Amöbainfektion

Sammanfattning

Amöbainfektion orsakas av en parasit, en så kallad amöba, som främst sprids via förorenat vatten och mat. Infektionen kan orsaka diarréer som ibland kan vara blodiga. Amöban är vanligare utanför Europa. Sök vård om du misstänker att du blivit smittad.

Amöbainfektionen orsakas av en parasit som heter Entamoeba histolytica. Den är vanligare i Asien, Sydamerika och Afrika än i Europa.

Symtom på amöbainfektion

Infektionen kan pågå utan symtom eller med diarréer, ibland blodiga och slemmiga, av och till. Du kan också få ont i magen.

I en del fall sprider sig parasiten i kroppen och brukar då ge bölder i levern. Du får feber, buksmärtor och ditt allmäntillstånd påverkas.

När och var ska jag söka vård?

Du ska kontakta en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen om du har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck. Då riskerar du att få vätskebrist.

Du ska också kontakta vården:

  • Om du är mycket trött och svag.
  • Om du har blodiga diarréer.
  • Om du har hög feber och fryser.
  • Om du har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar.
  • Om du tar medicin på grund av någon allvarlig sjukdom.

 Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Undersökningar och utredningar

Amöbainfektion är en så kallad smittspårningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Du är därför skyldig att medverka vid smittspårning.

Om läkaren misstänker att du har en amöbainfektion får du lämna avföringsprov.

Om läkaren misstänker en böld i levern gör hen en ultraljudsundersökning. Hen tar också ett blodprov som visar eventuella antikroppar mot amöban.

    Hur smittar amöban?

    Nästan alla som har amöbainfektion har smittats vid längre utlandsvistelse i tropiska eller subtropiska områden.

    Amöbainfektion smittar genom mat eller dryck som innehåller amöbaparasiten. Den kan också smitta genom nära kontakt med smittad person. En smittad person smittar som mest vid diarré. Var därför extra noga med att tvätta händerna efter toalettbesök och håll toaletten ren.

    Tiden från smitta till symtom är vanligen två till fyra veckor, men kan variera från några dygn till flera månader. Man kan bära på smittan i flera år.

    Parasiten kan leva i tarmen hos människan och överförs vanligen via förorenat vatten och mat, till exempel råa grönsaker. Den kan överleva flera veckor utanför kroppen genom att bilda så kallade cystor. Dessa tål vattenklorering, men inte kokning eller värme över 50 grader under fem minuter.

    Vad kan jag göra själv?

    Om du reser till områden utanför Europa kan du förebygga amöbainfektion genom att:

    • Äta väl genomstekt eller kokt mat.
    • Undvika råa skaldjur och rå fisk. 
    • Undvika mat som stått framme länge. 
    • Skala eller skölja frukt.
    • Tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.
    • Dricka vatten ur obrutna plast- eller glasförpackningar, eller dricka vatten som kokats i en kvart och sedan snabbt kylts ner.

    Om du har blivit smittad är det viktigt att du tänker på detta:

    • Arbeta inte när du har diarré.
    • Är ditt barn sjukt ska hen stanna hemma från barnomsorg eller skola.
    • Tvätta händerna noga efter toalettbesök, innan du hanterar livsmedel och före måltid.
    • Använd flytande tvål och egen handduk.
    • Se till att toalettstol och tvättställ är rena.
    • Om ditt blöjbarn är smittat tvätta händerna noga efter blöjbyten. Gör rent skötbordet och släng blöjor i plastpåse och sedan i soporna.
    • Bada inte i bassäng förrän det gått minst en vecka sedan diarréerna upphört och avföringen blivit normal.
    • Arbetar du med oförpackade livsmedel är du enligt europeisk livsmedelslagstiftning skyldig att omedelbart meddela din arbetsledare om din smitta. 

    Behandling av amöbainfektion

    Amöbainfektion behandlas med antibiotika.

    Påverka och delta i din vård

    Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

    Du ska förstå informationen

    För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

    Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

    Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

    Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

    Ditt samtycke är viktigt

    När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

    Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

    Du kan få en ny medicinsk bedömning

    Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

    Du kan få en fast vårdkontakt

    Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

    Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

    Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

    Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

    Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

    Senast uppdaterad:
    2018-02-15
    Redaktör:

    Anna-Maria E. Alsand, 1177 Vårdguiden

    Granskare:

    Urban Hellgren, överläkare Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

    Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen

    (Visited 4 times, 1 visits today)

    Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
    1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Vårdpassagen.se

    Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


    Fakta och råd från 1177 Vårdguiden