Andningssvårigheter hos barn

Sammanfattning

När ett barn har svårt att andas beror det oftast på att luftvägarna är trånga någonstans eller att lungorna inte fungerar som de ska. Orsaken kan till exempel vara en infektion, astma eller att barnet har fått något föremål i luftvägarna. Andningssvårigheter kan vara mycket allvarligt och du behöver oftast söka vård genast för barnet.

Hur märks det om barnet har svårt att andas?

Andningssvårigheter hos barn kan visa sig eller märkas på olika sätt. Barnet kan ha svårt att andas in eller ut. Barnet kan ta ytliga andetag och andas snabbt.

Andningsbesvär kan höras

När barn har svårt att andas kan det höras på andetagen. Det kan låta till exempel pipigt, tungt eller väsande. Ibland hörs ljuden enbart när barnet andas ut och ibland enbart när barnet andas in.

Andningsbesvär kan synas på kroppen

Om barnet har svårt att få luft behöver ofta fler muskler än vanligt hjälpa till vid andningen. Det kan synas på barnets kropp.

Huden kan dras in

När barn andas som vanligt används musklerna i magen och mellangärdet. När barnet har svårt att andas kan kroppen även behöva använda musklerna mellan revbenen, vid nyckelbenen och i halsgropen. Det syns genom att huden dras inåt vid de områdena när barnet andas in. Det kallas indragningar och är ett tecken på att barnet måste anstränga sig och kämpa för att få luft. Även näsvingarna på barnet kan dras in och ut eller fladdra.

Huden kan bli blå eller blek

Barnets hud kan bli blek eller blåfärgad om barnet inte får i sig tillräckligt mycket syre när hen andas. Ofta syns det blåa eller bleka bäst under naglarna och på läpparna. Barnet kan bli svag i kroppen, bli mycket trött och svår att få kontakt med.

När och var ska jag söka vård för barnet?

Andningsbesvär kan vara svåra att bedöma. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtomen och få hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn har andningsbesvär i samband med en luftvägsinfektion, men mår bra i övrigt. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring genast 112 om något av följande stämmer:

  • Barnet har mycket svårt att andas.
  • Barnets hud är blek eller blåaktig.
  • Barnet har ansträngd andning och huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.
  • Du misstänker att barnet har fått något i halsen.
  • Barnet har andningsbesvär, hög feber, mycket ont i halsen, vill sitta upp och har svårt att svälja sin saliv.
  • Barnet har druckit eller andats in kemikalier, brandrök eller het ånga. 

Barnet har svårt att andas ut eller in, vad kan det bero på?

Det finns flera sjukdomar och tillstånd som kan ge andningsbesvär hos barn. 

Barn har smala luftrör och även en liten svullnad av
slemhinnorna kan göra att barnen får andningsbesvär.

Det är oftast trångt i luftstrupen eller högre upp i svalget eller näsan om barnet har svårt att andas in.

Det är ofta trångt i luftstrupen eller längre ner i luftrören eller lungorna om barnet har svårt att andas ut.

Ibland kan det vara svårt att uppfatta om barnet har svårt att andas ut eller in. Ofta uppfattar du det som att barnet har svårt att få luft.

Nästäppa

Barn upp till cirka ett år har små och trånga gångar i näsan. De får ofta nästäppa, även vid en lättare förkylning. De får ofta svårt att andas när de är täppta i näsan, eftersom de andas mest genom näsan. Det gäller framför allt barn som är yngre än sex månader.

Ju yngre barnet är desto besvärligare kan nästäppan bli. Besvären blir ofta värre när barnet ligger ner.

Barn som är täppta i näsan får ofta svårt att amma eller äta från flaska. Det beror på att de behöver kunna andas genom näsan samtidigt som de äter. Barnet släpper ofta bröstet eller flaskan om hen inte kan andas.  

Det finns flera saker du kan göra för att underlätta för ett barn som är täppt i näsan.

Krupp

En del barn kan få krupp vid en vanlig förkylning. Då får barnet en hes, skällande hosta som gör ont och hen kan få svårt att andas. Barnet blir ofta orolig och ledsen vilket i sin tur gör att det blir ännu svårare att andas.  

Krupp beror på att slemhinnan strax nedanför stämbanden svullnar. När barnet ligger ner ökar svullnaden. Därför kommer ofta kruppbesvären när barnet har sovit en stund.

Det finns flera saker du kan göra själv när barnet har krupp. Men om det inte blir bättre behöver du söka vård för barnet.

Luftrörskatarr, astma och allergi

När barnet har svårt att andas ut är det ofta trångt i luftstrupen eller längre ner i luftrören. Utandningen låter ofta väsande och pipande. Ofta har barnet också hosta.

Orsaken kan vara till exempel en infektion. En förkylning eller annan virusinfektion kan orsaka luftrörskatarr eller astmabesvär hos barnet. Då svullnar slemhinnorna och luftrören kan dra ihop sig. Det gör att barnet får svårare att andas. Även fysisk ansträngning och kall luft kan ge ökade astmabesvär.

Barn med astma kan också få svårt att andas om de kommer i kontakt med något de är allergiska emot. Barnet kan till exempel ha en allergi mot pälsdjur eller en svår allergi mot något livsmedel. Det är vanligt att barn som har astma också är allergiska, särskilt om de är äldre än två –  tre år.

Även barn utan astma kan få allvarliga andningsbesvär om de får en kraftig allergisk reaktion. Det gäller särskilt om barn som har en svår allergi mot något livsmedel får i sig något som de inte tål.

Barn har smala luftrör

Luftrören hos barn är smalare och tunnare ju yngre barnet är. Det gäller särskilt för barn som är yngre än sex – sju år. Därför kan redan en liten svullnad av slemhinnan leda till att det blir svårt för luften att passera.

Struplocksinflammation

Struplocksinflammation är en mycket allvarlig infektion som gör att struplocket svullnar.

Då får barnet svårt att få luft och andas snabbt. Huden blir gråblek och barnet kan ibland bli blå på läpparna. Barnet får hög feber, sitter upp med huvudet något framåtlutat, med halvöppen och dreglande mun och har ofta mycket ont i halsen.

Struplocksinflammation orsakas av en bakterie, Haemofilus influenzae typ B.

Denna infektion är numera ovanlig i Sverige, eftersom vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Barnet andas ytligt och snabbt, vad kan det bero på?

Vid infektioner i de minsta luftrören eller ännu längre ut i lungornas vävnad kan barnet få svårt att få tillräckligt med syre i kroppen. Det beror på att luften får svårt att passera genom lungblåsorna, där syre överförs till blodet.

En orsak kan vara lunginflammation, som barn i alla åldrar kan få. Både virus och bakterier kan orsaka lunginflammation.

RS-virus kan orsaka infektioner i de minsta luftrören, bronkiolerna. Det händer nästan bara hos barn som är yngre än ett år. En infektion med RS-virus kan också orsaka andningsuppehåll. Det gäller framför allt hos barn som är en till två månader gamla eller som är för tidigt födda. Andningsuppehållen kommer oftast i början av infektionen.

Syrebristen gör att barnet andas ytligare

När barnet inte får tillräckligt med syre blir andetagen snabbare och barnet tar ytligare andetag. Huden kan också dras in mellan revbenen och i halsgropen och näsvingarna kan börja fladdra när barnet anstränger sig för att andas.

Barnet får ofta kort, hackande hosta och blir blek. Vid kraftiga besvär kan huden få en blåaktig färg. Ju yngre barnet är, desto svårare blir ofta andningsbesvären. 

Plötsliga andningssvårigheter hos barn

Ibland kommer andningsbesvär väldigt hastigt.

Barnet har fått något i halsen

Om ett barn helt plötsligt får svårt att få luft och får en intensiv hosta kan det ha fastnat något i halsen. Det kan vara livshotande. Ring 112 om du tror att barnet har satt något i halsen.

Lungkollaps

Plötsliga svårigheter att andas kan bero på att en del av lungan fallit samman, så kallad lungkollaps. Det kan särskilt hända i tonåren hos långa, smala personer. Oftast vet man inte varför det händer.

Hur snabbt andas barn?

Ett barn som är sjukt kan andas snabbare än vanligt. Det kan vara svårt att räkna andetagen, men var uppmärksam på om ditt barn andas snabbare än hen brukar göra.

Så här fort andas ett barn vanligtvis:

• 0–2 månader: upp till ungefär 60 gånger i minuten. Det är ungefär en gång i sekunden.

• 2–12 månader: upp till ungefär 50 gånger i minuten.

• 1–5 år: upp till ungefär 40 gånger i minuten vid 1 år till ungefär 30 gånger i minuten vid fem år.

Äldre barn brukar andas upp till ungefär 25 gånger i minuten.

Påverka och delta i din vård

Du och ditt barn kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Ni ska förstå informationen

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om ni inte förstår. Ni ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge ni kan behöva vänta på vård och behandling.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. 

Senast uppdaterad:
2018-01-11
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bill Hesselmar, läkare, specialist i allergi- och astmasjukdomar hos barn och unga, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

(Visited 10 times, 1 visits today)

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


Fakta och råd från 1177 Vårdguiden