Atenolol

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet atenolol finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Atenolol Accord
  • Atenolol Actavis
  • Atenolol Mylan
  • Atenolol Nycomed
  • Atenolol Orifarm
  • Atenolol Sandoz
  • Atenolol Teva
  • Tenormin.

    Vad är atenolol?

    För vad används läkemedlet?

    Atenolol används bland annat vid högt blodtryck, som förebyggande behandling av kärlkramp och efter hjärtinfarkt för att skydda hjärtat mot en ny infarkt. Atenolol kan också användas vid vissa typer av oregelbunden hjärtrytm.

    Atenolol tillhör läkemedelsgruppen betablockerare.

    I vilka former finns atenolol?

    Atenolol finns som tabletter i styrkorna 25, 50 och 100 milligram. Läkemedlet är receptbelagt.

    Så här fungerar läkemedlet

    Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa hormoner ökar i blodet stiger blodtrycket.

    I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för adrenalin och noradrenalin, så kallade beta-receptorer, som hjälper till att reglera blodtrycket. Beta-blockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin fulla effekt på dem. På så sätt dämpas hormonernas naturliga effekter i kroppen.

    När adrenalin och noradrenalin hindras från att verka fullt ut på hjärtat och i blodkärlen, blir rytmen långsammare. Kraften i hjärtats slag dämpas något. Hjärtat får då lättare att arbeta och behöver mindre syre. Beta-blockerare sänker på så sätt blodtrycket och minskar risken för kärlkrampsanfall.

    Det finns olika sorters beta-receptorer i kroppen, till exempel i hjärtat, i blodkärlen och i luftvägarna. Atenolol verkar specifikt på de beta-receptorer som finns i hjärtat och kallas därför för en selektiv beta-blockerare. De selektiva beta-blockerarna påverkar inte andningsvägarna riktigt lika mycket som de så kallade icke-selektiva betablockerarna.

    Atenolol börjar verka efter två till fyra timmar och effekten varar i minst tjugofyra timmar.

    För det mesta märker du inte själv läkemedlets effekt på hjärtat och blodtrycket.

    Hur använder du atenolol?

    Gör så här

    Svälj tabletterna med lite vatten.

    Dosering

    När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

    Atenolol tas vanligen en eller två gånger om dagen. En vanlig dos vid kärlkramp och oregelbunden hjärtrytm är 50-100 milligram om dagen. Efter hjärtinfarkt är 100 milligram om dagen en vanlig dosering. Vid högt blodtryck är en vanlig dosering 50 milligram en gång om dagen.

    Att tänka på när du använder atenolol

    Viktigt

    Använd inte atenolol om du har obehandlad hjärtsvikt, lågt blodtryck, långsam hjärtrytm eller svår rubbning av blodcirkulationen.

    Om du har astma eller andra besvär av trånga luftrör ska du berätta det för läkaren innan du påbörjar behandlingen.

    Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en regelbunden behandling med ett beta-blockerande läkemedel. Gör du det kan blodtrycket höjas plötsligt och du kan få ett kärlkrampsanfall. Behandlingen ska alltid avslutas stegvis och i samråd med läkare.

    Om du tar andra läkemedel samtidigt

    Om du tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att till exempel dosen kan behöva ändras. Fråga din läkare eller på ett apotek om att det går bra att ta andra läkemedel eller naturläkemedel samtidigt.

    Du bör inte ta Verapamil, Isoptin eller Cardizem, som används mot hjärtsjukdomar och högt blodtryck, tillsammans med atenolol.

    Biverkningar

    Vissa personer kan till exempel bli trötta, få kalla händer eller kalla fötter. En del kan bli illamående eller få diarré.

    Eftersom beta-blockerare fungerar som en skyddande broms på hjärtat och sänker pulsen, kan du märka att du orkar mindre vid ansträngning. Men att hjärtat slår långsammare är ett av behandlingens mål, och alltså en naturlig följd av behandlingen.

    Om biverkningarna är besvärliga bör du kontakta den läkare som skrev ut receptet. Ibland kan det räcka med att byta preparat inom gruppen beta-blockerare eller få dosen ändrad, för att biverkningarna ska minska.

    Graviditet och amning

    Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

    Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet.

    Mer information

    1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

    En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

    Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

    När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

    Rapportera biverkningar

    Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

    Senast uppdaterad:
    2015-05-06
    Skribent och redaktör:

    Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

    Granskare:

    Rickard Malmström, docent, Enheten för klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm

    (Visited 1 times, 1 visits today)

    Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
    1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

    Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


    Fakta och råd från 1177 Vårdguiden