Att få hörapparat och andra hörhjälpmedel

Sammanfattning

Du blir ofta hjälpt av hörapparater om du har nedsatt hörsel. Det gäller oavsett vad besvären beror på. Det finns också andra hjälpmedel som kan göra att du hör bättre.

Den här texten handlar om hur det fungerar om du vill ha en hörapprat eller något annat hörhjälpmedel. Här kan du läsa om vilka olika sorters hörhjälpmedel som finns.

Vem ska jag kontakta om jag vill ha ett hörhjälpmedel?

För att få en hörapparat behöver du komma till en audionom. Det är en person som är specialist på att utreda hörselnedsättningar och som vet vad som går att göra för att du ska höra bättre. Det är också audionomen som provar ut dina hörhjälpmedel.

Du kan behöva en remiss

I flera landsting och regioner behöver du en remiss för att komma till en audionom. Börja med att ta kontakt med en läkare på en vårdcentral eller en öronmottagning. Sedan blir du remitterad till audionomen. Audionomerna finns inom landstingets eller regionens hörselvård.

Ibland kan du själv direkt ta kontakt med hörselvården utan remiss. Vissa landsting och regioner har infört så kallat vårdval för hörselvården. Då kan du själv kontakta en godkänd mottagning.

För utprovning av hörapparater gäller den så kallade vårdgarantin. Det innebär att från att du har tagit kontakt med vården ska det ta högst 90 dagar innan du får komma till en audionom för en bedömning.

Fundera på vad du har för behov

Innan du träffar audionomen är det bra att du förbereder dig och tänker igenom din situation. Då blir det lättare när du sedan ska beskriva dina besvär och önskemål för audionomen.

Här är några frågor du kan fundera på innan du träffar audionomen:

  • I vilka situationer hör jag inte så bra som jag skulle vilja?
  • Vilka sorts ljud eller röster har jag svårt att höra?
  • Hur mycket påverkar hörselnedsättningen min vardag?
  • Hur viktigt är det för mig att få hjälp med min hörsel?
  • Kommer jag att vilja använda en hörapparat varje dag?

Hjälpmedel för arbete eller skola

Kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel. Audionomen kan berätta mer om hur det går till att ansöka om det.

Kontakta din skola om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna följa med och delta i undervisningen

Hur görs bedömningen?

På ditt första besök hos audionomen görs en hörselundersökning. Resultatet registreras i ett så kallat audiogram. Du får också berätta för audionomen om dina behov och önskemål och beskriva hur du tycker att din hörsel fungerar.

Din egen upplevelse är viktig

Det är dina egna upplevda hörselproblem som är grunden för bedömningen. För även om din hörselnedsättning inte är så stor kanske du själv tycker att den är besvärande.

Utgångspunkten är att du själv tycker att det är svårt att höra i olika situationer. Det kan till exempel vara när du pratar enskilt med någon eller när du lyssnar eller pratar i grupp. Det kan också vara så att du har svårt att höra ljudet från din tv.

Utredningen visar om du skulle bli hjälpt av hörapparater eller andra hörhjälpmedel. Det är en audionom som gör bedömningen. Du diskuterar med audionomen och tillsammans kommer ni kommer fram till vilket hjälpmedel som kan passa. Audionomen hjälper dig med råd och strategier för hur du kan höra så bra som möjligt.

Det kan också visa sig att du behöver annan behandling eller rehabilitering än hörapparater och hörhjälpmedel. I så fall hjälper audionomen dig vidare till andra delar inom hörselvården som kan hjälpa dig med det du behöver.

Tillsammans gör du och audionomen en vårdplan som sedan följs under hela rehabiliteringsperioden.

Olika landsting har olika regler

Det är olika regler i olika landsting och regioner för när du kan få en hörapparat eller något annat hörhjälpmedel.

I vissa landsting används något som kallas behovstrappa för att göra en bedömning av vilka behov du har.

I några landsting och regioner finns det fasta riktlinjer för hur stor din hörselnedsättning ska vara för att du ska kunna få hörapparat. Då används ett mått på din hörselnedsättning som kallas för tonmedelvärde. Ju högre värde, desto större är din hörselnedsättning. Om värdet är för lågt får du inget hjälpmedel. Då hör du alltså för bra. Då kan du få annat stöd av audionomen, till exempel olika strategier för hur du ska kunna höra och kommunicera så bra som möjligt. 

Hur går utprovningen till?

Det behövs flera besök hos audionomen för att prova ut hörapparater. Varje besök tar mellan 60 och 90 minuter.

Audionomen föreslår lämpliga hörapparater utifrån din hörselnedsättning, din situation och hur du själv beskriver dina problem och behov. Olika typer av hörapparater passar olika behov.

Här kan du söka fram en lista över vilka hörapparater och hörhjälpmedel som finns att få där du bor.

Du får testa hörapparaten hemma

Du får oftast ta hem den hörapparat eller det par hörapparater som audionomen har föreslagit att du ska använda. Då får du prova dem i din vardagsmiljö och använda dem så mycket som möjligt. Sedan kommer du på återbesök. Då får du berätta hur det har fungerat med hörapparaterna. Audionomen finjusterar dem så att de passar så bra som möjligt.

Ibland kan du behöva byta till en annan sort om apparaten inte fungerar för dig. Då bokar du in ytterligare besök hos audionomen.

Audionomen gör en utvärdering

Efter några besök brukar utprovandet vara färdigt. Audionomen gör en utvärdering för att följa upp att hörapparaterna fungerar som de ska. Då görs olika mätningar eller så fyller du i ett frågeformulär. Ibland får du göra både och.  

Du kan få andra hjälpmedel

Audionomen kan också skriva ut andra hörhjälpmedel, om det inte räcker med hörapparat. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att höra ljudet från din tv. Det kan också vara ljussignaler eller ljudsignaler så du uppfattar dörrklockan, telefonsignalen eller brandalarmet.

Det kan ta ett tag innan du har vant dig

Att börja använda hörapparater kan vara ansträngande. Var beredd på att det kan ta några månader innan du har vant dig och det börjar fungera riktigt bra.

Här kan du läsa mer om hur det kan vara att börja använda hörapparat.

Stöd från kuratorer och hörselpedagoger

Du kan få stöd från kuratorer och hörselpedagoger inom hörselvården om du vill. De kan lära dig mer om din hörselnedsättning och du kan få stöd och hjälp med att leva med en hörselnedsättning. De kan också hjälpa dig i kontakten med till exempel din arbetsgivare eller Försäkringskassan. Även närstående kan få till exempel samtalsstöd.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av din hörapparat eller dina hörhjälpmedel. Det gäller även barn som ska få hjälpmedel. De ska få vara delaktiga så mycket som det är möjligt. 

Be att få se flera alternativ

Förutom att det finns olika typer av hörapparater finns det många varianter och olika varumärken. Det gäller också en del andra hörhjälpmedel. Be audionomen att visa olika sorter och berätta om dem. Tillsammans ska ni komma fram till vad som blir bäst för dig.

Finns det flera olika hörapparater som kan passa dig ska audionomen informera om det. I sådana fall har du rätt att själv välja vilken hörapparat eller hörhjälpmedel som du vill ha, om audionomen tycker att det är möjligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.

I alla landsting och regioner finns det vissa hjälpmedel som audionomen i första hand ska skriva ut, utifrån vad du behöver. Det kallas för att det finns ett upphandlat utbud.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får  av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina behov. Du kan också behöva stöd för att själv kunna uttrycka dig.

Du har möjlighet att få tolk om du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få tolk om du till exempel har talsvårigheter.

Fritt val av hjälpmedel

I några landsting och regioner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du får en viss summa pengar från landstinget eller regionen för att själv köpa hörapparater eller andra hörhjälpmedel. Det kallas för att du får en rekvisition.

Rekvisitionen brukar vara några tusen kronor för en hörapparat. Du kan också lägga till egna pengar och köpa en dyrare apparat än du annars skulle kunna få. 

När du sedan har köpt ett hörhjälpmedel ansvarar du för det på samma sätt som vilka andra saker som helst som du har köpt.

Att tänka på innan

Här är några frågor att fundera på innan du köper ett hörhjälpmedel genom fritt val:

  • Ungefär vad kostar det att köpa apparater som motsvarar mina behov?
  • Har jag garanti? Vad och hur länge gäller den?
  • Vad händer om jag tappar bort apparaten eller den går sönder?
  • Om jag inte hittar hörapparater som jag är nöjd med när jag ska välja, kan jag återgå till landstingets utbud?
  • Vad är det för skillnad på hörapparater från landstinget och dem jag kan köpa via fritt val?

Vad kostar det att få hörapparat och andra hörhjälpmedel?

Den avgift som du får betala för att få en hörapparat och andra hörhjälpmedel varierar i olika landsting och regioner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland finns en så kallad förskrivningsavgift eller utprovningsavgift. Ibland betalar du även en besöksavgift hos audionomen.

Avgifter för hörapparater

Oftast lånar eller hyr du hörapparaten eller hörhjälpmedlet. Du kan bli ersättningsskyldig om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning.

Ibland behöver du betala den kostnad som överstiger en viss bestämd summa. Det kallas att det finns ett kostnadstak.

Om du använder dig av fritt val av hjälpmedel kan den summa pengar som du får genom rekvisitionen täcka kostnaden för hörapparaten helt eller så kan det saknas tusentals kronor. Priset för hörapparater varierar kraftigt. Vill du ha en dyrare apparat betalar du mellanskillnaden själv. Det är oftast bra att titta på flera olika alternativ och jämföra priser, innan du bestämmer dig för vilken hörapparat du vill ha. 

Kan man köpa en hörapparat eller andra hörhjälpmedel själv?

Ibland rekommenderas du att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara om du inte har de behov som krävs för att få ett hörhjälpmedel från regionen eller landstinget, eller om du vill ha ett extra hjälpmedel. Vissa hjälpmedel räknas också som egenansvarsprodukter, och då måste du köpa dem själv.

Om du vill köpa hörapparater eller andra hörhjälpmedel själv kan du kontakta en privat audionommottagning. Det kan du göra oavsett vilket landsting eller region du tillhör.

Om du inte är nöjd med ditt hjälpmedel

När du har fått din hörapparat eller hörhjälpmedel så använder du dem så länge som du behöver och som det fungerar som det ska. 

Om hjälpmedlen efter ett tag fungerar sämre kontakta den mottagning som provade ut det. Hjälpmedlen kan behöva justeras.

Du kan också behöva mer information, stöd eller utbildning för att bättre kunna använda dina hörapparater eller andra hörhjälpmedel. Ofta är det en lång invänjningsprocess när du får en ny hörapparat, även om du har haft hörapparater tidigare.

Ibland behövs en ny behovsbedömning

Du kan få byta hörapparat om dina behov har förändrats. Det är audionomen som bedömer om du ska byta hörapparat. Har du fått sämre hörsel eller andra behov gör audionomen en ny behovsbedömning. Det kan också vara så att du inte har fått rätt behovsbedömning från början och då behöver det göras en ny.

Du kan be att få träffa en ny audionom om du inte är nöjd med den som du träffade först.

Du kan få hjälp av patientnämnden

Du kan kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region om du inte tycker att du har fått rätt behandling eller hjälpmedel. Det kan du också göra om du inte kommer vidare i kontakten med audionomen.  

Här kan du läsa mer: Om du inte är nöjd med vården.

Senast uppdaterad:
2017-12-13
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mattias Johansson, verksamhetschef, Hörsel Syn Tolk, Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen

(Visited 12 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden