet:

  • A kan ge blod till A och AB och ta emot blod från blodgrupp A och 0.
  • B kan ge blod till B och AB och ta emot blod från blodgrupp B och 0.
  • AB kan bara ge blod till AB men ta emot blod från alla blodgrupper.
  • 0 kan ge blod till alla blodgrupper men bara ta emot blod från sin egen blodgrupp.

Rh-systemet

En annat protein, som kan finnas på blodkroppens yta, är den så kallade Rh-faktorn. Den finns hos cirka 85 procent av Sveriges befolkning. De kallas Rh-positiva (Rh+). Resten av befolkningen (15 procent) saknar Rh-faktorn och kallas Rh-negativa (Rh-).

Enligt Rh-systemet kan den som är Rh-positiv endast ge blod till andra Rh-positiva, medan Rh-negativa kan ge blod till båda grupperna.

Förberedelser inför blodtransfusion

Om du ska få en planerad blodtransfusion behöver du inte själv förbereda dig på något särskilt sätt. Men det kan vara bra att gå på toaletten före eftersom transfusionen kan ta några timmar.

Blodprover tas för att ta reda på vilken blodgrupp du har och för att säkerställa att blodgivarens och din blodgrupp stämmer överens.

Sjukvårdspersonalen tvättar huden noggrant på den plats där kanylen ska sättas för att leda blodet in i kroppen.

Så går blodtransfusion till

Blodet leds in i kroppen via ett blodkärl i exempelvis armvecket, handen, ljumsken eller halsen beroende på hur sjuk patienten är och hur ofta han eller hon får blod.

En blodtransfusion tar olika lång tid beroende på vilken av blodets beståndsdelar patienten behöver. Den som har förlorat stora mängder blod eller har brännskador kan behöva få transfusioner med blodplasma. Patienter med leukemi får ofta transfusioner med både röda blodkroppar och blodplättar, så kallade trombocyter. Blodtransfusion med röda blodkroppar tar ofta 2–3 timmar, medan en transfusion med trombocyter tar cirka en halvtimme.

Att få en blodtransfusion gör inte ont. Det kan kännas lite när personalen sticker i huden på den plats där transfusionen ska ges. Efter en blodtransfusion är det vanligt att man känner sig piggare och får mera ork.

Fråga om råd

Undrar du över något inför blodtransfusionen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska ge transfusionen eller den läkare som skrivit remissen.

Senast uppdaterad:
2015-05-15
Skribent:

Anna Hammarström, webbredaktör

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla Axdorph Nygell, överläkare, Centrum för Aferes och Stamcellshantering, Karolinska Universitetslaboratoriet

Texten är producerad i samarbete med Stockholms läns landsting.

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen.

(Visited 9 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden